Debatt

Klimatkommunernas svar på omstritt förslag om fordon och bränsle

Genom de exempel vi presenterar hoppas vi ge regeringen en tydligare bild av vad som riskerar gå förlorat om Sverige inte står upp för biogasen som drivmedel. Det skriver Klimatkommunerna.

I vårt remissvar uppmanar vi den nationella politiken att skyndsamt implementera de förslag som presenteras i Biogasmarknadsutredningen, skriver debattörerna.
I vårt remissvar uppmanar vi den nationella politiken att skyndsamt implementera de förslag som presenteras i Biogasmarknadsutredningen, skriver debattörerna.Foto: Martina Holmberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Klimatkommunerna har i juni svarat på regeringens förslag om lagändringar för att främja rena och energieffektiva vägtransportfordon. Förslaget, som handlar om hur ett EU-direktiv ska införas i svensk lagstiftning, får skarp kritik från många håll – inte minst för att det riskerar att slå undan benen för biogasen, genom att utesluta biogasdrivna fordon från den nationella miljöbilsdefinitionen.

Övriga nordiska länder har börjat följa svenska kommuners exempel, och modellen sprider sig snabbt till fler länder i och utanför Europa.

Vi behöver kunna använda biogas som drivmedel om vi ska kunna realisera biogasens samhällsnyttor. Många av Sveriges kommuner har fungerat som lokala nav för biogasutveckling och gjort Sverige världsledande inom biogas enligt ”den nordiska biogasmodellen”, som är en metod att uppnå alla dessa samhällsnyttor. I Klimatkommunernas remissvar låter vi tio kommuner berätta vad biogasen betyder för dem, i hopp om att ge regeringen en tydligare bild av vad som riskerar att gå förlorat ifall Sverige inte nu står upp för biogasen som drivmedel.

Fem av dessa exempel är:

Kristianstad

Kristianstads kommun, som har tagit ett helhetsgrepp på biogasen och satt upp mål och åtgärder i en biogasstrategi. Biogasproduktionen i kommunen har pågått sedan 1990-talet och utvecklingen började med att man hade problem med att ta hand om avfallet från stadens livsmedelsföretag och från lantbruken i trakten. Med tiden kom insikten om att avfallet kunde betraktas som en värdefull råvara i processen att skapa energi. En styrka i Kristianstads biogasarbete är att hushåll, jordbruk och livsmedelsindustri medverkar som leverantörer av råvara till biogasanläggningen. Produktion, distribution och användning av gasen sker i ett samarbete mellan Kristianstads kommun, Eon och Skånetrafiken och i dag finns tre tankställen för biogas i kommunen.

Lidköping

Lidköping Biogas, som är en av världens första anläggningar för produktion av flytande biogas. Anläggningen förser personbilar och tunga fordon med förnyelsebart bränsle. 2016 såldes anläggningen till Fordonsgas, men är fortfarande ett exempel på banbrytande kommunalt arbete med biogas.

Östersund

Östersunds kommun, som sedan 2007 producerar biogas för fordonsdrift vid Gövikens avloppsreningsanläggning. Biogasen räcker till cirka 400 fordon och Östersunds kommun har i sin egen fordonsflotta 124 gasfordon. Under slutet av 2020 fick kommunen beviljat klimatinvesteringsstöd på 124,2 miljoner kronor för att etablera en ny rötgasanläggning, planen är att anläggningen ska ta tillvara allt matavfall från Jämtland och Härjedalens kommuner, och annat komposterbart avfall, och göra biogas som förädlas för fordonsdrift. Anläggningen kommer också att producera ekologiskt certifierat biogödsel.

Uppsala

Uppsala kommun, vars biogasanläggning behandlar cirka 30 000 ton matavfall från hushåll och företag varje år. Det kommunala bolaget Uppsala Vatten äger och driver ett publikt gastankställe, och kommunens biogasanläggning förser bland annat alla Uppsalas stadsbussar med gas varje dag. Kommunen avser att öka sin självförsörjningsgrad av förnybara drivmedel och i upphandlingar finns en strategisk prioriteringsordning av förnybara drivmedel där biogas, vätgas och el prioriteras i förstahand.

Linköping

I Linköping, där det har funnits lokalproducerad och förnybar biogas i mer än 20 år, och med 12 mackar i regionen är förutsättningarna att tanka fossilfritt goda. Det började som ett samarbete mellan kommuner och busstrafik, därefter har mackarna blivit öppna för allmänheten. Svensk Biogas har numera mackar i Linköping, Norrköping, Mjölby, Motala och Västervik. Tekniska verken i Linköping satsade tidigt på forskning och utveckling av processer för biogasframställning och har varit viktigt för att bygga upp Sveriges kompetens inom området.

Vår uppmaning till politiken

Övriga nordiska länder har börjat följa svenska kommuners exempel, och modellen sprider sig snabbt till fler länder i och utanför Europa. Ett inspirerande exempel på hur en stat kan agera för att ”boosta” biogasen är Norge, där Stortinget nyligen har beslutat att ge regeringen i uppdrag att undanröja kvarstående hinder för biogasproduktion, genom att bland annat likställa biogasfordon med nollutsläppsfordon i alla statliga målsättningar.

I Klimatkommunernas remissvar uppmanar vi den nationella politiken att:

  • fortsätta inkludera biogasdrivna bilar i Sveriges nationella miljöbilsdefinition.
  • verka för en skyndsam ändring av nuvarande EU-regelverk, så att klimatnyttan av biogas inkluderas vid beräkning av gasfordons och transporters klimatpåverkan (gäller både EU:s koldioxidnormer för fordon och inom den gröna taxonomin).
  • skyndsamt implementera de förslag som presenteras i Biogasmarknadsutredningen (SOU 2019:63).

Om Klimatkommunerna

Klimatkommunerna är en förening med 39 kommuner och en region som medlemmar: Borås, Botkyrka, Boxholm, Eskilstuna, Falköping, Finspång, Forshaga, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Järfälla, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Lidköping, Linköping, Lomma, Lund, Malmö, Mora, Mölndal, Nynäshamn, Olofström, Region Skåne, Sandviken, Skellefteå, Sollentuna, Stockholm, Säffle, Södertälje, Tyresö, Upplands Väsby, Uppsala, Vellinge, Värmdö, Västerås, Växjö, Åmål, Örebro och Östersund. Klimatkommunernas övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och spridning av goda exempel.

Nämnda personer

Lennart Bondeson


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00