"Miljardflöden till landsbygden – något att lita på?"

DEBATT. Det är inte värt att offra hembygdens natur till förmån för gigantiska vindkraftsparker och tvivelaktiga löften om miljardvinster. Det skriver Jan Hedman och Henrik Wachtmeister, Svenskt Landskapsskydd, som vill ha kvar det kommunala vindkraftsvetot.

Jan Hedman
ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL)
Henrik Wachtmeister
Vice ordförande FSL

Charlotte Unger Larsson, vd för Svensk Vindenergi, argumenterar i pressen från landsbygdsriksdagen att “vindkraft bidrar till en levande landsbygd“. Hon klagar också på det kommunala vindkraftsvetot, och menar att kommunens självbestämmande säkras bättre genom rollen som remissinstans och samtalspartner, än genom vetorätten.

Kommunernas vetorätt är viktig

Vi tycker tvärtom – det är genom kommunernas vetorätt som det reella inflytandet säkras. På samma sätt som det är vid frågan om uranbrytning och lagring av kärnavfall. Tycker Svensk Vindenergi att kommunernas nuvarande vetorätt i dessa frågor ska avskaffas – för att säkra självbestämmandet?

År 2017 beslutade regeringen om en vindkraftpremie på 70 miljoner kronor per år som delas upp mellan de tio kommuner som byggde mest vindkraft det gångna året. Syftet är att öka kommunernas incitament för att bygga vindkraft. Svensk Vindenergi argumenterar nu också för att fastighetsskatten från vindkraftverken ska tilldelas respektive kommun i stället för staten, enligt ett förslag från organisationen “Hela Sverige ska leva“. Hur räknar man – hur mycket är bygdens skönhet värd?

Var ackumuleras vinsterna?

Målet om helt förnybar elproduktion till år 2040 innebär enligt Svensk Vindenergi en fantastisk möjlighet till investeringar – vindkraften väntas byggas ut till ett värde av cirka 150 miljarder fram till 2040. Och dessa investeringar kommer i huvudsak att ske på landsbygden, av naturliga skäl. Men vi undrar, var ackumuleras dessa vinster – och vilka blir utan? Erfarenheten visar också att efter en arbetsintensiv byggnationsperiod återstår bara ett begränsat servicebehov, som oftast utförs av utsocknes personal.

Låt oss se hur det blev med miljarderna som investerades i vattenkraften under 1950-, 1960 och 1970-talen. Åk en sväng uppför Ljusnan, Ångermanälven eller andra “produktionsvatten“, och fråga om miljarderna har omvandlats till sprudlande aktivitet på landsbygden i älvdalarna. Eller blev det något annat? Och kommer det att bli något annat även denna gång? Är det värt att offra hembygdens natur för?

Är "bondfångeri"

Frågan kokar ner till vem och vad vi väljer att lita på: löften om framtida miljardflöden – eller livskraften och potentialen i en frisk och levande natur.

Hela Sverige ska leva har ett angeläget ärende. Vi är båda uppvuxna på och präglade av landsbygden. Men tron på att gigantiska vindkraftparker ska frälsa vår landsbygd är inget annat än – förlåt uttrycket – bondfångeri.

Forrige artikel "Förbjud förbränning av plastgolv" Næste artikel "Att skydda natur är en vinst för klimatet"
Organisationer ifrågasätter julbordets klassiker

Organisationer ifrågasätter julbordets klassiker

KORTNYTT. Fler kan tänka sig att skippa julskinkan, men den utrotningshotade ålen säljs glatt vidare i fiskebutikerna. Miljö- och djurrättsorganisationerna använder julbordet för att lyfta sina frågor.