Konjunkturinstitutet tror inte på egna klimatberäkningar

Det finns förutsättningar att klimatomställningen kan genomföras och klimatmålen nås till en samhällsekonomisk kostnad som sänker BNP mellan 0,2 procent till 1,5 procent. Det skriver Miljömålsberedningen i sitt betänkande med en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige och hänvisar till analyser från Konjunkturinstitutet. Betänkandet lämnades till regeringen i juni och har just varit ute på en omfattande remissrunda – 203 remissinstanser.

Men Konjunkturinstitutet anser att Miljömålsberedningen drar alldeles för omfattande slutsatser av beräkningarna och skriver att analysen ifråga inte alls är någon bedömning om det finns några sådana förutsättningar. "KI:s analys har gjorts på uppdrag av beredningen under vissa antaganden som angivits av beredningens kansli och för ett mindre ambitiöst klimatmål än det mål beredningen föreslår." skriver myndigheten i sitt remissyttrande till miljö- och energidepartementet. Uppdraget var att studera de samhällsekonomiska konsekvenserna av att minska utsläppen med 54 procent till år 2030, jämfört med 2005 års nivå.

Förutsätter koldioxidskatt

Utan ett paket med styrmedel och åtgärder går det inte att göra någon rättvisande bedömning av de kostnader som klimatomställningen innebär, enligt yttrandet. Förutom de antaganden som Konjunkturinstitutet har utgått från – bland annat om ökningen av biodrivmedelsanvändningen, energieffektivisering i vägsektorn och merkostnader för elbilar – så har Konjunkturinstitutet utgått från att utsläppsminskningar ska nås genom koldioxidskatten "som är kostnadseffektiv och ger skatteintäkter som används för att sänka andra snedvridande skatter". Väljer politikerna andra vägar, då blir kostnaderna högre, konstaterar Konjunkturinstitutet och skriver även att vissa kostnader inte alls finns med.

Miljömålsberedningens sätt att använda sig av Konjunkturinstitutets beräkningar innebär att kostnaderna för klimatomställningen är underskattade, eventuellt kraftigt underskattade, skriver myndigheten.

Kunde ha varit tydligare

Mot bakgrund av att beredningen tillsammans med åtminstone de tre senaste utredningarna på klimatområdet inte har mäktat med att analysera effekter på klimatet av klimatpolitiska styrmedel finner KI förslaget särskilt anmärkningsvärt.

Konjunkturinstitutet om Miljömålsberedningens förslag att åtgärder inom alla utgiftsområden, inte bara miljö och klimat, ska konsekvensanalyseras med avseende på effekter på klimatet

Stefan Nyström var huvudsekreterare för Miljömålsberedningen och är blivande chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning. Han säger att skrivningarna kring Konjunkturinstitutets analyser säkert hade kunnat vara tydligare i betänkandet. 

– Det är väl fair enough att de säger så. Men de glömmer bort att man kan överskatta kostnaderna också, säger han till Altinget.

De antaganden som Miljömålsberedningen har lämnat till Konjunkturinstitutet att utgå från i sin analys kommer i sin tur från uppskattningar från expertmyndigheter, framför allt Trafikverket. Vad gäller exempelvis elbilar är Stefan Nyström övertygad om att bedömningen att en elbil år 2030 ska vara 30 000-40 000 kronor dyrare inte alls är underskattad.

 – Jag tror tvärtom man räknat i överkant, säger han.

Hårda ord har hörts förr

Det är inte första gången som den parlamentariska Miljömålsberedningen får läsa hårda ord från Konjunkturinstitutet. Den samhällsekonomiska analysen i det första delbetänkandet var obefintlig, enligt Konjunkturinstitutet som också från början varit mycket kritiskt till exempelvis att beredningen väljer att sätta upp ett sektorsmål för minskning av transporternas utsläpp.

Det tio sidor långa remissvaret på klimat- och luftvårdsstrategin innehåller, förutom kritiken om hur myndighetens egna beräkningar har använts, öar av positiv respons, men framför allt stora mängder invändningar mot förslagen och slutsatserna och bristen på slutsatser. I yttrandets inledning skriver Konjunkturinstitutet:

"KI kan konstatera att beredningens arbete kan sälla sig till raden av klimatpolitiska utredningar som föreslår ambitiösa klimatmål utan att utreda hur omställningen ska gå till, eller om den överhuvudtaget är möjlig givet tidsramen."