Miljardlöftet från Köpenhamn – utfallet får kritik

COP26. De rika länderna lovade de fattiga länderna 100 miljarder i klimatfinansiering – men utan att göra skillnad på bidrag och icke-fördelaktiga lån. När efterlevnaden av löftet nu börjar granskas, hör Sverige till de länder som får beröm.

Deadline i år för de rikare länderna. Men frågan är om, och hur väl, de lever upp till sitt löfte?<br>
Deadline i år för de rikare länderna. Men frågan är om, och hur väl, de lever upp till sitt löfte?
Foto: Henrik Montgomery / TT
Jacob Hederos

Lika schizofrent som att fortsätta att tillhandahålla fossila subventioner inhemskt i utvecklade länder och sedan ge (en mycket mindre mängd) klimatfinansiering till utvecklingsländer för att hantera klimatförändringarnas effekter.

Liane Schalatek
Policyrådgivare vid Heinrich-Böll-Stiftung

Vi utvecklade länder borde göra mer

Mattias Frumerie
Svenskt delegationsledare vid UNFCCC

I år är det dags för de rikare länderna att leva upp till sitt åtagande från Köpenhamn år 2009 om att årligen mobilisera 100 miljarder US-dollar till klimatfinansiering i utvecklingsländer.

Dokumentation

Köpenhamnsmålet

"In the context of meaningful mitigation actions and transparency on
implementation, developed countries commit to a goal of mobilizing jointly USD 100 billion dollars a year by 2020 to address the needs of developing countries. This funding will come from a wide variety of sources, public and private, bilateral and multilateral, including alternative sources of finance."

Målet är att de rikare länderna fram till 2025 ska leverera på åtagandet. Därefter är det tänkt att ett nytt löfte ska träda i kraft.


Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00