Här är kommissionens inofficiella Att göra-lista

NY EU-POLITIK. Öppningar för flygbränsleskatt, biodlingar på offentliga tak och krav på återvunnet material vid biltillverkning. Det finns gott om idéerna för vad de tillträdande kommissionärerna inom klimat-, energi- och miljöpolitiken ska syssla med.

Foto: Altinget
Jacob Hederos

Samtidigt som en ny ”EU-regering” ska ta plats under hösten strömmar önskemålen in till Bryssel från tankesmedjor, bransch- och intresseorganisationer. Men vad den nya kommissionen ska syssla med är än så länge till stor del höljt i dunkel.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har förvisso redan utlovat koldioxidstullar, höjda klimatmål för år 2030 och år 2050 och ett nytt cirkulärt ekonomi-program i den ”gröna nya given” som ska läggas fram under hennes första 100 dagar vid rodret.
(Se hennes löften här)

Läckt idé-lista

Men det finns också flera nya åtgärder i den europeiska verktygslådan som kan vara aktuella framöver. Det framgår av ett läckt utkast till politiska prioriteringar för nästkommande kommission som publicerats av Politico.

Utkastet har visserligen dementerats kraftigt av kommissionens talespersoner för att ha ”noll trovärdighet”, men medges ändå innehålla många av de idéer på åtgärder som har kokats ihop bland kommissionens 33 000 anställda.

Politik inom miljö-, energi och klimatområdet ägnas en stor del av det 173-sidiga dokumentet. Här är ett urval av förslagen:

  • Den tillträdande kommissionsordföranden har redan utlovat att hon ska se över energiskattedirektivet. I det läckta utkastet skulle detta bland annat öppna för att hindren för medlemsländerna att beskatta flyg- och fartygsbränslen (s. 162) undanröjs, vilket har efterfrågats i bland annat den svenska debatten.
    Det skissas även på åtgärder för att i slutändan sätta upp en lägsta-nivå på miljöskatter, bland annat för växthusgasutsläpp samt flyg- och fartygsbränslen (s.49).
    Inom vägtransportnätet föreslås det också ställas krav på att bränsleleverantörer ska kunna erbjuda alternativa bränslen runt stamnätet av vägar i unionen (s. 117). Samtidigt föreslås momsreglerna tas bort för "hållbara" kollektivtransportmedel och inköp av "rena" fordon (s. 119).

  • Det "cirkulära ekonomipaketet 2.0" (s. 61) kan bland annat innehålla en reglering av produkters ”påståenden om miljövänlighet”. Detta ska då ske genom att fastställa standardiserade metoder för att mäta miljöfotavtrycken av en produkts värdekedja.
    Produktpass” föreslås också införas för att det ska framgå hur en produkt ska kunna repareras och återvinnas. Krav på återvunnet material i förpackningar och bilproduktionen kan också läggas fram.
    En annan konkret åtgärd är också att införa ”belöningssystem för att returnera äldre mobiltelefoner” (s.59).

  • Det föreslås också att kommissionen ska besluta om att rikta delar av fondmedlen framöver till att få till stånd de över en miljon offentliga laddstolpar för elfordon fram till år 2025 som behövs för att möta det förväntade behovet (s.13).
    På liknande sätt som planerna på klimatdeklarationer för byggnader i Sverige skissar kommissionen också på att frivilligt samordna byggnormer så att utsläppen från bostadssektorn, som står för 40 procent av energikonsumtionen, kan minska.
    Utsläppen föreslås också minskas genom att man ska överväga att förbjuda uthyrning av bostäder som håller de lägsta två energiklasserna (s. 55). Samtidigt ska man stimulera renoveringar av hyresfastigheter genom riktade finansiella stöd.

  • Inom jordbrukspolitiken kommer den största förändringen att ske i de redan pågående förhandlingarna om den gemensamma stödpolitiken Cap. Men kommissionstjänstemän skissar också på att lägga fram målsättningar för att minska både användningen av syntetiska insektsmedel och antibiotika med 25 procent fram till år 2030.
    Samtidigt föreslås att delar av jordbruksfondernas medel ska kunna vikas till att understöjda ett projekt där offentliga byggnader installerar bikupor på taken (s.44).

Kommer de läggas fram?

Huruvida några av förslagen kommer att läggas fram i praktiken är oklart. Det är först när en ny kommission tar plats, enligt plan i november, som enhälliga beslut om att skicka vidare förslagen till lagstiftarna i parlamentet och ministerrådet kan fattas.

Vi måste bli mer ambitiösa när det kommer till våra 2030-mål

Ursula von der Leyen
Nya EU-kommissionsordförannden om klimatpolitiken

Vilka av förslagen är då mer troliga att de tar sig genom nålsögat? Det är exempelvis en känslig fråga att diskutera skattepolitik på EU-nivå, då åtgärder på det området brukar möta mothugg för att den nationella suveräniteten hotas. Detsamma gäller åtgärder som kan påverka jordbrukets konkurrensförutsättningar.

Däremot finns det redan stöd för åtgärder för att öka återvinningen av produkter i unionen. Kommissionen har redan fått flera uppmaningar från ministerrådet och parlamentet på området, bland annat i slutsatser från Europeiska rådet i december år 2018.

Läs mer: Läckt utkast till politiska prioriteringar

Läs mer: Det är de nya kommissionärerna


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00