"Miljöanpassad vattenkraft är bra för svensk landsbygd"

Christer Borg, generalsekreterare Älvräddarnas Samorganisation 
Thorbjörn Tomtlund, ordförande, Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg

Så har vattenmyndigheternas (VM) samrådshandlingar över de vatten i Sverige som klassas som ”Kraftigt modifierade” kommit ut och remisstiden är till ända. VM:s uppdrag från regeringen har varit att se vilka miljöåtgärder som kan ske för att nå målet vattendirektivets miljömål god ekologisk potential, och var någonstans det ska göras undantag och därmed ha lägre miljöambitioner. Vattendirektivet är ett miljödirektiv som ska värna Europas alla vatten, vilka ofta missbrukats och använts som soptippar och produktionsmedel för vattenkraft framförallt under tiden sedan industrialiseringen tog fart i början och mitten av 1800-talet.

Pinsamt att Sverige smiter undan

Regeringen, som den 9 mars presenterade ett förlag till ny lagstiftning för vattenkraften med beskedet att de ska se över vägledningar och föreskrifter för att ytterligare skydda vattenkraften, vill alltså smita undan de generella kraven på god status i våra vatten. Förslaget vann riksdagens gillande den 14 juni, och detta är inget annat än pinsamt i ett land som har överskott av klimatneutral elproduktion och som dessutom har mycket vatten som jämfört med stora delar av övriga Europa klarat sig bra undan ”moderniseringens” allra värsta miljöeffekter de senaste 150 åren.

Rimligt att miljöanpassa vattenkraften

Bland annat har regeringen kommit överens tillsammans med M, KD och C att vattenkraftsbranschen ska skyddas ekonomiskt genom att sätta ett tak för vad miljöanpassningen av vattenkraften maximalt får leda till i produktionsförluster på nationell nivå. Förutom att ett sådant förfarande är i direkt strid med hur detta viktiga miljödirektiv ska genomföras i respektive EU-medlemsland, finns inte något tekniskt bärande argument för att elsystemet skulle drabbas av kollaps om vi miljöanpassar vattenkraften på bästa möjliga sätt.

Det är hög tid att miljöanpassa vattenkraften fullt ut, samtidigt som nya tekniker och system för elproduktion och lagring av energi ges större genomslag genom politiska styrmedel.

Märk väl att vi alltså inte strävar efter att den storskaliga vattenkraften ska avvecklas, utan miljöanpassas. Ett exakt lika rimligt krav som kraven på rening av utsläpp till vatten och luft från miljöfarliga verksamheter som ställdes redan för många decennier sedan och som självklart genomförts. Varför ska vattenkraften undantas, och hur kan man som politiker se sig i ögonen om man vill kalla detta nollsummespel vad gäller miljöanpassning för ”moderna miljövillkor” och en hållbar samhällsutveckling?

En enorm potential för landsbygden

Om vi kunde miljöanpassa vattenkraften enligt de krav som i dag ställs enligt nuvarande miljölagstiftning, skulle det innebära en enorm potential för landsbygdsutveckling, något som nu läggs för fäfot för att gamla storskaliga anläggningar ska ges ”frisedel” från miljöanpassning, i strid med portalparagrafen i miljöbalken. Denna frisedel ger även ett sällan skådat intrång i äganderätten till vatten och fiske då ägarna till dessa tappar möjligheten att försvara sin äganderätt gentemot vattenkraftsintressena.

Metoden för att få fram de åtgärder som VM nu anser ska genomföras om vi ska följa direktivet utan risk för överträdelse av EU-fördraget har varit att låta våra 21 länsstyrelser först ta fram det som de anser behövs för att följa direktivets generella krav, och för att nå riksdagens beslutade nationella miljömål ”Levande sjöar och vattendrag”. VM har analyserat de åtgärderna och sedan på uppdrag från regeringen tagit bort de som helt enkelt enligt kraftbranschens syn skulle leda till ekonomiska produktionsförluster som branschen inte tycker är acceptabla.

Tyvärr lever vi, trots att det är år 2018, kvar i ett postindustriellt moras av gamla föreställningar om att ”mer av det gamla vanliga” är lösningen på de problem som skapats just genom industrialiseringen. Det är hög tid att miljöanpassa vattenkraften fullt ut, samtidigt som nya tekniker och system för elproduktion och lagring av energi ges större genomslag genom politiska styrmedel.

Kommuner som går mot strömmen

Tack och lov finns det kommuner som nu tar det ansvar som riksdag och regering borde ta. Sollefteå kommun deltar inte i branschfonden och vill bygga en fiskväg i sitt storskaliga kraftverk i Ångermanälven, vilket inte ses med blida ögon av kraftbranschen. Samtidigt har samtliga kommuner längs Ångermanälven i ett brev till regeringen och samtliga ledamöter i riksdagen protesterat mot den nya lagstiftningen som röstades igenom i juni. Nordanstigs kommun har över blockgränsen beslutat sig för att bli Sveriges första helt vandringshindersfria kommun genom att köpa upp och avveckla ett knippe småskaliga vattenkraftverk.

Vi undertecknare av denna artikel anser att Sverige inte bara har råd med att genomföra de först föreslagna åtgärderna som länsstyrelserna tagit fram; det är också en förutsättning för att kunna utveckla svensk landsbygd genom naturturism. Potentialen ligger på 11 miljarder kronor per år, pengar som i första hand skulle komma landsbygden till godo, vilket borde vara prioriterat för alla partier. Vårt budskap till regeringen är: Ändra inriktning och ge VM nya direktiv till förmån för miljön.