KI: "Cirkulär ekonomi ingen mirakelmedicin"

En ökad styrning mot cirkulär ekonomi ska motiveras av miljöskäl, inte av några andra skäl. Det framhöll professor Runar Brännlund, ordförande för Konjunkturinstitutets vetenskapliga råd, när myndighetens årliga miljöekonomiska rapport presenterades på måndagen.

– Förmodligen leder inte cirkulär ekonomi mot ökad total sysselsättning eller ökad tillväxt, sade Runar Brännlund. 

Eva Samakovlis, chef för Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, menar att de ivrigaste förespråkarna för cirkulär ekonomi ofta använder plus, men ogärna minus, i sina beräkningar av jobb och tillväxt.

– Man mäter bruttoeffekten, men ignorerar effekter i branscher som krymper, sade hon.

Jag tror att klassisk nationalekonomi i kombination med insikter om ekosystemet skulle ge en mer fruktbar diskussion.  

Ola Alterå om att Konjunkturinstiutet borde ändra sitt anslag i sina miljöekonomiska granskningar

DN-artikeln sprudlar ju inte av entusiasm.

Ola Alterå, regeringens utredare av cirkulär ekonomi, tycker att Konjunkturinstitutet bör bli bättre på att kombinera kritik med engagemang

Ola Alterå, regeringens utredare av cirkulär ekonomi med fokus på återanvändning, var med vid presentationen med uppgift att opponera på rapporten. Han tyckte att Konjunkturinstitutets kritik av beräkningarna av jobb och tillväxt var något snäv. 

– Jag tror inte att en långsiktig effekt på sysselsättningen är det viktiga här. Däremot tror jag att det argumentet kan vara av betydelse på kort sikt, sade han.

Underlag från tankesmedjor

Vi ifrågasätter aldrig ambitionsnivån i miljöpolitiken, utan vi tittar på det mest effektiva sättet att nå dit. Däremot kan vi ha synpunkter på att det saknas beslutsunderlag för hur man ska nå dit.

Konjunkturinstitutets forskningschef Eva Samakovlis

De underlag som Konjunkturinstitutet har granskat vad gäller den cirkulära ekonomins eventuella positiva effekter på jobb och tillväxt kommer inte från vare sig regering, riksdag eller myndighet, utan är rapporter från två internationella tankesmedjor: Romklubben och Ellen MacArthur Foundation.

– Det är de rapporter som ligger till grund när regeringen diskuterar det här, förklarade Eva Samakovlis.

Cirkulär ekonomi är alltså inte den mirakelmedicin som politiker och andra förespråkare försöker göra den till, enligt Konjunkturinstitutet. Det finns inget väsensskilt mellan vanlig nationalekonomi och cirkulär ekonomi, "den cirkulära ekonomin är inget annat än en ekonomi som hushållar med samhällets resurser" skriver Konjunkturinstitutet i rapporten.

Och: styrmedlen finns redan på plats, de behöver inte uppfinnas igen. Den regering och riksdag som vill stärka styrningen mot en cirkulär ekonomi kan sätta igång. 

– Om man ska ha ytterligare styrning, så finns verktygslådan. Här gäller att utnyttja den, sade Runar Brännlund och hänvisade till rapporten som diskuterar effekten av en rad olika miljöskatter och regleringar såsom avfallsskatt, naturgrusskatt, skatt på avfallsförbränning, deponiskatt och producentansvar.

Alterå: KI glömmer verkligheten

Ola Alterå tyckte att Konjunkturinstitutet i sin kritik av miljöskatter och andra styrmedel borde ta mer hänsyn till den politiska verkligheten, allt från EU:s lagstiftning och fossila subventioner på den globala marknaden till starka lobbyingkrafter och hänsyn till den svenska konkurrenskraften.

– Det är ju uppenbart att många styrmedel inte är ideala, men det finns ju en verklighet. Teoretiskt ideala styrmedel är intressant, men om man tar in de politiska begränsningarna så blir det ännu mer intressant och fler skulle lyssna, sade han.

Per Mickwitz, forskningschef vid Finlands miljöcentral och medlem i Konjunkturinstitutets vetenskapliga råd, försökte få församlingen att lyfta blicken och se det positiva i den debatt som pågick.

– Här för man en enormt detaljerad diskussion kring olika miljöskatter, sade han och förklarade att det berodde på att Sverige – till skillnad från bland annat Finland – faktiskt har förmått att införa en rad olika miljöskatter.

Ifrågasätter gröna offentliga köp

Konjunkturinstitutet går i sin rapport också in och petar på en annan miljöpolitiskt känslig punkt, nämligen tron på att gröna offentliga upphandlingar är centralt för en cirkulär ekonomi. Det finns samhällsekonomiskt effektivare sätt att uppnå den miljönyttan, enligt Eva Samakovlis. En del av kritiken är att klimatkrav i offentliga upphandlingar endast ökar kostnaderna för att nå det nationella klimatmålet. Offentliga upphandlingar borde vara ett medel för myndigheter att driva en kostnadseffektiv verksamhet, inte att fungera som ett miljöpolitiskt styrmedel.

– Varför gå omvägen kring offentlig upphandling när det inte är det mest effektiva? frågade Eva Samakovlis retoriskt.

 Men Ola Alterå lät sig inte övertygade om Konjunkturinstitutets resonemang.

– Det här avsnittet känns svagt, det hör till det jag minst begriper. Det underkänner all konsumentpåverkan, sade han.