Debatt

Livsmedelskrisen fortsätter även om kriget i Ukraina tar slut

Den matkris vi ser nu har länge lurat bakom hörnet och är ett direkt resultat av ett trasigt system som missgynnar både människorna och planeten. Det skriver Sandra Lamborn, Greenpeace.

Kriget i Ukraina påverkar just nu livsmedelspriser över hela världen, men det är inte första gången vi ser matpriser chockhöjas, menar debattören.
Kriget i Ukraina påverkar just nu livsmedelspriser över hela världen, men det är inte första gången vi ser matpriser chockhöjas, menar debattören. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Dagligen informeras vi om nya rön kring höjda matpriser, som av både politiker och industri förklaras som en direkt konsekvens av Putins invasion av Ukraina. Kriget har visserligen lett till växande oro för kostnaden och tillgången på mat i många regioner i världen men det är inte första gången vi ser chockhöjning av livsmedelspriser, senast var vid början av covidpandemin.

Krisen är här för att stanna

Den kris vi ser i dag har länge lurat bakom hörnet och är ett direkt resultat av ett trasigt system som missgynnar den stora majoriteten och i förlängningen hela planeten. Och även om kriget i Ukraina tar slut kan vi räkna med att krisen är här för att stanna.

Vi behöver en lokal livsmedelsproduktion där makten över maten ligger i händerna på primärproducenterna och konsumenterna.

Det tragiska, men samtidigt hoppfulla, i situationen är att vi faktiskt har tillräckligt mycket mat för att mätta varenda människa som befolkar planeten. Vi varken behöver eller ska tillåta någon ytterligare effektivisering av markanvändningen, men detta var emellertid något som jordbruksminister Anna-Caren Sätherberg var snabb med att ställa sig villig till vid krigets utbrott.

Säkerställ skydd av ekosystemen

Snarare behöver vi säkerställa ett långsiktigt skydd av befintliga skogar, våtmarker och andra värdefulla ekosystem samtidigt som vi ställer om hela livsmedelssektorn, som i dag bidrar stort till förstörelsen av vår planet.

Den senaste FN-rapporten slår fast att vårt livsmedelssystem står för 80 procent av avskogningen, 29 procent av växthusutsläppen och en ledande andel av förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt används 80 procent av jordbruksmarken för att utfodra djur inom livsmedelsindustrin. I Sverige ligger siffran på 70 procent. (Läs pdf här.) 

Vi har med andra ord tillräckligt med mat, om vi använder den rätt och fördelar den rättvist. Ställer vi om till ett hållbart jordbruk kommer även kommande generationer kunna äta sig mätta.

Det globala livsmedelssystemet måste förändras

Vad vi inte behöver är ett system där de rika skor sig på de fattigas hunger. Vårt globala livsmedelssystem kontrolleras av ett fåtal multinationella företag, som under decennier har sått frön till hunger, sjukdomar, klimatförändringar, förstörelse av biologisk mångfald och förtryck av ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen. Dessa företag tjänar stort på kriget i Ukraina, genom att spekulera på en osäker marknad som skjuter priserna i höjden.

Hela vårt globala livsmedelssystem måste förändras, och vi kan börja där vi står. Vi behöver ett politiskt ramverk för att säkerställa att mat produceras för att mätta människor, inte djur i livsmedelsindustrin eller våra bilar. Vi behöver en lokal livsmedelsproduktion där makten över maten ligger i händerna på primärproducenterna och konsumenterna.

Regeringen kan göra skillnad, men väljer fel väg

Svenska regeringen har möjlighet att faktiskt göra skillnad genom att ge ekonomiskt stöd, utbildning och incitament till små och medelstora jordbrukare.

Konstgjord andning, såsom vårändringbudgetens ytterligare fossilskattelättnader för jordbruket är helt fel väg att gå.

Istället bör man satsa på att ställa om den svenska produktionen så att vi odlar för humankonsumtion, främja småskaliga och lokala system och gynna lantbrukare som använder sig av regenerativa metoder och vars bruk av resurserna bygger upp snarare än utarmar ekosystemen. För ett rättvist och resilient livsmedelssystem.

Nämnda personer

Anna-Caren Sätherberg

Ledamot i partistyrelsen (S)
Gymnasieutbildning

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget