M-ledamöter: Vår självförsörjning måste öka inför nästa kris

DEBATT. Sverige har hamnat i en situation där vi förlitar oss på importerad mat. För att vi bättre ska stå rustade vid kommande utmaningar behöver Sverige öka sin självförsörjningsgrad, och det rejält, skriver Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (M). 

Betty Malmberg (M)
Riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet
Marléne Lund Kopparklint (M)
Riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet
 

Coronakrisen har gett en tydlig bild av bristerna inom svensk beredskap. Men det är inte första gången vi varnas. Skogsbränder och extremväder har tidigare visat på problem som utretts. Utan att vi har brytt oss om resultaten. Det är oacceptabelt. Nu är det viktigt att vi också agerar på de rekommendationer som ges, så att Sverige står bättre rustat inför nästa kris. För den kommer. Även om vi inte vet hur den ser ut eller vilken form den kommer ta sig.

Lika med noll

Det är inte bara skyddsutrustning, kemikalier till vattenrening och medicin vi saknar. Tillgången på mat kan också bli kritisk. För till skillnad från vårt grannland Finland som har en självförsörjningsgrad på 80 procent ligger Sveriges runt 50 procent. Vi förlitar oss i stället på importerad mat. Faktum är att det enda vi är självförsörjande på är: spannmål, ägg, socker och morötter, vilket kan bli en tämligen enahanda kost i längden.

Men många glömmer att vi i dag inte bara har gjort oss beroende av mat från andra länder utan också av bland annat djurfoder, bränsle och växtskyddsmedel. Det innebär att även om vår egen produktion av åtminstone några råvaror är tillräcklig, blir den lika med noll om vi inte kan odla effektivt, eller ge våra djur samma goda omsorg som i dag.

En flaskhals

En annan oroande faktor är de enskilda hushållens låga kunskap/beredskap vid en eventuell kris. Det visar inte minst vårens hamstring av toapapper, vilket ironiskt nog produceras i Sverige. Men just-in-time-filosofin som råder försätter oss i ett allvarligt läge. I stort räknar man med att hushållens förråd av mat räcker mellan 3-12 dagar, att butikernas lager räcker en dag och att centrallagrens förråd cirka en vecka.

Distributionskedjan är alltså en flaskhals och påverkas importen tvingas vi balansera på slak lina. Många tror att vi i så fall skulle få hjälp från EU men det är långt ifrån säkert.

Bristande solidaritet

I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) konstateras bland annat att ”Det är därför för svenskt vidkommande tillrådligt, att i planering för hanteringen av en livsmedelsförsörjningskris, inte i någon högre grad räkna med stöd i form av livsmedel från EU”. Som om det inte är illa nog visar coronakrisen att sårbarheten och den bristande solidariteten länder emellan finns på flera andra områden än livsmedel. FOI:s uttalande kopplat till vår låga självförsörjningsgrad visar att Sveriges situation är sårbar.

"Måste bli verkstad"

Det uppenbara är att vi själva måste ta ansvar och producera mer mat. Något som vi flera gånger lagt förslag om i riksdagen utan resultat. Men i rådande situation är det tvunget att det inte bara tillsätts nya utredningar. Det måste bli verkstad också. Det gäller även livsmedelsstrategin som talar så fint om ökad produktion men utan konkreta åtgärder lär vi aldrig komma dit.

Bättre rustade

De senaste åren med torka visar dessutom tydligt att en kris sällan drabbar ett land ensamt. När torkan slog till växtsäsongen 2018 var läget ansträngt i hela norra Europa, vilket naturligtvis påverkade tillgången på livsmedel. Klimatfrågan kommer heller inte att göra problemen mindre. Sverige behöver därför öka sin självförsörjningsgrad och det rejält.

Vid sidan av strategiska beredskapslager bör vi också satsa mer på forskning och förädling så att vi kan utveckla produkter och råvaror som går att odla i områden med sämre odlingsmark och som kräver mindre resurser, såsom vatten. På så sätt står vi bättre rustade vid kommande utmaningar.

Forrige artikel Debatt: Billig reform kan rädda småföretag i industrin Debatt: Billig reform kan rädda småföretag i industrin Næste artikel "Vi måste lämna djurförsök bakom oss"
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Tona ned EU

    Coronakrisen lärde oss att vi gjort oss för beroende av andra länder inför en
    (måttlig) kris när alla i första hand tänker på sig själva och när sådant vi tagit för givet skulle fungera inom EU och Schengen inte längre fungerar av administrativa skäl. Vi bör därför inte ytterligare stärka bandet med EU-gemenskapen och inte ge mer än en procent av BNP i bidrag och inte gå på kommissionens högre förslag eller kompensera för UKs utträde.