Debatt

LRF: Måste bli lätt för konsumenterna att välja rätt mat

DEBATT. Sveriges gröna näringar tar nu fram en klimat- och hållbarhetsstrategi för att tydliggöra vad vi kan göra för att klara framtidsutmaningarna, skriver Jens Berggren, hållbarhetsexpert på Lantbrukarnas riksförbund.

Foto: Henning Bagger/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Jens Berggren 
Hållbarhetsexpert, Lantbrukarnas riksförbund 

 

Koldioxidhalten i atmosfären är högre än den varit de senaste 800 000 åren och temperaturökningen går snabbast på vår nordliga del av jordklotet. Fjolårets torka blev en tuff påminnelse om vår sårbarhet.

Även om Sverige i allmänhet väntas bli blötare, ökar paradoxalt nog risken för torra somrar och bränder. Ett nytt klimat innebär att nya arter av växter och djur, som ofta saknar naturliga fiender, kan etablera sig här.  

Enkelt uttryckt ökar risken för oår vilket särskilt drabbar oss som bedriver vår verksamhet utomhus eller i växthus.

Mindre utrymme för utveckling

På andra håll i världen kommer klimateffekterna bli ännu värre än hos oss. Då gäller det att vi är redo att axla ett större ansvar för världens mat- och produktion av förnybara material från skogen.

Jens Berggren 
Hållbarhetsexpert, Lantbrukarnas riksförbund

Tyvärr kommer framtidens osäkra väder att göra nödvändiga investeringar i våra verksamheter mindre lönsamma. En bevattningsanläggning belastar resultatet varje år även om den ”bara” räddar produktionen vart femte. 

Det rationella svaret på ökad osäkerhet är riskminimering vilket ofta betyder mindre utrymme för utveckling av nya verksamheter. 

Räddat miljarder människor från svält

Det svenska lantbruket är redan ett av världens mest miljö- och klimateffektiva som ständigt arbetar med att effektivisera användningen av de tre viktigaste verktygen i de senaste seklets jordbruksrevolution: fossil energi, växtskydd och handelsgödsel.

Dessa verktyg har tredubblat den globala matproduktionen och räddat miljarder människor från svält, skyddat orörda marker från att odlas upp och halverat jordbrukets vattenanvändning per capita.

De skulle också kunna göra extra nytta i ett tuffare klimat men eftersom de har biverkningar gör vi vad vi kan för att hitta bättre lösningar och använda dem sparsamt och varsamt.

Förväntas mycket av skog och jord

Lantbruket och skogsbruket är grunden i den cirkulära ekonomin med förmåga att fånga kol till förnybara bränslen och material. För att nå Sveriges klimatmål år 2045 förväntas skog och jord, utöver dagens inbindning om cirka 40 miljoner ton koldioxid per år, ta upp många av de elva miljoner ton som övriga samhället inte klarar.

Vi klarar utmaningen

Sämre förutsättningar, större ansvar, färre verktyg och nya förväntningar. Fixar vi det? Ja.  

Med en hållbarhetsstrategi vill vi tydliggöra vad vi redan gör, vad de gröna näringarna kan göra och vad den samlade kraften i landet kan åstadkomma.

När det fysiska klimatet blir tuffare måste politikerna göra sitt för företagsklimatet och skapa trygghet och utrymme för anpassning och utveckling. 

Det måste bli lätt för konsumenterna att välja rätt eftersom billig mat kan stå oss dyrt i form av klimatkostnader och minskad mångfald.

Levererar förstklassiga produkter

Vårt arbete kommer bli allt viktigare. På andra håll i världen kommer klimateffekterna bli ännu värre än hos oss. Då gäller det att vi är redo att axla ett större ansvar för världens mat- och produktion av förnybara material från skogen.

Jag är övertygad om att Sveriges jord- och skogsbruk, tillsammans med konstruktiva krafter i samhället, kommer hitta sätt att fortsätta leverera förstklassiga produkter, gröna skogar och lösningar på våra hållbarhetsutmaningar. 

Dokumentation

Seminarium i Almedalen 2019:

Hur får vi ett klimatneutralt lantbruk 2030?

2 juli: 12:30 - 13:30

Medverkande: 

  • Jens Berggren, hållbarhetsexpert, Lantbrukarnas riksförbund
  • Maria Baldin, kommunikations- och hållbarhetsdirektör, Södra
  • Anna Karin Modin Edman, hållbarhetsexpert, Arla
  • Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
  • Gunvor G Ericson, statssekreterare hos Isabella Lövin, miljödepartementet
  • Per Callenberg, statssekreterare hos Jennie Nilsson, näringsdepartementet


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00