Ifrågasatt ålfiskeförbud på EU-ministrarnas bord

KVOTBESLUT. Effekten och omfattningen av det föreslagna ålfiskeförbudet får kritik av medlemslandsförhandlare och miljöorganisationer.

I början av nästa vecka samlas fiskeriministrarna i EU för att besluta om fiskekvoterna för de europeiska vattnena i Nordsjön och Atlanten nästa år. Det väntas som vanligt bli nattmangling om vilka mängder som ska få tas upp från de 76 fisk- och skaldjursbestånd som omfattas av beslutet. Men inför mötet den 11-12 december så kommer också ett annat inslag att dominera agendan. Kommissionen har nämligen lagt fram ett nytt förslag för hur ålfisket ska förbjudas i europeiska vatten.

Tillståndet för den akut utrotningshotade arten, vars bestånd enligt forskningen har minskat med omkring 95 procent de senaste 50 åren, har blivit en symbol för det ansträngda läget i delar av det europeiska fisket. Frågan har också varit en långkörare under hösten. Redan inför mötet i oktober, när Östersjöfisket blev beslutat, var det tal om förbud.

Läs mer: Kommissionens ålfiskeförbud får det att storma på Östersjön

Det förslaget åkte dock på patrull. Sverige var det enda land som öppet backade det, men i slutsatserna fick kommissionen i uppdrag att istället lämna ett nytt förslag på pan-europeiska åtgärder.

Läs mer: Nytt försök att minska ålfisket i december 

Den sjunde november kom det förslaget, men frågan är hur effektivt det blir. Förbudsförslaget rör nämligen inte alla europeiska vatten, utan undantar Medelhavet. Samtidigt begränsas bara fisket av ål som är över 12 centimeter. I praktiken har bland annat svenska näringsdepartementet tolkat det som att det främst är fisket i Östersjön som berörs. Beslut om vilken hållning Sven-Erik Bucht (S) ska ha till förslagen tas slutligen på fredag i EU-nämnden, men regeringen förespråkar en linje att införa ett generellt fiskeförbud för alla EU:s vatten. 
– Flera medlemsländer har sagt att det här är ologiskt, med tanke på vad vi efterfrågade senast, säger Karin Victorin som berett ärendet på regeringskansliet.

"Frågan är om det ens är värt att införa förbudet"

Förespråkarna av kraftfullare åtgärder är besvikna.
– Det är bättre än inga åtgärder, eftersom det är nästan den situationen vi har nu. Men om det införs så behöver det också utvidgas fort, säger Andrzej Bialas vid miljöorganisationen Oceana till Altinget.
– Visst, de kan ju införa det, men det kommer inte att rädda ålen, säger Andrew Kerr vid Sustainable Eel Group till Altinget och fortsätter:
– Men frågan är om det ens är värt att införa det, om man inte ser till att leva upp till den lagstiftning som redan finns.

Andrew Kerrs organisation trycker istället på att den ålförordning som finns på plats behöver följas upp och ses över.

– Enligt min uppfattning skulle förbudet kanske leda till att några tiotusentals färre gul- och silverålar plockas upp. Men det kan då jämföras med exempelvis hur stora mängder glasål som varje år tas upp illegalt för att exporteras. Det uppskattas vara runt 200 miljoner, fyra gånger större än den totala europeiska marknaden.

Istället för att lägga på extra begränsningar på det lilla europeiska ålfisket som finns kvar så borde lagstiftarna se till att reglerna som finns efterlevs, fortsätter Andrew Kerr.
– Förbudet riskerar annars att bara bli en del av det europeiska hyckleriet som omgärdar ålfisket.

Fiskerinäringens samarbetsorganisation Europeche är också kritiska till förbudsförslaget.
– Ett sådant förbud skulle framför allt bara slå mot småskaliga fiskare som är kraftigt beroende av just denna arten, säger Daniel Voces vid Europeche, som generellt anser att kommissionen går alltför snabbt framåt med att sänka kvoterna för att nå sina uppsatta mål. 
– De känns som de igonerar de ekonomiska konsekvenserna av detta. 

Når EU:s sina mål till slut?

Ålbeståndet är dock inte det enda som är ansträngt i de europeiska vattnena. Även om unionen generellt har vänt trenden från överfiske, så har de en bit kvar till att nå sina mål att alla bestånden ska vara hållbart fiskade år 2020. Enligt Oceanas uppskattning har de bara nått halvvägs.

– Samtidigt är det också så att de skulle ha nått de hållbara nivåerna 2015 enligt lagstiftningen. Det skulle egentligen bara vara vid enstaka undantag som ett fortsatt fiske över de nivåerna skulle vara tillåtet till 2020, säger Andrzej Bialas vid Oceana.

Om kommissionens förslag går igenom skulle 44 av de 76 aktuella bestånden som behandlas nästa vecka fiskas hållbart nästa år. För de övriga bestånden är det dock inte alltid ens klart vilken nivå som är hållbar, säger Joakim Hjelm vid internationella havsforskningsrådet ICES, som fastställer de hållbara nivåerna.

– Det är omkring 260 fisk- och skaldjursbestånd som ska bedömas, så det är mycket arbete. Vi håller fortfarande på att ta fram metoder för hur vi ska kunna ge råd om hållbart fiske för de bestånd som just nu anses datasvaga. Men inom några år ska vi nog kunna vara där för de allra flesta, säger Joakim Hjelm, som också forskar vid SLU, till Altinget.

Forrige artikel Klimatkritik mot transportplan Klimatkritik mot transportplan Næste artikel Misstänkt bidödare kan få utvidgat EU-förbud Misstänkt bidödare kan få utvidgat EU-förbud