Debatt

Lämna inte lantbrukarna med notan när matpriserna ska pressas

Fördelningen av vinsten i livsmedelkedjan är ojämn och lantbruksföretagen får minst del av kakan. Det leder till att antalet lantbruksföretag har minskat med 18 procent sedan 2010, skriver Gunnar Palme och Johan Varenius, Sveriges jordägareförbund.

”Ett svenskt lantbruk med rättvisa förutsättningar kommer att vara en konkurrenskraftig producent av livsmedel.”
”Ett svenskt lantbruk med rättvisa förutsättningar kommer att vara en konkurrenskraftig producent av livsmedel.”Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Mat och svensk livsmedelsproduktion har blivit ett hett ämne. Våra beslutsfattare talar engagerat om skenande matpriser, livsmedelsproduktion som en del av landets beredskap och vikten av ett hållbart och stabilt svenskt lantbruk.

Livsmedelskedjan börjar med lantbrukarna

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallade nyligen upp landets tre största dagligvaruaktörer för att diskutera varför maten i Sverige blivit så dyr jämfört med övriga Europa. Det är positivt att finansministern engagerar sig i dessa frågor, det borde fler ministrar göra. När regeringen i februari lanserade livsmedelsstrategi 2.0 stod landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som ensam avsändare. Att frågorna hanteras i stuprör inom de olika ministerområdena återspeglar tyvärr en av de stora utmaningarna för svensk livsmedelsproduktion.

De livsmedelsföretag som finansministern träffade kontrollerar 90 procent av den svenska matmarknaden. Ministern ville veta varför priset på hushållens matkassar har ökat med 20 procent det senaste året. Fullt rimlig fråga, men det är lika relevant att fråga sig om prisbilden på livsmedel har varit för låg under en längre tid.

Kraven på svenskt lantbruk är bland de strängaste i världen vilket fördyrar och försämrar näringens konkurrenskraft.

Livsmedelskedjan består av flera aktörer. Den börjar med oss lantbrukare. I övrigt består kedjan förenklat av råvaruuppköpare, förädlingsindustri, grossistled och dagligvaruhandeln. I Sverige består de delarna av kedjan av några få aktörer som har stort inflytande över marknad och prissättning. Fördelningen av vinsten i livsmedelkedjan är ojämn och lantbruksföretagen får minst del av kakan. Det leder till ökad import och att antalet lantbruksföretag minskat med 18 procent sedan 2010. De senaste tio åren har andelen åkermark i produktion minskat motsvarade 100 000 fotbollsplaner.

Fördela vinsten rättvist

Lantbruksföretagen står i ständig konkurrens med den billiga importerade maten som står för hälften av hushållens inköp. Lantbruksföretagen bär även de största riskerna i en klimatstyrd och kapitalkrävande platsbunden produktion. Kraven på svenskt lantbruk är bland de strängaste i världen vilket fördyrar produktionen och försämrar näringens konkurrenskraft. Ingen av de andra aktörerna i livsmedelkedjan bär dessa risker och krav, men tjänar ändå mera. Om matpriserna måste sänkas kan inte lantbruket stå för den delen ännu en gång.

Ett svenskt lantbruk med rättvisa förutsättningar kommer att vara en konkurrenskraftig producent av livsmedel. Sverige behöver bland annat hantera den ökade importen av mat, fördela vinsten rättvist i livsmedelskedjan och förenkla regelverken. Det skulle långsiktigt leda till ökad tillväxt i lantbruket, fler jobb, förstärkning av landets beredskap och billigare matkassar till hushållen.

Tillsätt ett livsmedelsråd

Sveriges jordägareförbund föreslår att regeringen inom livsmedelsstrategi 2.0 tillsätter ett livsmedelsråd där samtliga berörda ministrar samarbetar tvärsektoriellt med varandra och branschen. Det skulle vara innovativt och bidra till bättre förutsättningar för svensk livsmedelsproduktion.

Nämnda personer

Elisabeth Svantesson

Finansminister (M), förste vice partiordförande
Ekonomie licentiat (Örebro uni., 2006)

Peter Kullgren

Landsbygdsminister (KD)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00