"Klokt bjuda in brett när svåra skogsfrågor ska förankras"

ANALYS. Skogsnäringen och Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist är mycket nöjda med sin gemensamma rapport om åtgärder för ökad tillväxt i skogen. Problemet med rapporten är invändningarna från alla andra.

88 åtgärder ska öka tillväxten i skogen med 20 procent fram till år 2050 – och därmed bidra till ett fossilfritt samhälle. Det är inledningen på pressmeddelandet från Skogsstyrelsen som kom i fredags, om rapporten "Skogsskötsel med nya möjligheter".

Rapporten är "ett historiskt dokument", säger generaldirektör Herman Sundqvist i pressmeddelandet som slår fast att myndigheten aldrig lett ett så "brett och omfattande arbete" med syfte att öka skogsproduktionen.

Nu kan man naturligtvis syfta på olika saker med "brett arbete", men problemet med Skogsstyrelsens så kallade samverkansprocess om ökad tillväxt i skogen – som har pågått i nästan tre år – är att den har varit påfallande smal.

"En partsinlaga"

Skogsstyrelsen, skogsnäring, forskning och Naturskyddsföreningen har varit med i arbetet, skriver Skogsstyrelsen vidare i pressmeddelandet. Och det stämmer ju på sätt och vis. Men forskaren i gruppen hör till skogsbrukets eget forskningsinstitut Skogsforsk. Miljörörelsens enda representant, Naturskyddsföreningens Malin Sahlin, ställer sig inte bakom rapporten som helhet och kallar den "en partsinlaga från skogsbruket". Dessutom har Skogsstyrelsens egna specialister, som inte har varit med i samverkansprocessen, med buller och bång kritiserat såväl rapporten som hela processen.

Naturligtvis går det att tillbakavisa kritiken om en smal, närmast anorektisk, representation i processgruppen, med att vissa aktörer som fick frågan tackade nej. Men samtidigt bör det ligga i en myndighets intresse att skapa en bred arbetsgrupp, särskilt med tanke på de djupa konflikterna i dagens skogspolitik och på skogens nyckelroll i samhällsomställningen. För ökad produktion i skogen är inte på något vis en okontroversiell eller enkel fråga.

Myndigheter har reagerat

Andra myndigheter har reagerat på att de inte fått vara med. Exempelvis skrev Länsstyrelsen i Västernorrland i ett remissvar att det var en stor brist att vare sig länsstyrelsen eller Naturvårdsverket bjudits in i arbetet. Länsstyrelsen i Dalarna skrev att rapporten hade tjänst på ett bredare perspektiv "genom att fler berörda aktörer deltagit i arbetet".

Naturvårdsverket kommenterade inte saken rakt ut i sitt omfattande yttrande, men väl mellan raderna.

Det är naturligtvis enklast att komma överens med dem som tycker ungefär som en själv. Det vet alla som har grupparbetat. Men poängen med en samverkansprocess bör vara att samverka med aktörer utanför sin egen närmaste krets. Skogsstyrelsen och skogsnäringen bör inte bli för förvånade framöver om andra aktörer inte anser att rapporten har samma självklara tyngd som de själva tycker. 

Forrige artikel "Ett nedsvärtat klimatrykte tar tid att bli av med" Næste artikel Det står en klimatelefant i liftkön Det står en klimatelefant i liftkön
  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Oundvikligt med bestående polarisering

    Samhället får leva med den polarisering. Det innebär att man alltid får göra kompromisser mellan olika saker. Det är samhällets sak att se till att kompromisserna blir rimliga när andra inte kan göra det. T ex skall skogsbruket vara en kompromiss mellan miljö och produktion. Det är roligt att skogsstyrelsen medverkat i ett dokument som analyserar den ur bl a miljösynpunkt rimliga ökningen av produktion som är möjlig (om än ej sannolik, eftersom "åtgärderna" inte kommer att genomföras i föreslagen grad). Det styrker utredningen att Naturskyddförenigen var med, men det hade varit för mycket naturvårdskompromiss om de inte reserverat sig

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Den kostnadeseffektivaste åtgärden kom bort

    Den kostnadseffektivaste åtgärden som kommer att höja tillväxten 2050 glömdes bort. Det är långsiktig skogsträdsförädling.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Dag Lindgren svamlar i vanlig ordning

    Inte en siffra rätt har Dag Lindgren som inte själv har en susning om vad som har sagts och inte sagts i denna rapportskrivnings kontor. Lindgrens hemsnickrade trams har han på sin kammare försökt sig på en analys av denna. Och i vanlig ordning pratar han i nattmössan. men eftersom Dag Lindgren har skrivklåda och uppenbarligen är sysslolös, kan han bara inte låta bli att skriva, vad han skriver om saknar betydelse - bara han får skriva av sig.