LRF: En radikal minskning av vildsvinsstammen är nödvändig

DEBATT. En del lantbrukare väljer att sluta bruka sin mark till följd av vildsvinens framfart. Om vi ska kunna fortsätta ha ett levande lantbruk måste politikerna agera, skriver Palle Borgström, förbundsordförande för LRF.

Palle Borgström
Förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
 

Vildsvinens framfart fortsätter att plåga Sveriges lantbrukare. I allt fler områden är det vildsvin som dikterar vilka grödor som kan odlas. En del lantbrukare har inte råd och orkar inte fortsätta ta kampen. De väljer att sluta bruka marken i stället. Själv har jag stora skador på ett av mina majsfält i år.

Frågan har blivit akut 

Alla som bedriver lantbruk i områden med mycket vildsvin, drabbas förr eller senare av de skador som djuren orsakar när de bökar upp åkrar, betesmark och nyplanterad skog.

Allra värst drabbade är de lantbrukare som driver gårdar i skogs- och mellanbygd i mellersta och södra Sverige. Det är i just dessa områden som jordbruket har en avgörande roll för att vi ska kunna uppnå miljömålen gällande biologisk mångfald och öppna hagmarker.

Frågan om vildsvin har varit aktuell inom LRF under lång tid, men i takt med att vildsvinsstammen fortsätter att öka explosionsartat har frågan blivit akut.

Radikal minskning av stammen 

Regeringen har sagt sitt om den nationella livsmedelsstrategin, Sveriges matproduktion ska öka och det är glädjande ur flera aspekter.

Naturvårdsverkets treårsprojekt ”Prince” som redovisades förra hösten visar tydligt att svensk produktion av livsmedel har ett betydligt lägre avtryck på klimat och miljö än den importerade maten. Dessutom behöver vi fler betande djur för att behålla den biologiska mångfalden i våra hagar och ängsmarker.

För att lyckas med målen i livsmedelsstrategin måste vildsvinens framfart kraftigt begränsas med en radikal minskning av stammen.

Politiskt stöd 

Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen gjort utredningar gällande vildsvinsstammen: Naturvårdsverket om en nationell förvaltningsplan av vildsvinen och Livsmedelsverket om hur vildsvinsköttets väg från jägare till konsument kan förenklas, utan att riskera livsmedelssäkerheten.

LRF anser att både Livsmedelsverkets och Naturvårdsverkets remisser är bra. Om remisserna får politiskt stöd finns det stora möjligheter att begränsa vildsvinens framfart.

Förslaget stoppades 

Enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är det utfodringen av vildsvin som delvis ligger bakom den exponentiella ökningen. God tillgång på mat leder nämligen till fler och större kullar. Det är en av anledningarna till att LRF länge drivit frågan om att utfodringen av klövvilt måste regleras. Ett förslag låg hos riksdagen 2016, men stoppades tyvärr av Alliansen och Sverigedemokraterna.

Politikerna behöver agera 

I frågan om utfodring är Naturvårdsverket väldigt tydlig i sin remiss: utfodring som gynnar vildsvin bör inte förekomma. Det är viktigt för att begränsa tillväxten. Nu förväntar vi oss att även politikerna väljer att agera.

Gällande utfodring anser LRF:

  • att en reglering, inte ett förbud, mot utfordring är nödvändig
  • att åtling fortsatt ska vara tillåtet.

Forrige artikel Jernkontoret: Utbildning är nyckeln till en hållbar industri  Jernkontoret: Utbildning är nyckeln till en hållbar industri  Næste artikel "Låsningarna i skogspolitiken leder till ett icke hållbart skogsbruk"
  • Rapportera

    Johan Abrahamsson

    Vad är en åtel?

    Åteln är en plats där man lockar dit vilt för att jaga och skjuta med endast små fodergivor. Inte för att " göda" detta gör man på en foderplats där viltet får äta ifred från jakt och övriga större störningar och förhoppningsvis låter de då övriga grödor vara ifred med större fodergivor och utfodring av vildsvin är väl snart förbjudet

  • Rapportera

    Mattias Croneborg · Chefredaktör och ansvarig utgivare

    Faktarutan korrigerad

    Tack för påpekandet. Ordet "göda" är borta i faktarutan.

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

LÅNELÖFTE. Trafikverket vill köpa in nya nattågsvagnar för 3,7 miljarder kronor. Men infrastrukturministern ger inga besked i höstbudgeten och utlovar inte heller något besked till våren. "Det är ju en avsevärd summa" säger Tomas Eneroth.