Hormonstörande ämnen i fortsatt EU-limbo

FÖRDJUPNING. Efter EU-parlamentets första veto väntar nu nästa strid i frågan om de misstänkt hormonstörande ämnenas framtid.  

Misstänkt hormonstörande ämnen i leksaker har länge varit ett hett ämne.
Misstänkt hormonstörande ämnen i leksaker har länge varit ett hett ämne.Foto: Christian Lambiotte © European Communities , 2008
Jacob Hederos

Den infekterade frågan om hur EU ska bedöma riskerna av ett misstänkt hormonstörande ämne är en långkörare. Sedan år 2009 har unionen saknat tydliga vetenskapliga regler, vilket har gjort det svårt för bekämpningsmedel att kunna bedömas för den europeiska marknaden. Dröjsmålet med att ta fram nya kriterier har till och med lett till att EU-kommissionen dragits inför EU-domstolen av Sverige. Sommaren år 2016 kom till slut kommissionens förslag.

Läs mer: Svensk seger om hormonstörande ämnen 

Regler behövs. De negativa hälsoeffekterna av hormonstörande kemikalier uppskattas varje år kosta 163 miljarder euro. Och i den kalkylen ingår bara ett begränsat antal sjukdomar, samtidigt som de negativa effektena på andra arter inte tagits in.

Men efter den senaste vändan kan det bli en ännu längre väntan. Detta efter att EU-parlamentet lagt in sitt veto mot förslagen till regler för alla växtskyddsmedel.

– Vi kunde inte acceptera ett prejudikat som gör det möjligt att kringgå försiktighetsprincipen. Nu gäller det att mobilisera igen i nästa lagförslag, säger Jytte Guteland, S-parlamentariker till Altinget.

Kan godkännas på andra områden
Frågan om vilka regler som ska avgöra hur ett ämne ska bedömas som hormonstörande är nämligen uppe i två parallella processer i unionen. Dels i växtskyddsmedelförordningen, men även i det regelverk som sätter ramarna för nästan alla andra bekämpningsmedel, biocidproduktförordningen. Kommissionen har fått igenom sina förslag till kriterier på medlemslandsnivå, men i parlamentet lades ett första veto mot ett av förslagen i början av oktober.
– Vi kunde enas i en gemensam linje att vi inte ville göra det möjligt för kommissionen att kunna undanta en bedömning av de hormonstörande effekterna på djur som inte är mål är för bekämpningsmedlet, säger Jytte Guteland.

Då var det frågan om växtskyddslagen, men om det blir ett veto även i biocidlagen är inte lika troligt. Parlamentet ska här ha färre invändningar till förordningsförslaget från kommissionen, men väntar fortfarande på besked kring några detaljer innan de går vidare. Den 4 november går den första deadlinen ut.

Många står i kö på besked
Det första vetot baserades på en detalj, om man ser på hela fältet av ämnen som väntar på ett beslut i EU. Det är nämligen relativt få av de ämnena som just har den utpekade egenskapen som vetot riktar in sig på, säger Peter Bergkvist. Han representerar, tillsammans med en kollega på Kemikalieinspektionen, Sverige i den kommitté som har till uppdrag att godkänna ämnen i växtskyddsmedel och reglerna kring dessa.
– Det är många ämnen som står på kö, men endast få som berörs av just den aktuella grunden för vetot. Nu lär kön förlängas ytterligare, säger Peter Bergkvist till Altinget.

Pressen är hög på att komma fram till nya regler. Så det enklaste hade kanske varit för kommissionen att bara ta bort det undantaget, kan en tro. Men så enkelt är det inte.
– Kommissionen fick lägga fram flera olika ändringsförslag till oss i kommittén innan de ens kunde nå en kompromiss. Nu fick de igenom sitt förslag till regler just efter att det aktuella undantaget kom in, fortsätter Peter Bergkvist.
Enligt medieuppgifter ska det ha varit Tyskland som krävde att undantaget skulle införas. 

Det är många ämnen som står på kö, men endast få som berörs av just den aktuella grunden för vetot

Peter Bergkvist
Kemikalieinspektionen

Sverige: Kriterierna funkar inte
Men Sverige har dock hela tiden varit kritiska, och ställde sig inte heller bakom kompromissen när den röstades igenom.
– Vi anser bland annat att de nya kriterierna kommer att kräva en högre bevisbörda för att avgöra om ett ämne är hormonstörande, vilket vi menar inte är förenligt med förordningens målsättning om att åstadkomma en hög skyddsnivå för hälsa och miljö, säger Peter Bergkvist.
Det är en inställning som också delas i forskarvärlden. Redan när förslagen till nya kriterier presenterades 2016, röt flera ifrån mot de föreslagna reglerna.
– Det kommissionen föreslog var att det ska krävas extremt mycket bevis för negativ påverkan på människor innan något ska kunna förbjudas. Då skulle det ha behövts att ämnet har använts länge av människor innan du ens kan inleda en epidemologisk studie, säger Christina Rudén vid Stockholms universitet, en av de underteckande.
– Men vi utsätts för kanske tusentals kemikalier varje dag så även då är det ofta mycket svårt att utreda kausala samband, vilket skulle ha krävts.
Det sägs att dessa kriterier var vetenskapligt baserade?
– Det tycker jag verkligen inte. Kemikaliekontrollen har alltid haft ett proaktiv inställning, vilket inneburit att man kunnat förlita sig på data från djur i bedömningarna. Det frångick kommissionen i sitt förslag, säger Christina Rudén, som dock tycker att förslaget har förbättrats sedan dess på denna punkt. Hon fortsätter:
– Sen är det också så att frågan om hur mycket vi behöver veta innan vi fattar beslut om att minska hälso- och miljörisker ytterst blir en politisk fråga.

"Kommissionen har försökt skjuta på frågan"
Under tiden som det saknas fastställda kriterier, så sätter så kallade interimkritierier ramarna för hur EU ska bedöma om ett ämne är hormonstörande. Men dessa regler har inte använts särskilt mycket. Peter Bergkvist kan bara komma på ett tillfälle.
– Kommissionen har försökt att skjuta på frågan, eftersom de velat få till stånd de här nya reglerna, fortsätter han.

Läs mer: EU: Bisfenol A är hormonstörande

Om man ställer de nya föreslagna kriterierna bredvid de interimkriterier som gäller nu, så är det också så att de nya skulle öppna för att fler ämnen skulle kunna undgå ett förbud. Det är i alla fall Kemikalieinspektionens analys.
– Interimkriterierna brister på andra sätt, men de är också mer förutsägbara, enklare att tillämpa och beaktar försiktighetsprincipen bättre än de nu som föreslagits. Läget skulle bli mer osäkert med de nya anser vi.

Besviken kommission väntar men sitt svar
Så vad är då nästa steg? Ett starkt industriintresse pressar på för att få de nya kriterierna på plats. Samtidigt finns det en forskarvärld och miljöintressen som är kritiska till de reglerna som nu är på bordet.
– Kommissionen behöver tänka på hur den ska göra härnäst, kommenterade en besviken Vytenis Andriukaitis, ansvarig kommissionär, efter parlamentets omröstning. 
Altinget har sökt kommissionen för en utförligare kommentar, men de uppger att de inte har något ytterligare att tillägga för tillfället.

Dokumentation

Detta har hänt:

  • Kommissionen la fram förslaget till nya kriterier sommaren år 2016. De möttes av kraftig kritik från delar av forskarvärlden.
  • Därefter har ett flertal möten hållits i den kommittée där medlemslandsrepresentanter bedömer underlaget och beslutar om nya regler. Flera ändringsförslag har lagts fram, och sommaren år 2017 kunde de till slut enas. Sverige röstade dock emot förslagen. Läs mer om processen här.
  • Efter det har EU-parlamentet lagt in ett veto till förslaget inom växtskyddsförordningen. Vetot baseras formellt på att kommissionen övergick sitt mandat när de la till ett undantag i förslaget.
  • Nu granskas förslaget till kriterier inom biocidförordningen av EU-parlamentets miljöutskott. Här önskas vissa förtydliganden av kommissionen innan utskottet ska besluta om vilken hållning de ska ha till förslaget.
  • Efter att kriterierna godkänts ska ytterligare riktlinjer tas fram av kommissionen för att expertmyndigheterna EFSA och ECHA ska kunna genomföra sina bedömningar. I denna process kan medlemsländerna påverka utfallet, men EU-parlamentet är inte inblandade. 
  • Läs mer om EU-kommissionens förslag till att reglera hormonstörande ämnen här
  • Läs mer om kunskapsläget kring hormonstörande ämnen hos Kemikalieinspektionen

Nämnda personer

Jytte Guteland

Riksdagsledamot (S)
Fil. mag i nationalekonomi (Södertörns högskola, 2011)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00