IPCC-rapport pressar EU:s ledare inför klimatmötet

IPCC. Efter att 1,5-gradersrapportens budskap nu ligger på bordet så riktas sökljuset mot de makthavare som ska fatta besluten.

Foto: Silvère Gérard © European Union , 2015 samt Naturvårdsverket.
Jacob Hederos

Nu ökar trycket på makthavare att höja insatserna inför Katowice-mötet COP24 i december. Rådande utsläppsminskningslöften beräknas leda till en uppvärmning på runt tre grader till millenieskiftet, långt från både två och 1,5-gradsmålsättningen i Parisavtalet. Det första tillfället där den politiska viljan ska testas blir på EU:s miljöministermöte under tisdagen.

På bordet ligger bland annat förslag till beslut om den förhandlingsposition som unionen ska driva på decembermötet. Här öppnas det i utkastet för att ”EU ska visa ledarskap” i arbetet för att höja utsläppsminskningsambitionen. Men enligt klimatminister Isabella Lövin (MP) finns det för tillfället ingen klarhet i om detta ledarskap redan nu kan få avtryck.

Inför mötet har flera länder försökt att få unionen att enas innan år 2020 om ett höjt utsläppsminskningsbud till först och främst år 2030, men hittills utan framgång. Detta trots att utkastet trycker på det "oöverträffade behovet" att höja ambitionen.
– Det pågår informella förhandlingar på politisk nivå för tillfället i de här frågorna. Jag vill inte föregå resultaten. Men det skulle skicka en väldigt dålig signal om vi inte står upp för detta genom att också kunna ge konkreta löften, säger Lövin till Altinget.
Hur troligt är det att ni når ett genombrott?
– Jag kan inte gradera det. Jag kommer ju att trycka på hårt för att vi ska få med skrivningar i den här riktningen. Sen får vi hoppas att 1,5-gradsrapporten blir ett ytterligare inspel i den här diskussionen. Utifrån den så tycker jag att det vore oerhört svårt för länderna att motsätta sig en så enkel sak som en uppdatering till år 2020.

Läs mer: Höjda klimatbud på EU-nivå hänger löst

Tyskland blockerar

Inför miljöministermötet har ett land pekats ut som särskilt avgörande – Tyskland. Före IPCC-rapportens släpp har uttalanden från förbundskansler Angela Merkel tytt på att förbundsrepubliken inte är villig att gå med på en gemensam höjning av unionens klimatmål till år 2030.

Det skulle skicka en väldigt dålig signal om vi inte står upp för detta genom att också kunna ge konkreta löften

Isabella Lövin
Klimatminister (MP)

Men med tanke på IPCC-budskapet, att de globala utsläppen behöver reduceras med omkring 45 procent fram till år 2030 för att klara att fortsatt hålla siktet inställt på 1,5 grader, så behövs en rejäl höjning relativt dagens EU-målsättning. Enligt beräkningarna motsvarar nuvarande EU-mål 30 procents reduktion till år 2030. Uttalanden från tyska miljöministern Svenja Schulze efter måndagens släpp har dock en annan ton än de tidigare från förbundskanslern.

– Vi får inte förlora mer tid i klimatinsatserna. Det är kärnbudskapet i rapporten. De närmaste åren är avgörande för att vår planet inte ska hamna i obalans. Det är just därför vår generation har ett så stort ansvar.

Huruvida ministern öppnar för att Tyskland ska ställa sig bakom en uppdatering av EU:s utsläppsminskningslöfte återstår att se.

Läs mer: Danska regeringen kan presentera 39 förslag på klimatområdet under tisdagen

EU-kommissionen väljer i sitt uttalande att fokusera på att unionen kommer att lämna ett nytt besked i november, när det nya förslaget till långsiktig klimatpolitik fram till år 2050 ska läggas fram. Enligt läckta utkast till Euractiv är det fortsatt vara oklart om kommissionen ska lägga fram en målsättning på att unionen ska nå netto-nollutsläpp till år 2050. Det är annars något som krävs på global nivå för att 1,5-gradersmålet ska kunna komma i hamn.

Svensk hemläxa blir också tydlig

Vid den svenska presentationen av rapporten på Naturvårdsverket konstaterades det att den svenska linjen, även om den är ambitiös och nästan ligger i linje med 1,5-gradsmålbanan, inte är tillräcklig i perspektivet att vissa länder ska gå fortare fram, medan andra (fattigare) länder också ska få mer tid att lyfta välfärden och minska fattigdomen.
– Om inte Sverige grejar snabbare utsläppsminskningar, om inte Sverige kan visa vägen, så tycker jag personligen att man kan fråga sig, vem ska då göra det? Detta är en kanonchans för Sverige att sikta ambitiöst, och det kan få andra med sig, säger Markku Rummukainen, klimatologiprofessor vid Lunds universitet och SMHI och en av de svenska delegaterna vid IPCC-mötet.

Vidare påpekades det att arbetet med att nå den egna målsättningen fortsatt är otillräckligt. Dagens utsläppsminskningar på omkring två procent per år räcker inte, med tanke på att utsläppen måste ner med mellan fem och åtta procent för att ligga i linje med de egna målsättningarna. Isabella Lövin förutsätter att de åtgärderna kommer framöver.
– Vi i övergångsregeringen kommer inte att ta några nya initiativ, men vi har ju ett klimatpolitiskt ramverk och det måste ju fyllas med skarpt innehåll så att utsläppen minskar. För det är tydligt i rapporten att ju snabbare vi minskar utsläppen, desto mindre blir riskerna för irreparabla skador på ekosystemen och efterföljande stora kostnader. Sverige har ju unikt bra förutsättningar för att ställa om. Jag hoppas och förutsätter att vilken regering det än blir sätter den klimatet i centrum för sin politik, säger Lövin till Altinget.

Krafttag krävs även hos industrin

På näringslivssidan ökar nu också trycket. Svenskt näringsliv skriver i en kommentar att fokus nu bör vara att färdigställa Parisöverenskommelsens regelbok, samtidigt som det också bör fokuseras på att parterna "höjer sina ambitioner vid den första globala avstämningen år 2023."

Den senaste veckan har det bland annat rapporterats i Euractiv att det europeiska samarbetet Business Europe landat i att unionens 2030-ambition ”redan är ett ambitiöst mål”, trots vetenskapens besked att det inte är i linje vare sig med 1,5 eller 2-gradersmålet.

Läs IPCC:s sammanfattande rapport för beslutsfattare här och underlaget här

Artikeln har uppdaterats efter publicering med en hänvisning till Svenskt näringslivs kommentar.

Nämnda personer

Isabella Lövin

Medordförande Friends of Ocean Action, kandidat till Europaparlamentsvalet (MP)
Filmvetenskap, statsvetenskap, sociologi och italienska (Stockholms uni.,1981–1985), statsvetenskap (Università di Bologna, 1986–1987), radioproducentutbildning (Dramatiska Institutet 1992–1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00