Investerarklimat för förnybart under lupp

ENERGIPOLITIK. Policyförändringar till stöden för förnybart i vissa medlemsländer har fått investerare att se rött. Samtidigt tar parlamentariker strid mot att ge EU-stöd till fossila energiprojekt.

Ett gott investeringsklimat för förnybart anses som avgörande för EU:s energiomställning. Men även om det finns flera uppsatta målsättningar både på nationell och unionsnivå om att förnybart ska understödjas, så verkar utfallet inte alltid bli sådant i praktiken.

Det menar Tankesmedjan CEPS. Den har granskat lagändringar som gjorts i vissa medlemsländer de senaste åren som oroat investerare, och menar i en ny rapport att de sammantaget gjort unionen mer skakig som investeringsplats.

Särskilt utpekade är förändringar av stöd till solkraft i Spanien som rullades ut efter 2010, men även åtgärder i Tjeckien, Bulgarien, Polen, Rumänien och Italien lyfts fram som problematiska ur investerares perspektiv.

"Mer investerarskydd behövs"

De irriterade investerarna har vänt sig till domstolar för att kunna begära ersättning för de förlorade investeringarna. Efter att de stött på patrull i nationella domstolar, så har de fått vända sig till internationella skiljedomstolar genom att söka så kallade investeringsskyddtvistlösningar (ISDS). Men även där verkar de stöta på patrull, då det är oklart om dessa skiljedomstolar har något att säga till om i frågan.

Tankesmedjan CEPS menar att investerare numera funderar på att dra tillbaka fortsatta investeringar i vissa EU-länder, på grund av att de anses befinna sig i ett ”oklart legalt limbo”. De förespråkar att frågan ska klargöras i ministerrådet.

EU anklagas för att agera ”skenheligt”

En liknande strid kring investeringsklimatet för förnybart i EU har också dragit igång i Europaparlamentet. Här möter nämligen EU-kommissionens förslag till vilka energiprojekt som ska prioriteras framöver kritik. 13 parlamentariker från fem politiska grupper har uppmanat parlamentet att lägga veto mot kommissionens förslag, som anses innehålla alltför mycket stöd till fossila energislag.

De kritiska parlamentarikerna pekar dels på att det rimmar illa med Parisöverenskommelsens mål att EU fortsatt investerar i utbyggnad av gasnätet. Dels så menar de att projekten, som först och främst garanteras medel ur ”Fonden för ett sammanlänkat Europa”, riskerar att bli värdelösa i samband med energiomställningen. Bland försvararna så återkommer hänvisningar till att projekten behöver prioriteras just för att de leder till mer försörjningssäkerhet, vilket också är ett av kriterierna som gör att ett projekt kan lyftas in.

Gasterminal i Göteborg aktuell

Bland de 173 projekten som föreslås få medel så återfinns flera nya gasledningar, som bland annat ska leda till att unionen blir mindre beroende av rysk gas. Därutöver förekommer flera LNG-terminaler, bland annat i Göteborg, som ska kunna ta emot flytande kvävegas från bland annat USA. Totalt är det 53 gasprojekt med på listan.

För att parlamentet ska kunna lägga in ett veto mot den föreslagna listan så krävs det ett majoritetsstöd från 376 parlamentariker i hela parlamentet. Det är dock oklart om det ens blir en omröstning i parlamentet. Miljöpartistiska ledamoten Jakop Dalunde har bland andra ställts sig bakom initiativet, men enligt källor till Altinget så ska det initialt finnas en stabil majoritet i den socialdemokratiska och moderata gruppen som ställer sig bakom listan.
Men den socialdemokratiska gruppen är splittrad. Under tisdagen fortsatte diskussionerna, utan att de kunde enas om något gemensam linje. 
– Det finns en hel del kritik inom gruppen. Dels för att det är dålig transparens kring arbetet bakom vilka projekt som hamnar där, dels för att det är många fossila projekt som föreslås få stöd, säger en förhandlare till Altinget.

Artikeln har uppdateras efter publicering med uppgifter om hur diskussionerna inom Socialdemokratiska gruppen fortlöpt.  

Forrige artikel Danmark vill se över kritiserad sandsugning Danmark vill se över kritiserad sandsugning Næste artikel Detta bör bli Miljömålsberedningens nästa uppdrag Detta bör bli Miljömålsberedningens nästa uppdrag