Inbillat eller verkligt hot mot äganderätten?

SKOGEN. De borgerliga partierna har gått ut i strid för äganderätten, men enligt Miljöpartiet är det en strid mot en inbillad fiende. Forskaren Anna Sténs förklarar hur båda sidor på sätt och vis har rätt.

Ett av Alliansens gemensamma vallöften är att tillsätta "en bred utredning i syfte att stärka den grundlagsskyddade äganderätten". Det är ett löfte som får Miljöpartiet att skaka på huvudet.

– Äganderätten är inte hotad. Det är ingenting som är ändrat i regelverket, säger Miljöpartiets miljöpolitiska talesperson Stina Bergström till Altinget.

Regeringen har utlovat en översyn av artskyddsförordningen, påpekar Stina Bergström och påminner om att implementeringen av den skedde under Alliansregeringens tid.

– Att gå från det till att göra en utredning om hela äganderätten, jag förstår inte vad det är man ska se över, säger hon.

M har helt annan bild

Men det gör Moderaternas landsbygdspolitiska talesperson Sten Bergheden.

– Vi behöver en utredning som ser över hur vi stärker äganderätten i grunden. Vad ska en markägare tåla? Vi behöver förbättra markägarens rättsstatus när staten går in och gör inskränkningar. Vi behöver också se över ersättningsnivåerna, säger han till Altinget.

Sten Bergheden säger att det växande hotet mot äganderätten inte främst handlar om lagändringar och politiska beslut, utan förflyttningar från myndigheterna, från länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

– Lagstiftningen kring äganderätten är rätt klar, det är mer myndigheterna som sakta men säkert flyttar sig hela tiden. Små små steg, säger han.

Läs också: "Skogsstyrelsen ger förutsättningar för stärkt skogscertifiering"

Nyckelbiotoperna är ett exempel, enligt Sten Bergheden, där markägare drabbas utan få någon ersättning alls. Det alltför omfattande strandskyddet är ett annat problem han ser.

MP: Alliansen vill avleda från miljömålen

Stina Bergström ger inte mycket för Sten Berghedens exempel med nyckelbiotoperna och påminner om anledningen till att en markägare hindras från att avverka en nyckelbiotop beror på marknadens eget miljöcertifieringssystem.

– Är du miljöcertifierad skogsägare får du bättre betalt för ditt virke. Det är inget vi politiker har lagt oss i, säger hon.

Enligt Stina Bergström är det dessutom en myt att länsstyrelserna ofta konfiskerar mark, när markägare inte vill avsätta den som naturreservat. Stina Bergström ser de borgerliga partiernas starka fokus på äganderätten som ett sätt att avleda uppmärksamheten från att miljömålsutmaningen.

Båda sidor kan ha rätt

Anna Sténs är forskare vid Umeå universitet och leder det tvååriga forskningsprojektet "Är äganderätten hotad? En historisk jämförelse av gränserna för den privata äganderätten till skogsmark". Hon vill inte ge något enkelt ja- eller nej-svar på frågan om äganderätten är hotad, utan bekräftar delvis både Bergströms och Berghedens verklighetsbeskrivningar.

Att debatten kring äganderätten successivt har vuxit sig allt starkare under mandatperioden har flera förklaringar, enligt henne. En av de bidragande förklaringarna är naturligtvis regeringsskiftet. Helt enkelt att Moderaterna och Centern, som driver frågan starkast, har suttit i opposition i fyra år.

Gamla frågor som väckts till liv

Det borgerliga missnöjet handlar dock inte i första hand om rödgröna regeringsbeslut eller lagändringar. Istället är det gamla frågor som av olika anledningar har väckts till liv och gett bränsle till debatten om att äganderätten är satt under press, enligt Anna Sténs.

Implementeringen av artskyddsförordningen samt Århuskonventionen och talerätten för miljöorganisationer är två sådana exempel.

– Att debatten vuxit sig så stark nu, beror på att man börjat reglera det och ser resultatet, exempelvis miljöorganisationernas talerätt enligt Århuskonventionen, säger Anna Sténs och tar Änok som ett exempel där miljöorganisationerna med framgång utnyttjat sin talerätt.

Inte heller debatten kring nyckelbiotoperna är någon ny fråga, men den har fått en extraskjuts under mandatperioden genom beslut från såväl Skogsstyrelsen som regeringen. Likaså är konflikten kring avverkning och ersättning i fjällnära skog en fråga som Anna Sténs kallar "gammal", men som genom de tvister kring ersättning vid avvisat avverkningstillstånd blossat upp rejält. Den verkliga veteranen i äganderättsdebatten är ändå allemansrätten.

– De har alltid funnits markägare och politiker som klagat över den, säger Anna Sténs.

En fråga där konfliktlinjen löper något annorlunda gäller jakten och diskussionen om hur hårt betestryck en markägare ska tolerera.

– Den skiljer ut sig genom att det är en debatt inom markägarkollektivet, säger Anna Sténs.

Läs också: LRF och WWF: "Underlätta för markägare att skapa våtmarker"

Konkurrens i påverksanssektorn

Men det finns ytterligare faktorer som har stärkt fokuset på äganderätten de senaste åren, enligt Anna Sténs. Det har dykt upp nya aktörer, intresseorganisationer, som driver äganderättsfrågorna och det har skapat en konkurrenssituation om att äga frågan.

– Där tror jag att LRF vill visa framfötterna. Det bidrar säkert till att man vill visa sina medlemmar att man driver de här frågorna, att man är på tå, säger Anna Sténs och forstätter:

– Dessutom finns det en mer diffus förändring som är kopplad till den förflyttning som skett i samhället i allmänhet, de lite antidemokratiska drag som finns i dag. Någonstans där slår den här äganderättsdebatten an.

Inte bestämt vad du ska rösta på? Gör Altingets valkompass

Forrige artikel Splittrade reaktioner om pilbågsjakt Splittrade reaktioner om pilbågsjakt Næste artikel Trevande framsteg för Parisavtalets regelbok Trevande framsteg för Parisavtalets regelbok
Fortsatt pressat på miljödepartementet

Fortsatt pressat på miljödepartementet

VITESHOT. Hot om vite från Arbetsmiljöverket har fått miljödepartementet att förbättra arbetsmiljön, enligt facket. Men departementets egna utredningar pekar på att tjänstemännens arbetsbörda fortsatt är alldeles för hög.
– Jag undrar ärligt över hur det ska gå, säger ST-ordförande Anna Forssblad.