Analys av 
Johanna Alskog

"Klokt bjuda in brett när svåra skogsfrågor ska förankras"

ANALYS. Skogsnäringen och Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist är mycket nöjda med sin gemensamma rapport om åtgärder för ökad tillväxt i skogen. Problemet med rapporten är invändningarna från alla andra.

Foto: Henrik Holmberg / TT
Johanna Alskog

88 åtgärder ska öka tillväxten i skogen med 20 procent fram till år 2050 – och därmed bidra till ett fossilfritt samhälle. Det är inledningen på pressmeddelandet från Skogsstyrelsen som kom i fredags, om rapporten "Skogsskötsel med nya möjligheter".

Rapporten är "ett historiskt dokument", säger generaldirektör Herman Sundqvist i pressmeddelandet som slår fast att myndigheten aldrig lett ett så "brett och omfattande arbete" med syfte att öka skogsproduktionen.

Nu kan man naturligtvis syfta på olika saker med "brett arbete", men problemet med Skogsstyrelsens så kallade samverkansprocess om ökad tillväxt i skogen – som har pågått i nästan tre år – är att den har varit påfallande smal.

"En partsinlaga"

Skogsstyrelsen, skogsnäring, forskning och Naturskyddsföreningen har varit med i arbetet, skriver Skogsstyrelsen vidare i pressmeddelandet. Och det stämmer ju på sätt och vis. Men forskaren i gruppen hör till skogsbrukets eget forskningsinstitut Skogsforsk. Miljörörelsens enda representant, Naturskyddsföreningens Malin Sahlin, ställer sig inte bakom rapporten som helhet och kallar den "en partsinlaga från skogsbruket". Dessutom har Skogsstyrelsens egna specialister, som inte har varit med i samverkansprocessen, med buller och bång kritiserat såväl rapporten som hela processen.

Fakta
Förslagen för ökad skogsproduktion i rapporten omfattar tretton områden:
  • Aktiv klövviltförvaltning
  • Hantera skadeorsaker utöver klövviltet
  • Askåterföring
  • Dikesrensning
  • Infrastruktur viktig för skogsförvaltning
  • Bästa möjliga skogsodlingsmaterial
  • Skötsel för hög och värdefull tillväxt
  • Främmande trädslag
  • Skogsgödsling
  • Skogsskötsel för andra samhällsmål
  • Fördjupade rådgivningsinsatser
  • Forskning, utveckling och kompetensförsörjning
  • Uppföljning och ständiga förbättringar

Naturligtvis går det att tillbakavisa kritiken om en smal, närmast anorektisk, representation i processgruppen, med att vissa aktörer som fick frågan tackade nej. Men samtidigt bör det ligga i en myndighets intresse att skapa en bred arbetsgrupp, särskilt med tanke på de djupa konflikterna i dagens skogspolitik och på skogens nyckelroll i samhällsomställningen. För ökad produktion i skogen är inte på något vis en okontroversiell eller enkel fråga.

Myndigheter har reagerat

Andra myndigheter har reagerat på att de inte fått vara med. Exempelvis skrev Länsstyrelsen i Västernorrland i ett remissvar att det var en stor brist att vare sig länsstyrelsen eller Naturvårdsverket bjudits in i arbetet. Länsstyrelsen i Dalarna skrev att rapporten hade tjänst på ett bredare perspektiv "genom att fler berörda aktörer deltagit i arbetet".

Att samverkansprocessens resultat styrts av skogsbruket blev extra tydligt i slutfasen av processen där Naturskyddsföreningen uteslöts från diskussionerna om vissa slutliga skrivningar.

ur Naturskyddsföreningens avvikande mening i rapporten

Naturvårdsverket kommenterade inte saken rakt ut i sitt omfattande yttrande, men väl mellan raderna.

Det är naturligtvis enklast att komma överens med dem som tycker ungefär som en själv. Det vet alla som har grupparbetat. Men poängen med en samverkansprocess bör vara att samverka med aktörer utanför sin egen närmaste krets. Skogsstyrelsen och skogsnäringen bör inte bli för förvånade framöver om andra aktörer inte anser att rapporten har samma självklara tyngd som de själva tycker. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00