Konjunkturinstitutet: "Bekymmersamt att politiker ignorerar faktaunderlag"

DEBATT. Rickard Nordin (C) ignorerar faktaunderlag när han ifrågasätter Konjunkturinstitutets argument mot att införa ett bonusmalus-system för nya bilar. Det skriver Konjunkturinstitutets Eva Samakovlis och Björn Carlén, som anser att bonusmalus är ännu ett exempel på hur politiker bestämmer sig för ett styrmedel, utan att först analysera dess konsekvenser.

Eva Samakovlis, forskningschef, miljöekonomi
Björn Carlén, forskare, miljöekonomi
Konjunkturinstitutet

I en debattartikel från den 19 december ifrågasätter Centerpartiets Rickard Nordin Konjunkturinstitutets argument mot att införa ett bonusmalus-system för nya bilar. I Konjunkturinstitutets uppdrag att utvärdera den svenska klimatpolitikens träffsäkerhet och kostnadseffektivitet ingår att peka på faktiska konsekvenser av olika politikåtgärder, både önskade och oönskade sådana. Vi kan igen konstatera att politikerna har bestämt sig för ett styrmedel utan att utreda dess konsekvenser innan. Den utredning som nu arbetar på att ta fram ett bonusmalus-system fokuserar på hur systemet ska utformas inte vad det tillför och om det ska införas.

Analys mellan stolarna

Med ett sådant arbetssätt ramlar analysen av hur ett bonusmalus-system interagerar med de styrmedel som redan finns på plats mellan stolarna. I det här fallet missar Centerpartiet interaktionen mellan EU:s avgaskrav och ett svenskt bonusmalus-system som medför att utsläppen per kilometer inte minskar på europeisk nivå samtidigt som klimatpolitikens kostnader ökar. Även i de fall Sverige vill gå längre är det viktigt att den svenska politiken harmonierar med EU:s styrmedel.

EU:s koldioxidkrav riktar sig mot biltillverkarna inom EU och innebär att det genomsnittliga koldioxidutsläppet från nyregistrerade personbilar inte får överstiga 95 gram per kilometer år 2020. Ett bonusmalus-system innebär att fordon med låga koldioxidutsläpp per kilometer får ett bidrag vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp får betala en skatt. Båda dessa styrmedel syftar därmed till att minska koldioxidutsläppen per kilometer för nya bilar. Skillnaden är att EU:s koldioxidkrav gäller i genomsnitt för varje biltillverkare inom EU och bonusmalus gäller per bil i Sverige.

Sverige försvårar för andra

Vad blir då effekten om Sverige inför ett bonusmalus-system ovanpå EU:s avgaskrav? Den direkta effekten blir att den svenska efterfrågan på utsläppssnåla bilar ökar. Denna effekt motverkas dock av att biltillverkarnas utrymme att sälja bränsletörstiga bilar i andra EU-länder ökar så att EU:s samlade nybilsförsäljning hamnar på 95 gram per kilometer. Det svenska systemet bidrar därmed inte till en snålare fordonspark inom EU. Effekten blir istället att svenska bilister subventionerar biltillverkarnas arbete med att klara EU:s koldioxidkrav. Att svensk politik knuffar ut bränsletörstiga bilar till andra EU-länder gör det svårare för dessa länder att nå sina utsläppsmål. Detta går även emot EU:s rekommendationer som säger att koldioxidkravet istället bör kompletteras med nationella styrmedel som i högre grad är kopplade till körsträckan.

Rapportens slutsatser orubbade

Rickard Nordin avfärdar våra argument mot ett bonusmalus-system alltför lättvindigt. Det är bekymmersamt att politiker ignorerar faktaunderlag men verkar hysa tilltro till ogrundade förhoppningar. Rapportens analys och slutsatser står sig. Kan det vara så att det är viktigare att visa politisk handlingskraft än att uppnå reella utsläppsminskningar? Ett bonusmalus-system behöver i så fall motiveras på annat sätt.

Forrige artikel "Myndigheters rättstolkning hotar kulturarv" Næste artikel Naturskyddsföreningen: Dagens skogspolitik räcker inte till Naturskyddsföreningen: Dagens skogspolitik räcker inte till
  • Rapportera

    Tror på teknik och politik

    Politik är inte statiskt!

    Konjunkturinstitutet förutsätter ju att EU aldrig kommer skärpa avgaskraven. Isf har de rätt. Men med lägre utsläpp i genomsnitt kan kraven skärpas och deras slutsatser blir irrelevanta... Med KI:s resonemang är det heller aldrig värt att göra mer än genomsnittet. Hur blir deras kalkyler på klimatförändring då?

  • Rapportera

    Konjunkturinstitutet

    Kommentar till Tror på teknik och politik

    Nej, någon sådan förutsättning krävs inte. Effekten finns där även om eller när EU skärper sina koldioxidkrav för nya bilar. Vad som tillkommer är den effekt det svenska bonus-malussystemet eventuellt har på hur stor och/eller hur snabb en sådan skärpning blir. Värdet och kostnaderna för att på detta sätt verka för mer ambitiösa EU-krav ska då jämföras med alternativa sätt att nå samma sak, exempelvis genom att i förhandlingar med andra länder direkt argumentera för en skärpning. KI:s analys säger ingenting om eventuella andra sidonyttor av att göra mer än genomsnittet. Sådana kan man hoppas på men även försöka studera storleken på innan beslut.
    /Eva och Björn