Kommunerna får hjälp att översätta Parisavtalet

KLIMATBUDGET. Under klimatprofessor Kevin Andersons ledning driver Uppsala universitet ett projekt där Parisavtalet bryts ned till kommunnivå. Skellefteå är en av de kommuner som vill få hjälp med att beräkna en egen koldioxidbudget.

Skellefteå är en av de kommuner som vill få hjälp från Uppsala universitet med att beräkna en koldioxidbudget. Jan Tarras-Wahlberg, miljöstrateg på Skellefteå kommun, har redan klart för sig att en klimatbudget, med utgångspunkt i Parisavtalets tvågradersmål, kommer att innebära en rejäl utmaning för kommunen.

– Det skulle kräva att vi pressar ner våra utsläpp till väldigt låga nivåer. Det måste vi få våra politiker att inse, säger han till Altinget.

Nya miljömål efter valet

Skellefteås nuvarande miljömål sträcker sig fram till år 2020. Efter valet är det dags för kommunen att arbeta fram ett nytt hållbarhetsprogram med nya mål.

– Vi har behov av att veta var vi står, att få ett nulägesunderlag för att kunna fördjupa oss och se vilka utmaningar vi har. Därför vill vi ha input från Uppsala och Ramböll som vi kan använda när vi pratar med våra politiker, säger Jan Tarras-Wahlberg.

Komplicerad klimatmatematik

Projektet med att beräkna lokala koldioxidbudgetar drivs av Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus) vid Uppsala universitet tillsammans med miljökonsultbolaget Ramböll. Arbetet utgår från klimatforskaren Kevin Anderson, brittisk gästprofessor vid Cemus, forskning om att kvantifiera Parisavtalet.

Jan Tarras-Wahberg har följt Cemus arbete med den första svenska kommunala klimatbudgeten – för Järfälla kommun.

– Vi vill vara med på den resan, säger han.

Det är ingen enkel process att bryta ned ett globalt mål till lokala avväganden. Det konstaterar Isak Stoddard, projektledare klimatledarskap vid Cemus.

– Vi försöker vara helt transparenta i våra beräkningar. Så man vet vilka antaganden som ligger bakom.

Vad som ska ingå i en kommunal koldioxidbudget är allt annat än självklart, enligt Stoddard och tar utsläppen från flyg, sjöfart och stora industrier som exempel på där det går att diskutera vad som ska placeras på en enskild kommuns axlar.

– Det är inte alltid en kommun har direkt rådighet över utsläppen inom sitt territorium. Vad har man inflytande över och vad ska man räkna med? säger han.

Startskottet kom från Järfälla

Det är en rad kommuner, län och regioner som visat intresse för att få hjälp med en koldioxidbudget från Cemus och Ramböll. Ett projekt som fick sitt startskott genom ett samtal från Järfälla kommun. 

– Det var inte vår idé. Det var Järfälla kommun som kontaktade oss. De skulle revidera sin klimat- och energistrategi och bad oss producera ett vetenskapligt underlag, säger Isak Stoddard.

Den så kallade Järfällarapporten blev tuff läsning för kommunens politiker.

– De behöver minska sina koldioxidutsläpp med tio till femton procent per år från och med nu. Det ska bli väldigt spännande att följa om de lyckas med det, säger han.

Med en klimatbudget kan kommunen få hjälp att tydliggöra olika scenarier och vad man behöver tänka på vid omställningen. En klimatbudget tydliggör också att om en sektor inte minskar sina utsläpp så är det en annan sektor som får minska desto mer, påpekar Stoddard.

Skellefteå brottas med transporterna

Skellefteås kommuns tuffaste utsläppsutmaningar är den tunga industrin och transporterna – kommunen är till sin yta lika stor som Skåne. Arbetet med att upprätta en koldioxidbudget ligger än så länge helt och hållet på tjänstemannanivå, enligt Jan Tarras-Wahlberg.

– Det som kan hända är att vi gör jobbet, men att underlaget är för tufft för politiken. Jag vet inte om politiken orkar med att göra verkstad av det här. Då får vi erkänna det, men då går vi också emot de nationella klimatmålen, säger han.

Kan bli verktyg för alla

För att få fart i projektet planerar Cemus och Ramböll att samla kommunerna i olika grupper med liknande utsläppsprofiler och på så sätt kunna ta fram flera klimatbudgetar parallellt. Det lite mer långsiktiga målet är att kommunerna, regionerna och länen ska kunna göra jobbet på egen hand.

– Vi har en ambition att utveckla ett digitalt verktyg och tillgängliggöra metoden, så att fler får möjlighet att beräkna sin egen koldioxidbudget, säger Isak Stoddard och tillägger:

– Vi vill försöka göra det så fort som möjligt, eftersom det är bråttom.

Forrige artikel Danmark enda hindret för Nord Stream 2 Danmark enda hindret för Nord Stream 2 Næste artikel Deadline för beslut om flygets klimatåtgärd Deadline för beslut om flygets klimatåtgärd