Debatt

Minister replikerar: Öronmärk en del av EU-forskningen

REPLIK. Svenska forskare och lärosäten ska delta mer i EU:s forskningsprogram. En tredjedel av forskningspengarna borde öronmärkas till klimatforskning, skriver forskningsministern samt EU-parlamentarikern från S.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet/Viktor Wrange
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Matilda Ernkrans (S)
Minister för högre utbildning och forskning
Evin Incir (S)
Tillträdande Europaparlamentariker

 

Vi socialdemokrater vill säkra världens största forskningsprogram inom EU och värna Europa som stark forskningskontinent. För att göra det på ett smart sätt behöver forskningspengarna gå till forskning av högsta kvalitet. Inom ramen för en återhållsam EU-budget ska därför andelen som går till forskning öka. Något som kan skapa 100 000 nya jobb och värna Europa som stark forskningskontinent.

Men det kräver att EU lägger sina forskningspengar på rätt saker, att EU:s länder värnar den fria akademin och inte pumpar in pengar till projekt som inte ens marknaden tror på.

Tredjedel av resurserna 

Klimatet är vår tids ödesfråga och Europa står inför stora samhällsutmaningar. Därför vill vi socialdemokrater att de globala hållbarhetsmålen ska vara i fokus för nästa forskningsprogram och att över en tredjedel av forskningsresurserna bör gå till forskning som antar klimatutmaningen. Det krävs för att möjliggöra en rättvis klimatomställning som inte slår mot vanligt folks vardag.

Hökmark missar klimatet 

När det gäller Sveriges deltagande ska arbetet ske strategiskt för att svenska forskare, lärosäten och företag få del av de investeringar som görs på europeisk nivå.

Vi vill bland annat se forskning för en omställning av industrin, minskade koldioxidutsläpp från trafiken, rena och plastfria hav, hållbara batterier och förnyelsebar energi. Vi noterar att Hökmark tyvärr inte nämner klimatet i sin artikel och att Moderaterna också nedprioriterat klimatfrågan i Bryssel.

Vi tar vår tids ödesfråga på allvar och vill genomföra en rättvis klimatomställning där ingen ska lämnas efter när samhället växlar upp klimatarbetet.

Delat ansvar

Vi vill också att EU utformar en ambitiös och långsiktig klimatstrategi i linje med de långsiktiga målen i Parisavtalet. Det innebär ett uppdaterat 2030-mål på minst 55 procents minskning och nettonollutsläpp till år 2050. Vi behöver arbeta tillsammans och dela på ansvaret för att klara vår tids stora ödesfråga.

Svenska lärosätens deltagande

När det gäller Sveriges deltagande ska arbetet ske strategiskt för att svenska forskare, lärosäten och företag få del av de investeringar som görs på europeisk nivå. Vi ska också främja svenska forskares samarbete inom EU när det gäller klimatomställning.

Fast inriktning

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har redan under den förra mandatperioden förstärkt basanslagen till svenska lärosäten och fört en långsiktig forskningspolitik för mer långsiktiga förutsättningar för forskningen.

Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Den inriktningen ligger fast.

Dokumentation

Tidigare inlägg i debatten:

Hökmark: Sverige bör införa en EU-miljard som stöttar forskare

Vi måste underlätta för svenska forskare att delta i EU:s forskningsprogram. Med en EU-miljard och ökade forskningsanslag kan vi bli konkurrenskraftiga igen, skriver Gunnar Hökmark (M).


Nämnda personer

Matilda Ernkrans

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i EU-nämnden, ledamot i partistyrelsen
fil. kand i statskunskap och sociologi (Örebro uni., 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00