Högt spel när nytt 2030-mål ska sättas

Några bud som kan ta sig in i slutförhandlingarna

• 2050-målet gäller för alla länder individuellt, inte bara hela unionen.
  EU-parlamentet ser ut att samla en bred majoritet bakom ståndpunkten att EU:s 2050-mål också omfattar varje medlemsland. Hos medlemsländerna är frågan fortsatt uppe för förhandlingar, vilket gör att man från parlamentets olika grupper ser detta som ett styrkebesked.
  – Om det går att få igenom så slipper vi alla frågor om bördefördelning och annat, säger en förhandlare.
• EU-kommissionen bör inrätta en koldioxidbudget som ligger till grund för den utsläppsminskning som unionen ska eftersträva årligen.
• Till skillnad från EU-kommissionens ursprungsförslag, där makten att dra upp delmål och annat skulle läggas hos kommissionen, förespråkar EU-parlamentet att EU-kommissionen ska få i uppdrag att lägga fram ett förslag till 2040-mål i maj 2023.
• Medlemsstater uppmanas införa egna klimatpolitiska råd, samtidigt som EU-kommissionen ska inrätta ett europeiskt klimatpolitiskt råd 2022.
• Som ett tilläggsbud föreslår moderata och liberala gruppen att EU-kommissionen ska få i uppdrag att dra upp en marknad för handel med kolsänkekrediter.
  Läs mer om det här: Utsläppsmarknad för gröna näringar väcker frågor

Andra hållpunkter i höst

• 15-16 oktober
  Europeiska rådet ska hålla en ”orienteringsdebatt” kring frågan om att höja EU:s 2030-mål.
• 23 oktober
  Tyska ordförandeskapet vill se att en allmän hållning tas till klimatlagen mellan miljöministrarna – så att efterföljande förhandling med EU-parlamentet kan inledas.
• 10-11 december
  Europeiska rådet kan eventuellt anta ett nytt 2030-mål.
• 17 december
  Miljöministrarnas sista chans under hösten att anta en allmän hållning.