Kniviga överväganden i handelsstrid i livsmedelskedjan

EU-parlamentet och ministerrådet har inlett slutförhandlingar om ett kommissionsförslag som ska förbättra förhållandena i livsmedelskedjan. Tanken är att främst stärka bönders och andra småföretagares ställning och konkurrenskraft i förhållande till större aktörer.

Men i samband med att parlamentet tog sin position i förra veckan så brusade debatten upp rejält kring en av de förändringar som föreslås införas i regelverket. På bordet låg nämligen ett ändringsförslag som säger att köpare inte får ställa krav på striktare miljö- eller djurskyddsstandarder än de som relevant lagstiftning kräver.

Ovanliga och vanliga protestallianser

Djurrätts- och miljöorganisationer gick därför ut i protest tillsammans med detaljhandeln och krävde att parlamentets position förändras innan den går vidare till slutförhandling. På andra sidan stod dock jordbruksproducenter, som ivrigt förespråkade att regelverket bör slutförhandlas så fort som möjligt.

De pekar på att kraftförhållandena snabbt behöver förändras för att stärka utsatta lantbrukares roll i förhållande till uppköpare, som de menar ställer orimliga krav. Djur- och miljörättsprotesterna fick dock inget gehör, utan parlamentet röstade med kraftig majoritet för att slutförhandlingarna skulle inledas.

Frågan är dock om det kontroversiella ändringsförslaget kan få gehör. Det verkar i alla fall vara svårt, enligt den spontana reaktionen i ministerrådet.

Lägger man till för mycket saker, så blir regelverket bara hämmande

Rasmus Bäckström
Livsmedelsföretagen

– Det finns vad jag vet inte något uttryckt stöd för detta i rådet. Det förekommer inte i rådets position, och har inte kommit upp i de interna förhandlingarna heller vad jag förstått, säger en förhandlare till Altinget.

Liknande tongångar hörs också från Livsmedelsföretagen, som är förespråkare av att regelverket fortsätter förhandlas.

– Jag kan inte se att den enskilda formuleringen skulle kunna gå igenom, säger organisationens exportansvarige Rasmus Bäckström till Altinget. 

Ytterligare 50 förbud

Det är dock inte det enda ändringsförslaget som föreslås, parlamentet vill också införa ytterligare nära 50 förbud på avtalsvillkor för köpare i direktivet. Även hos ministerrådet förespråkas det att ytterligare förbud ska införas, men inte alls i den utsträckning som parlamentet nu förespråkar.

– Lägger man till för mycket saker, så blir regelverket bara hämmande, fortsätter Rasmus Bäckström.

Hos Svensk Handel, som företräder uppköpare, är de inte glada över utvecklingen.

– Vi hade helst sett att detta kunde fortsatt åtgärdas på nationell nivå. Kommissionens förslag är då det bästa som ligger på bordet. Men att gå längre än så, som det nu ser ut att bli, är oroande, säger Stefan Kvarfordt på organisationens Brysselkontor till Altinget.

Men hur ser ni på problembeskrivningen, att småföretagare och bönder behandlas orättvist av uppköpare?

– I Sverige har jag inte bilden av att det skulle vara fallet, men på europeisk nivå har vi ingen fullständig uppfattning om situationen i alla olika länder.

Regeringen kämpar i motvind

Svenska regeringen ställer sig också bakom att kommissionens förslag är tillräckligt. Regeringen har inte något emot att nationella lagstiftare går längre, så länge det inte stör handeln på den inre marknaden. Men att gå längre på europeisk nivå befaras bland annat kunna leda till konsekvenser för avtalsrätten i Sverige.

– Parlamentet föreslår bland annat att det inte bara ska vara små- och mellanstora företag som ska omfattas av reglerna, utan vill att alla säljare oavsett storlek ska omfattas. Det tycker vi är problematiskt, då vi upplever att den här lagstiftningen i så fall slutar att handla om att stärka böndernas konkurrenskraft, säger Stefan Kvarfordt.

Det är dock en förändring som välkomnas av Livsmedelsföretagen.

– Omfattar inte lagstiftningen alla aktörer tycker vi att lagstiftningen endast blir symbolisk, säger Rasmus Bäckström.