Mattias Söderberg: Det här kan vi förvänta oss av FN:s klimatdialog

OPINION. FN:s klimatförhandlingar är inställda och ersätts med en virtuell klimatdialog. Det blir inga förhandlingar och inga beslut, men förhoppningsvis en dialog som röjer undan hinder inför nästa års toppmöte. Det skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

Den här veckan träffas världens länder ännu en gång för ett klimattoppmöte. Men allt är inte som det brukar vara. FN:s traditionella ”Cop” är framflyttad till nästa år. Därmed saknas en möjlighet att samla världens länder i FN:s regi. Det innebär att den globala klimatagendan riskerar att bli nedprioriterad.

FN har dock beslutat att klimatagendan inte får gå i stå. Därför har FN satt i gång en klimatdialog som pågår just nu. Den ska fungera som uppvärmning inför Cop26 nästa år. Men vad kan den användas till?

Formellt får klimatdialogen inte användas till förhandlingar och inga beslut får fattas. Agendan följer det traditionella upplägget och det är många viktiga frågor som ska dryftas. Även om Cop26 är framskjutet till nästa år finns det behov av dialog och diskussioner kring de oenigheter som måste lösas.

För enkelt att fuska

En av de viktigare frågorna på FN:s agenda handlar om handeln med koldioxidkvoter. I takt med allt fler oroväckande klimatrapporter är behovet stort av att hålla fokus på rask handling och rätt initiativ. Koldioxidhandeln kan internationellt bidra som en kortsiktig klimatlösning, då utsläpp som inte kan minskas tillräckligt snabbt kan kompenseras genom klimatinitiativ i andra länder.

I Folkekirkens Nødhjælp i Danmark arbetar vi redan med att minska där vi kan och vi klimatkompenserar de utsläpp vi inte kan minska just nu. Men det saknas klara regler för hur man handlar med koldioxidkvoter. Utan klara regler är det för enkelt att fuska och därigenom blir en lösning istället till ett potentiellt klimatproblem.

Jordbruket en svår fråga

En annan viktig och svår fråga som ska avhandlas de närmaste dagarna handlar om jordbruket. Verkligheten är den att jordbruket bidrar med så stora utsläpp att vi inte når Parisavtalets klimatmål utan att säkerställa en större omställning av såväl matproduktion som konsumtion.

I u-länderna handlar debatten om jordbruk och klimat framför allt om klimatanpassning och livsmedelssäkerhet. Klimatkrisen gör det svårare för fattiga jordbrukare att producera mat. Samtidigt med att svält, konflikter och migration hotar runt hörnet.

De stora nationerna måste kliva in

Men den största frågan handlar om de nationella klimatplanerna som alla länder enligt planen ska leverera under 2020. Det tar inte så stor plats på den formella dagordningen, men det är något som alla deltagare kommer att tänka på när dialogen inleds.

Under det senaste året har klimatkrisen blivit allt allvarligare, och ambitionsnivån måste skruvas upp när länderna gör nya planer. Flera av länderna som redan har presenterat sina planer har också höjt ambitionsnivån och det är bra. Men det är de mindre nationerna som visar vägen nu, och det gäller att de stora nationerna kommer in i matchen.

EU väntas presentera ett nytt klimatmål först i december och USA hör vi nog något från först under 2021, när Joe Biden har tagit över Vita huset.

Viktigt möte – om länderna gör rätt

Vi kan därför tyvärr inte vänta oss det allra största resultatet från den virtuella klimatdialogen kommande dagar. Men mötet är ändå viktigt, och hoppet är att länderna använder den här möjligheten till att komma lite närmare varandras positioner, så att vägen mot nästa års toppmöte kan få lite färre gupp.

Världen och klimatet behöver dialog, medmänsklighet och höjda ambitionsnivåer inför framtiden.

Forrige artikel Per Bolund: Kritiken bygger på missförstånd Per Bolund: Kritiken bygger på missförstånd Næste artikel Hård MP-kritik mot C:s hantering av vargförslag Hård MP-kritik mot C:s hantering av vargförslag