KD: Regeringspartierna ägnar sig åt plakatpolitiskt sifferbingo

DEBATT. Det är beklagligt att regeringen ännu en gång driver två linjer när det gäller EU-politiken. Regeringen borde följa kommissionens exempel och basera klimatmålet på experternas underlag, skriver Désirée Pethrus och Kjell-Arne Ottosson (KD).

Désirée Pethrus (KD)
Riksdagsledamot och EU-politisk talesperson
Kjell-Arne Ottosson (KD)
Riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson


Klimatförändringarna är en av vår tids ödesfrågor som kräver gränsöverskridande ansträngningar och lösningar. EU ska vara en internationell föregångare för att få ner utsläppen av koldioxid och begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet med en global temperaturökning på max 1,5 grad. Därför är det avgörande att EU-kommissionen och ordförande Ursula von der Leyen har satt klimatet högst på agendan. Målet är att EU ska nå klimatneutralitet till 2050.

Kristdemokraterna välkomnar därför att kommissionen vill höja EU:s delmål för 2030 som för närvarande ligger på en minskning av växthusgasutsläppen med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer. Ett förslag på nytt delmål drog dock ut på tiden då kommissionen har gjort en mycket omfattande konsekvensanalys för vad som är rimligt att sätta som mål för 2030.

Realistiska mål

Det är positivt att kommissionen har förståelse för att EU:s utsläppsminskning måste vara realistisk, trovärdig och att man även tar hänsyn till ekonomiska och sociala konsekvenser. Utifrån dessa parametrar, men även givetvis Parisavtalet, har kommissionen kommit fram till att EU:s ambitioner bör höjas och uppgå till minst 55 procent fram till 2030.

Kristdemokraterna står bakom denna ambitionshöjning som både är möjlig och nödvändig. Flera medlemsländer har dock uttalat sig kritiska höjningen och ett sådant beslut kräver enhällighet i Europeiska rådet. Det är framför allt coronapandemin och dess förödande konsekvenser för ekonomi och hälsa som kan komma att äventyra EU:s ambitiösa klimatarbete.

Förena miljö och ekonomi

Det är avgörande att inte klimatpopulism eller pessimism tillåts sätta agendan och peka ut vägen framåt för unionens klimatarbete. Den gröna omställningen innebär stora möjligheter och EU måste nu visa att det går att förena minskade koldioxidutsläpp med ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och ökad välfärd. Klarar inte EU visa på att detta är möjligt är det föga troligt att andra länder kommer att följa vårt exempel, särskilt under och i spåren av coronapandemin.

Plakatpolitiskt sifferbingo

Därför är det beklagligt att regeringen ännu en gång driver två linjer när det gäller EU-politiken. Inom loppet av bara några timmar begärde regeringen två olika mandat i riksdagen gällande Sveriges linje – både om minst 55 procent som kommissionen föreslår men även upp till 65 procent. När frågan tidigare röstades om i parlamentet ställde Miljöpartiet sig bakom 65 procent och Socialdemokraterna 60 procent. Regeringspartiernas olika bud framstår alltmer som ett plakatpolitiskt sifferbingo.

Det regeringen borde göra är att följa kommissionens exempel och basera klimatmålet på gedigna underlag och konsekvensanalyser som har tagits fram av experter. Det är bara så vi kan övertyga de mest kritiska medlemsländerna men även andra länder i världen.

Gälla enskilda stater

En fråga som kan bli än viktigare än procentenheter är huruvida EU:s mål ska gälla kollektivt eller för varje enskild medlemsstat. Regeringen borde fokusera sina ansträngningar och verka för att målet ska gälla även för varje enskilt medlemsland. Tillåts medlemsländer åka snålskjuts kommer det bli svårt att uppnå klimatneutralitet till 2050.

Samtliga medlemsländer måste ta ansvar om Europa ska kunna bli världens första klimatneutrala kontinent. Då räcker det inte för regeringen att slå sig för bröstet för att man är bäst i klassen.

Forrige artikel Grön ungdom: Handelskammaren har fel om Arlanda Grön ungdom: Handelskammaren har fel om Arlanda Næste artikel Debatt: Försvarsmakten måste visa korten i klimatarbetet Debatt: Försvarsmakten måste visa korten i klimatarbetet
Balansgång för Bryssel när vetohot lyfts om taxonomin

Balansgång för Bryssel när vetohot lyfts om taxonomin

NATURGAS. Inom såväl EU-parlamentet som rådet pågår nu politiska förhandlingar för att kunna pressa fram detaljändringar i taxonomin genom att hota med veto. Men flera förhandlare tvivlar på de reella möjligheterna att blockera förslaget.