Mikael Karlsson: Statliga utredningar tänker fel

MILJÖ. Synsättet på miljön inom det statliga utredningsväsendet är att åtgärder kostar pengar. Det är ett tankefel som får dyra och allvarliga konsekvenser, enligt forskaren Mikael Karlsson.

Foto: 2050
Johanna Alskog

När en statlig utredning presenterar sina förslag ska där finnas beskrivet på vilket sätt förslagen får konsekvenser för det kommunala självstyret, brottsligheten, sysselsättningen, offentlig service, villkoren för små och stora företag, integrationen och jämställdheten. Detta enligt kommittéförordningen från 1998 som styr hur en statlig utredning ska arbeta.

– Men miljön finns inte med. Det är jätteintressant, säger Mikael Karlsson.

Mikael Karlsson var under tolv års tid ordförande för Naturskyddsföreningen. I dag är han forskare vid KTH, konsult och ordförande för miljöorganisationernas samarbetsorganisation European Environmental Bureau. I det forskningsprojekt som han och Karin Edvardsson Björnberg arbetar med försöker de hitta brister och fördröjningsmekanismer i den miljöpolitiska beslutsprocessen.

– Min grundfråga är att när vi vet så mycket om miljöproblemen, vi vet mycket om lösningarna och varför de inte tas i bruk – men varför används inte lösningarna ens när det är ekonomiskt och tekniskt möjligt?

Fakta
Forskar vid KTH

Mind the Gap - Delay Mechanisms and Goal Failures in Swedish Environmental Policy. Så heter det treåriga forskningsprojekt som Mikael Karlsson arbetar med tillsammans med Karin Edvardsson Björnberg.

En avgörande del av svaret ligger, enligt Mikael Karlsson, i ett tankefel kring miljöproblem och åtgärder inom utredningsväsendet. Kommittéförordningens utformning är en mycket tydlig illustration av det.

Fokus på kostnader

– I miljöutredningar är miljöperspektivet ganska givet, men bland andra Naturvårdsverket har ju lyft upp att man måste börja belysa hållbarhetskonsekvenserna av alla politiska beslut, säger Mikael Karlsson.

Även om miljöperspektivet är givet i en miljöutredning, så ligger utredningarnas fokus ensidigt på kostnaderna för åtgärderna. Så lär det med all sannolikhet vara även i Miljömålsberedningens kommande betänkande om nya klimatmål och ett klimatramverk som ska presenteras i sin helhet den 1 mars. Det tror Mikael Karlsson som sitter med som expert i Miljömålsberedningen.

– Den fråga utredningarna aldrig ställer sig är vad det kostar att inte genomföra åtgärderna. Det sitter alltid någon representant för något intresse med och säger "tänk på vad det kostar". Absolut, men vi måste också tänka på vad det kostar att inte göra det, säger han och fortsätter:

– I dag är systemet riggat som så att den som föreslår en åtgärd får bevisbördan. Den som förespråkar business as usual har aldrig bevisbördan.

Sidonyttor syns aldrig

Mikael Karlsson saknar – utöver dagens fokus på åtgärdskostnader – två delar: Vad det skulle kosta om åtgärder alls inte genomförs samt vilka sidonyttor som åtgärderna kan ge. Exempel på sidonyttor som kan uppstå i kölvattnet av exempelvis klimatåtgärder är förbättrad luftkvalitet och fler arbetstillfällen, förklarar Mikael Karlsson och tar sen fram en bild med ett stort kopplingsschema på sin dator som visar sig vara exempel på just sidonyttor.

– Det är konstigt att utgångspunkten fortfarande är att klimatpolitiken är kostsam och jobbig. Vi riggar hela systemet för att ta reda på vad åtgärderna kostar, det är ett mantra i svensk miljöpolitik att hitta kostnadseffektiva åtgärder, sådana är viktiga men måleffektivitet är viktigare om man måste välja, och i kostnadsjakten missar man att klimatförändringarna kostar, säger han.

Han hänvisar till forskning som visar att kostnaden för att inte vidta klimatåtgärder alltid är större än kostnaderna för åtgärder och för den tillkommande nyttan, men tillägger att utredningarnas analyser i dag inte klarar att ta hänsyn till ett scenario med låg sannolikhet för ett mycket dramatiskt utfall. Det vill säga att analyserna inte alls är anpassade efter klimatförändringarna.

Utredarna måste våga tänka klart

Statens utredningar måste börja våga tänka hela vägen, det vill säga vad som krävs för att nå de uppsatta miljömålen.

– Sen får man fundera på om vi kan ta oss dit, säger Mikael Karlsson.

Miljöpolitiken är väsensskild från den övriga politiken ur ett avgörande hänseende, enligt honom.

– Det finns en part med som inte är förhandlingsbar, som är väldigt svår att rucka på.

Den nya regeringen, med en miljöpartistisk klimat- och miljöminister, har ännu inte satt några avgörande avtryck i just utredningskulturen. Men blir den klimatpolitiska överenskommelsen om en klimatlag verklighet vore det en milstolpe, anser Mikael Karlsson. 

– Då levererar man något som kommer att radikalt förbättra svensk klimatpolitik. Man skapar ett nytt system för klimatarbetet, som institutionaliseras i en lag, då kan det bli åka av sen, säger han.

Dokumentation

Ur Kommittéförordningen (1998:474)
– reglerar hur en statlig utredning ska arbeta

Kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar

14 § Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, skall kommittén föreslå en finansiering.

15 § Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

15 a § Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska förslagens kostnadsmässiga och andra
konsekvenser anges i betänkandet. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i
konsekvensutredningar som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Förordning (2008:269).

16 § Regeringen anger närmare i utredningsuppdraget vilka konsekvensbeskrivningar som skall finnas i ett betänkande.

 

 


Nämnda personer

Mikael Karlsson

Docent i miljövetenskap och lektor i klimatledarskap Uppsala universitet, senior partner 2050
fil.dr i miljö- och energisystem

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget