Debatt

M: Sverige måste visa större intresse för Arktis

DEBATT. Nu när vårt norra närområde ges en ökad försvars- och säkerhetspolitisk betydelse måste Sverige visa ett större engagemang. Det inbegriper mer samarbeten och mer resurser, inte minst avseende försvaret, skriver Hans Wallmark (M).

"Issmältningen tydliggör kopplingen mellan klimatförändringar och militär säkerhet."
"Issmältningen tydliggör kopplingen mellan klimatförändringar och militär säkerhet."Foto: Tore Meek/NTB scanpix/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Hans Wallmark (M)
Vice ordförande, utrikesutskottet och utrikespolitisk talesperson


Ett Arktis som bara för några år sedan kanske mest förknippades med hundspann och isbjörnar är nu något av ett centrum för såväl den klimat- som säkerhetspolitiska debatten.

Allt fler länder som Tyskland och Frankrike skaffar sig en Arktisstrategi – och EU tar fram en egen. I Sverige har regeringen sett till att utrikesdepartementet (UD) reviderat den tidigare knappt tio år gamla. Och mycket har hänt.

Från riksdagen har uttryckts starka önskemål om att få vara delaktig i utformandet. Därför har den senaste versionen nu överlämnats som skrivelse. Åtminstone M, C och SD har vart och ett som parti sett sig föranlåten att följdmotionera.

Krävs sammanhållet grepp

Uppvärmningen i Arktis, betydligt högre än det globala genomsnittet, tydliggör klimatförändringarnas negativa konsekvenser för fred och säkerhet, människors levnadsvillkor såväl som ekosystemet.

Hans Wallmark (M)  
Vice ordförande, utrikesutskottet och utrikespolitisk talesperson

Issmältningen tydliggör kopplingen mellan klimatförändringar och militär säkerhet. Den uttalade ambitionen från många länder är att bevara detta som ett område med låg konfliktyta.

Kola-halvön är dock viktig för den ryska ubåtsflottan. Norra Atlanten har också getts en helt annan betydelse inom Nato. Det finns anledning att skilja fromma förhoppningar från det som verkligen kan iakttas.

Hans Wallmark (M).
Hans Wallmark (M). Foto: Fredrik Wennerlund

En svensk Arktisstrategi måste självfallet ta ett sammanhållet grepp om de många utmaningar som finns för att värna miljö, välstånd och handel liksom människors levnadsvillkor och möjlighet att säkra sina inkomster. Försvars- och säkerhetspolitiken utgör i sammanhanget en viktig delkomponent.

Plats för ryskt kärnvapnen

Ryssland har under senare år agerat allt mer vårdslöst även kring vårt nordliga territorium. Störningar av luftfartens GPS-system på Nordkalotten utgör ett exempel, med allvarliga risker för inte minst det civila flyget.

Den ryska inriktningen i Arktispolitiken är tydlig i sin strävan att kontrollera Nordostpassagen, sjövägen norr om Europa och Asien, så långt som möjligt, till havs såväl som i luften. Arktis utgör en central plats för de ryska kärnvapnen och dess andraslagsförmåga – ett bärande fundament i landets säkerhetsdoktrin.

Kinesiska maktambitioner

Kina har också under senare år tydliggjort sina arktiska ambitioner. Det allt mer offensiva agerandet ställer centrala frågor om Pekings syn på havsrätten, mellanstatliga samarbeten och internationella normer på sin spets. Det destruktiva beteende som visas upp i Asien kan komma att överföras till vår del av världen.

Det kan noteras att den kinesiska synen på Arktis som ett för världen gemensamt arv skiljer sig avsevärt från hur man ser på det Sydkinesiska havet. Island, Grönland och Färöarna påverkas nu allt tydligare av kinesiska maktambitioner. Folkrepubliken investerar i telekominfrastruktur och mineralutvinning, liksom är ambitionen tydlig att förvärva hamnar och upprätta flygfält.

Samarbeten och resurser

I ett nytt geopolitiskt landskap som tydligt sätter sin prägel på Arktis ställs viktiga frågor om politiskt ledarskap och sammanhållning på sin spets.

Först och främst behöver Sverige visa ett större intresse och engagemang för vårt norra närområde när det nu ges en ökad försvars- och säkerhetspolitisk betydelse givet andra aktörers ekonomiska och militära intressen. Det inbegriper mer samarbeten och mer resurser, inte minst avseende försvaret.

De säkerhetspolitiska utmaningar som vi möter i norr ställer även viktiga frågor om hur vi värnar och skyddar, de för Sveriges välstånd avgörande, Atlantförbindelserna i händelse av ökade spänningar. Upprätthållandet av navigationsfriheten är i detta sammanhang centralt. Så även skyddet av de många Atlantkablar som binder samman våra kontinenter.

En ny situation

Sverige måste kunna förhålla sig mer långsiktigt och strategiskt, värna banden till våra grannländer, USA och Kanada samt inse att situationen i Arktis i dag ser helt annorlunda ut än tidigare.

Uppvärmningen i Arktis, betydligt högre än det globala genomsnittet, tydliggör klimatförändringarnas negativa konsekvenser för fred och säkerhet, människors levnadsvillkor såväl som ekosystemet.

Nämnda personer

Hans Wallmark

EU-nämndens ordförande (M), riksdagsledamot, ordförande i försvarsberedningen, ordförande Sveriges delegation till Natos parlamentariska församling
Studier i juridik, filosofi och litteraturhistoria (Uppsala uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00