Krav på hårdare kontroll när EU gör produktionen hållbarare

Som en av världens mest importberoende regioner har EU-lagstiftarna enats om att det är nödvändigt med en mer resurseffektiv ekonomi.

Så efter att i ena ändan ha skärpt kraven på materialåtervinning, läggs nu förslagen för att få till en smartare produktion från början.

Flaggskeppet, ett utvidgat ekodesignregelverk, välkomnas av Svenskt näringslivs miljöpolicyansvarige Jenny Svärd. Organisationen pekar samtidigt på att det finns ett antal utmaningar, samtidigt som det också är viktigt att nu tydligt kommuniceras vad det är som väntar framöver.

Det är ju ett systemskifte det här innebär egentligen, kring hur man utformar och producerar produkter.

Jenny Svärd
Ansvarig miljöpolicies, Svenskt näringsliv

– Även om mycket redan sker innebär detta i flera delar ett systemskifte, kring hur man utformar och producerar produkter. Affärsmodellerna kommer att bli annorlunda och konsumtionsmönstren kommer att bli annorlunda. Det är en stor förändring som väntar, samtidigt behöver vi gå mot cirkulära affärsmodeller för att klara både klimat- och andra hållbarhetsmål, säger hon till Altinget.

Behåller fungerande struktur

Grunden i ekodesigndirektivets uppdatering till en hållbar produktionsförordning är kraven ska breddas från energieffektivisering till att också omfatta ett antal andra hållbarhetsmål – bland annat rörande minimilivslängd, minskade koldioxidavtryck, reparerbarhet och uppgraderingsbarhet.

Men upplägget för lagstiftningen är fortsatt i stort detsamma. Utöver övergripande principer som definieras i grundregelverket, delegeras stora delar av själva kravställandet till branschspecifik detaljlagstiftning, som i olika delegerade akter tas fram i ett samarbete mellan bransch, miljö, akademi och konsumentintressen och sedan godkänns av medlemsländerna.

Beviljas det inte årligen medel till EU-kommissionen att jobba med detta, så förskjuts också mycket av införandet.

Dimitri Vergne
BEUC

Och även om den processen innebär mindre insyn, så har just det greppet fungerat väl i ekodesigndirektivet, anser både konsumentorganisationssamarbetet BEUC och Svenskt Näringslivs miljöexpert.

– Vi trycker dock på att det nu också är viktigt att resurserna för det lagstiftandet också kommer till. Beviljas det inte årligen medel till EU-kommissionen att jobba med detta, så förskjuts också mycket av införandet. Det har vi sett i flera fall av ekodesignöversynerna, som skjutits fram närmre ett och ett halvt år,  säger Dimitri Vergne, Senior Policy Officer vid BEUC till Altinget.  

Upprepa inte taxonomi-misstag

För Svenskt Näringsliv finns det en viss oro för att representationen kan bli obalanserad.

– Det föreslås införas ett ekodesignforum som ska bidra till framtagandet av de produktspecifika reglerna. Det är viktigt att man inte upprepar de misstagen som skett inom taxonomin, där flera branscher inte varit tillräckligt representerade och branschers perspektiv inte beaktats tillräckligt , säger Jenny Svärd.

Svårbedömda, men långtgående konsekvenser

Samtidigt gör det upplägget också att det är svårt att bedöma konsekvenserna av förslagen. EU-kommissionen beräknar exempelvis (se tabell 13 ) att kostnaderna på företagssidan för de utvidgade ekodesignkraven kan röra sig mellan 30-60 miljarder euro per år, samtidigt som vinsterna i konsumentled dock anses bli långt större – bland annat genom minskad energikonsumtion och positiva hälsoeffekter.

– Eftersom man hänskjuter alla detaljer till de delegerade akterna så är det lite svårt att veta vad det kommer att få för konsekvenser i de många delarna, säger Jenny Svärd.

Rättvisa spelregler kräver mer kontroll av import

En sak som båda representanterna också direkt ser att det kan behövas skärpningar på rör marknadskontrollen för tredje land för att undvika att vissa seglar förbi kraven.

EU-kommissionens förslag på området, som bygger vidare på marknadskontrollförordningen, är ett gott steg på vägen, men de behöver också efterlevas i praktiken för att skapa rättvisa spelregler när kraven skärps över hela brädet, säger både Vergne och Svärd.

För svensk del har exempelvis utökade tullavgifter hos Posten på e-handelsprodukter inköpta utanför EU varit en konsekvens som följt på att kraven måste efterlevas.

– Ett av våra viktigaste budskap kopplade till det här lagförslaget är att nya krav måste komma med en förstärkt marknadskontroll, inte minst på importerade produkter, säger Jenny Svärd.

Flera frågor inför produktpass

Förutom att skärpa reglerna i produktionen, så föreslås det också stärkta konsumenträttighetsregler i både en egen lag och inom ekodesignreglerna.

I det senare ska det ske bland annat genom att företagsbesiktningskraven som återfinns i Due diligence-paketet, tillsammans med information från hållbarhetsmålen, redovisas i så kallade produktpass.

Skrivningarna om passen, som också diskuterades att införas nationellt innan EU-kommissionen plockade upp bollen, får gärna klargöras tydligare i det slutliga regelverket, menar Jenny Svärd.

– Att ge olika användare olika läsrättigheter som det föreslås låter bra. Men vi hade gärna sett mer klarhet i hur de ser på hur detta ska fungera i den cirkulära värdekedjan. När någon ska reparera en produkt, eller uppgradera en produkt, så kan det företaget i praktiken vara en konkurrent till ursprungstillverkaren, vilket gör att det finns en risk att immateriella rättigheter kan spridas om alltför mycket information görs tillgänglig, säger hon.

BEUC ser en annan risk i det fortsatta lagstiftningsarbetet kring produktpassen, nämligen att aktörer kommer att samtidigt vilja ta bort information som i dag finns på förpackningar, när de digitala passen införs.

– Det är en no-go-zon för oss, särskilt för de konsumenter som då skulle drabbas för att de exempelvis inte är digitalt bevandrade. Produktpassen ska komplettera nuvarande informationskrav, inte ersätta den som finns, säger Dimitri Vergne.

Smygs redan in i befintliga förhandlingar

Även om det grundregelverket först kan komma på plats inom några år, kan konsumenter nog redan inom fyra-fem år se konsekvenser i praktiken.

– Redan inom nuvarande regelverk som har vi redan fört in flera av dessa perspektiv, bland annat rörande reparerbarhet och återvinningsbarhet, i den pågående översynen av kraven på smarta telefoner. Så redan inom fyra-fem år kan du se det på nya telefoner, hoppas vi, fortsätter Dimitri Vergne, som samtidigt poängterar:

– Men de diskussionerna har bara precis börjat, så vi vet inte än.