Klimatanpassningsförslag får svalt mottagande

"Man kan fundera på om det ens är smart att studera hela den här problematiken i små delar"

Åsa Sjöström, SMHI

Klimatanpassningsutredningen, som i maj las fram till regeringen av utredaren Eva Eriksson, hade som huvuduppdrag att klarlägga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun, landsting och andra för klimatanpassning av mark.

Redan när den presenterades var dock de första reaktionerna att utredningen bara "bidrar med ett par pusselbitar", då fokuset främst legat på vilka åtgärder som kan göras för att anpassa bebyggelse och nybyggnation inom detaljplanerade områden, i relation till översvämningar, ras, skred och erosion.

Läs mer: Svenskt vatten: ”Tar inget helhetsgrepp”

När alla remisserna nu kommit in är det också en återkommande punkt i kritiken hos många. Boverket backar exempelvis upp flera av de föreslagna förändringarna, men beklagar att utredningen inte kunnat kolla mer på utmaningarna för befintlig bebyggelse, trots att det är där ”problemen huvudsakligen finns”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ställer sig också bakom flera av förslagen, men kritiserar att utredningen på grund av den angivna tidsbristen inte föreslagit åtgärder som skulle kunna begränsa exempelvis översvämningar utanför detaljplanerade områden.

Debatt: LRF: "Hela Sverige ska klimatanpassas"

I vissa fall, som hos SMHI, landar remissinstanserna i slutsatsen att förslagen till och med kan bromsa det fortsatta arbetet, samt leda till direkt skadliga lösningar. 
– Vad gäller ansvarsfördelningen så blir det lätt fel om man bara tittar på det här områdena. Man kan fundera på om det ens är smart att studera hela den här problematiken i små delar, säger Åsa Sjöström vid nationellt kunskapsscentrum för klimatanpassning på SMHI till Altinget.