Gotland förlorade strid om att få EU:s nya omställningsstöd
INDUSTRI. Regeringen tog under torsdagen ställning till hur de vill se att EU:s nya fond för en rättvis klimatomställning används i Sverige. Övre Norrland och stålindustrin var utpekade av EU-kommissionen. Men andra kandidater ansåg sig också berättigade.
Jacob Hederos
Redaktör och reporter
Foto: Tortap/Wikimedia commons
Det är ungefär som inför julafton. Klockan är tio på morgonen och vi väntar på att Kalle Anka ska ta slut så vi får se om det blir några presenter eller inte.
Per Erik Andersson
Strateg på Region Norrbotten, inför regeringens beslut.
Givetvis finns det flera regioner som har behov när det gäller insatser för en rättvis omställning
Jennie Nilsson
Landsbygdsminister (S)
Stora delar av EU-arbetet har pausats. Men även om flera tunga förhandlingar satts på offentlig vänt, fortsätter samtidigt förberedelserna.
I Sverige ska regeringen under torsdagen ta ställning till hur de
Mekanismen för en rättvis omställnings tre ben
EU-kommissionen har föreslagit att Mekanismen för en rättvis omställning (JTM) ska bestå av tre delar, som tillsammans över en sjuårsperiod uppskattas kunna generera 100 miljarder euro. Sammantaget beräknas de tre benen kunna generera 995 miljoner euro i svenska investeringar – drygt tio miljarder svenska kronor.
1.Fonden för rättvis omställning (JTF) föreslås få minst 7,5 miljarder euro nya medel från långtidsbudgeten och förväntas generera totalt mellan 30–50 miljarder euro genom krav på medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden (1,5 -3 gånger mer än JTF) plus nationell medfinansiering på cirka 60 procent. Fonden för rättvis omställning kommer främst att använda sig av gåvobidrag och inriktas på insatser för ekonomisk diversifiering och fortbildning i regioner med hög sysselsättning i produktion av kol, oljeskiffer och torv samt regioner som har industrier med höga växthusgasutsläpp. Fonden för rättvis omställning kommer att genomföras inom sammanhållningspolitiken genom stöd till alla medlemsstater. Allokeringen baseras på storleken på utmaningen för grön omställning givet medlemsstaternas ekonomiska förutsättningar att hantera denna, men innehåller också ett grundbelopp som alla medlemsstater får medel ur. Sverige tillhör en av de länderna och får därmed 60,7 miljoner Euro. Ytterligare medel från regionalfonden och/eller socialfonden uppgår till minst cirka 90 miljoner euro, och därefter följer också svensk medfinansiering på cirka 225 miljoner euro.
2. En särskild del för rättvis omställning inom ramen för kreditgarantiprogrammet InvestEU föreslås införas. Kommissionen anger att 1,8 miljarder euro, av de totalt 15,2 miljarder euro från EU-budgeten som föreslås utgöra avsättningen till InvestEU-garantin, ska öronmärkas för investeringar i rättvis omställning. Detta förväntas kunna mobilisera 45 miljarder euro genom att bland annat privata investerare går in i de aktuella projekten. Användningsområdet är något bredare än inom fonden för rättvis omställning och innefattar även naturgasinfrastruktur samt projekt i andra regioner än de som identifierats som mest utsatta och har en omställningsplan. En förutsättning är dock då att dessa projekt också gynnar de mest utsatta regionerna.
3. En ny subventionerad kreditgivning till offentlig sektor föreslås införas genom en ny EIB-lånefacilitet inom EU-budgeten. Kommissionen föreslår att 1,5 miljarder euro används från EU-budgetmedel, samt att EIB lånar ut 10 miljarder euro på sin egen balansräkning så att totalt mellan 25–30 miljarder euro offentliga investeringar kan mobiliseras. Kommissionen avsåg tidigare att presentera ett lagförslag för att etablera denna lånefacilitet i mars 2020, men det förslaget har inte presenterats ännu. Lånefaciliteten föreslås användas för att tillhandahålla subventionerade lån till offentliga investeringar i infrastruktur, energieffektivitet genom bl.a. renovering av byggnader, samt social infrastruktur.
Fonden för en rättvis omställning ska enligt EU-kommissionens förslag inrikta sig på:
a) Produktiva investeringar i små och medelstora företag, inklusive
uppstartsföretag, som leder till ekonomisk diversifiering och omställning.
b) Investeringar i skapandet av nya företag, även genom företagskuvöser och
konsulttjänster.
c) Investeringar i forskning och innovation och främjande av överföring av
avancerad teknik.
d) Investeringar i användning av teknik och infrastruktur för ren energi,
minskning av växthusgasutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi.
e) Investeringar i digitalisering och digital konnektivitet.
f) Investeringar i återställande och sanering av områden, markrestaurering och
projekt för ändrad användning.
g) Investeringar för att förbättra den cirkulära ekonomi, bl.a. genom åtgärder för
att förebygga och reducera avfall, resurseffektivitet, återanvändning och
återvinning.
h) Kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare.
i) Stöd i arbetssökandet.
j) Aktiv inkludering av arbetssökande.
k) Tekniskt stöd.
Miljö och Energi
