Hårt krav på Sverige för att nå EU:s utsläppsmål

KLIMAT. EU-parlamentet har röstat igenom bindande utsläppsmål för medlemsländerna som en del av EU:s åtagande under Parisavtalet. Medan Sverige hör till dem som ska sänka sina utsläpp mest behöver andra länder som Bulgarien och Polen minska sina utsläpp mycket lite eller inte alls.

I och med parlamentets omröstning i Strasbourg på onsdagen vill man sätta individuella och bindande mål för varje enskilt EU-land för de sektorer som inte omfattas av EU:s ordinarie koldioxidmarknad. Det handlar till exempel om jordbruk, transport, byggindustrin och avfallshantering. Sektorer som tillsammans står för över hälften av EU:s totala koldioxidutsläpp.

Sverige ska tillsammans med Danmark och Luxemburg minska sina utsläpp mest - med 40 procent fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Bulgarien behöver inte alls minska sina utsläpp utan kan ligga kvar på samma nivå som för tolv år sedan. Andra länder som har lågt ställda krav på sig de kommande åren är Rumänien, Lettland, Ungern och Polen.

 
 

Källa: EU-parlamentet

Sammantaget ska de olika individuella målen resultera i att man på EU-nivå sänker utsläppen i de ovan nämnda sektorerna med 30 procent fram till 2030. Det ska i kombination med andra åtgärder bana väg för att EU uppfyller sitt åtagande i FN:s klimatavtal som man enades om i Paris i slutet av 2015.

Att Sverige hör till dem som får dra det tyngsta lasset individuellt beror på att man har utgått från BNP som bas samt ländernas möjligheter att ta ansvar när man har räknat fram hur mycket varje medlemsland ska göra.

Dyrt och dumt

Christofer Fjellner (M) tycker att nivåskillnaderna i de individuella målen är orimliga.

– Det är uselt. De länder som har gjort lite eller ingenting ska få fortsätta att göra lite eller ingenting. Det blir inte kostnadseffektivt, säger han till Altinget i Strasbourg.

Fjellner menar att det skulle vara enklare och billigare för länder som Bulgarien, Polen och Ungern att gå längre medan det är svårare och dyrare för Sverige som redan har gjort mycket för att minska sin klimatpåverkan.

– Den lågt hängande frukten har vi redan plockat. Det är nu det börjar kosta och detta kommer senare översättas i bensinskatter och annat, säger han.

Jytte Guteland (S) vill inte se det på det sättet. Även hon använder en fruktplockarmetafor för att argumentera för att det höga målet faktiskt är bra för Sverige.

– För svensk del ska man njuta av att skörda frukterna när man är långt framme. Sverige kommer ta ett ledarskap som innebär fler möjligheter till innovation vilket kommer gynna svensk industri, säger Jytte Guteland till Altinget.

Hon ser det också som ett typexempel på bra och flexibel EU-lagstiftning där unionen fastställer målen medan det är upp till varje enskilt medlemsland att besluta om hur de ska nås.

Flytta utsläppsminskningar mellan sektorer

Däremot är Jytte Guteland besviken över att en majoritet av ledamöterna i parlamentet röstade för en annan typ av flexibilitet. Det handlar om att EU-länderna ska kunna välja att minska utsläppen i en viss sektor och därmed kunna göra mindre inom en annan.

– Det är inte bra om ett land som är duktigt inom en sektor kan använda det för att dra ner sina ambitioner i en annan sektor. Då blir det inte en bättre klimatnytta, säger hon.

I parlamentets miljöutskott där Guteland sitter med försökte de minska flexibiliteten jämfört med Kommissionens ursprungliga förslag. När man idag röstade i plenum gick man ändå på Kommissionens linje.

– Stor flexibilitet blir kryphål för att smita undan, säger Jytte Guteland.

Det parlamentet har röstat om idag kan dock fortfarande ändras då man också behöver komma överens med EU-ländernas ministrar i rådet. De har ännu inte nått en gemensam ståndpunkt.

Forrige artikel Lövin: Vätterns vatten viktigare än militärövningar Lövin: Vätterns vatten viktigare än militärövningar Næste artikel Kommunerna kan förlora vindkraftsvetot Kommunerna kan förlora vindkraftsvetot