Debatt

Transportföretagen: Godset måste också få ha en röst

DEBATT. Regeringen måste jaga utsläppen, inte transporterna. Det skriver Transportföretagens Ulf Perbo som hoppas på en lastbilsbonus och ett logistikkliv som ska hjälpa sektorn att ställa om till fossilfri fordonstrafik i Sverige.

<div>Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen</div>
Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Ulf Perbo
näringspolitisk chef, Transportföretagen

Transporter är centrala för såväl ekonomin som för vårt vardagliga liv då de minskar avståndet mellan människor, platser, resurser och företag. Allt vi använder, äter och klär oss i förutsätter transporter. Transportnäringen har en avgörande roll i ekonomin, inte bara för att den ger ett tydligt bidrag till BNP och sysselsättningen, utan för att den fungerar som smörjmedel för övriga delar av ekonomin. Till exempel kan nämnas att en fjärdedel av produktionen inom transportnäringen används inom tillverkningsindustrin. Utan transporter stannar svensk industri.

Containers röstar inte

Trots godstransporternas nyckelroll för en fungerande välfärd och ekonomi tenderar det politiska systemet att från tid till annan glömma bort godstransportsektorns vitala betydelse. Kanske är det så att det ses som så självklart att det glöms bort. Eller så är det som det brukar sägas: väljare röstar, containers röstar inte?

I ljuset av klimathotet har det under senare år blivit vanligare att, uttalat eller underförstått, prata om det transportsnåla samhället. Trafikslagen ställs mot varandra, trafikökningen ses som ett problem, infrastrukturinvesteringar ifrågasätts och hårda styrmedel sägs vara nödvändiga för att bryta trenden. Vilka sammantagna effekter detta kan få på jobb, tillväxt och välfärd i Sverige behandlas däremot sällan. Det är utsläppen vi ska jaga, inte transporterna.

Välkomnar strategi

Därför är det välkommet att regeringen ska ta fram en godsstrategi för att utveckla arbetet med hållbara godstransporter. En av transportsektorns stora utmaningar är givetvis att minska klimatbelastningen. Det är Transportföretagens mest prioriterade fråga. Vi står bakom och vill aktivt bidra till det långsiktiga målet om en fossilfri fordonstrafik i Sverige år 2045, ett ambitiöst men nåbart mål.

För att nå dit måste alla aktörers kompetens tas tillvara. Strategin bör slå fast ett arbetssätt liknande det som tillämpades i Nollvisionens barndom, det vill säga samarbete och samverkan över gränserna. Arbetet måste ske i samverkan mellan näringslivets organisationer, akademi och myndigheter.  Det är ett arbetssätt som skapar delaktighet men också ökar chanserna för att åtgärderna som vidtas är förankrade, väl analyserade och verkningsfulla.

Utöver detta har vi spelat in några frågor och synsätt till regeringen som vi hoppas blir en bärande del av godstransportstrategin:

Sammodaliteten. Alla trafikslag behövs och måste effektiviseras utifrån sina förutsättningar var för sig och tillsammans för att hållbart klara ett ökat transportbehov. Konkurrensytan är begränsad mellan trafikslagen. Framtidens transporter behöver både lastbil, tåg, sjöfart och flyg. Åtgärder som syftar till att ”straffa” ett enskilt transportslag får negativa konsekvenser för helheten. Vi hoppas att denna insikt ska genomsyra den kommande strategin.

Längre och tyngre fordon. Det kan kanske låta förvånande för en del, men en åtgärd med betydande klimatfördel skulle vara att möjliggöra transporter med inte bara tyngre utan också längre lastbilar. Studier visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt, ger lägre miljöutsläpp och har positiva effekter på trafiksäkerheten. Utred också införandet av en lastbilsbonus, en stimulans för investeringar i lastbilar med bäst klimatprestanda.

Horisontella samarbeten. Förbättrade lastfaktorer och minskad tomkörning ger fördelar för både näringslivet genom ökad effektivitet och för samhället genom minskad energiförbrukning och lägre utsläpp per transport. Ett sätt att åstadkomma detta är genom att möjliggöra för fler så kallade horisontella samarbeten mellan transportköpare och transportföretag. För detta krävs bland annat lagändringar som underlättar samarbeten och förbättrad statistik för att skapa ökad transparens i godsflödena.

Industriklivet blir logistikklivet. Regeringen har presenterat Industriklivet – 300 miljoner kronor satsas årligen mellan 2018 och 2040 för att stödja svensk industri i omställningen mot nollutsläpp av växthusgaser. Logistik och godstransporter är en helt nödvändig del av näringslivets produktions- och distributionskedja. Trots det har incitament på transportområdet i klimatarbetet hittills nästan enbart handlat om höjda skatter och kostnader. Vi ser ett behov av ett Logistikkliv för att hjälpa transport- och logistiksektorn att ställa om. Villkora sådana bidrag med verifierbara minskade utsläpp av koldioxid till följd av åtgärder som den sökande vidtagit i sin verksamhet, oavsett trafikslag och inkluderande terminaler etcetera.  

Nygammal mötesplats

Ett återskapande av den nedlagda Godstransportdelegationen/Logistikforum skulle kunna vara ett sätt att kontinuerligt skapa en mötesplats för akademi, näringsliv och politik i dessa frågor.  

Biobränslen. En central fråga i arbetet för fossilfria godstransporter är givetvis dels tillgången på hållbara biobränslen till konkurrenskraftiga priser, dels att underlätta elektrifiering i stadsdistributionen och längs de stora huvudstråken. I detta finns en betydande utmaning de kommande åren och utvecklingen under senare tid inom EU bekräftar bara detta. Här krävs åtgärder redan på kort sikt om omställningen skall kunna ske i tillräckligt tempo och inom ramen för det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Globalt problem. Klimatfrågorna är globala och transportpolitiken i stora delar europeisk. Det är inte rimligt med svenska lösningar som i alltför stor utsträckning avviker från EU. EU:s klimatpolitik borde vara helt central för utvecklandet av nationella mål och styrmedel. Till detta kommer den globala nivån, som är särskilt relevant för delar av flyg och sjöfart. Vi ser en oroväckande tendens till att utveckla svenska särlösningar inom transport- och klimatpolitiken. Biobränslefrågan är exempel på en fråga som måste ha en europeisk lösning, inte en isolerad svensk.

Sammanfattningsvis kan sägas att framgången för godstransportsektorn i hållbarhetsarbetet (ekonomiskt, socialt och ekologiskt) ligger i samverkan. Samverkan mellan transportslag och olika aktörer och samverkan internationellt.

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribenternas åsikter.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktionen på [email protected]


Nämnda personer

Ulf Perbo

Kommunpolitiker (KD) Tyresö
Ekonomexamen (Umeå uni., 1994) samt blandade kurser

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00