FSC: "Ytterligare 5 procent ska avsättas eller skötas med anpassade metoder"

DEBATT. Den 1 oktober börjar en ny FSC-standard för skogsbruk att gälla i Sverige. Krav på ökad hänsyn och tydligare regler än skogslagstiftningen gör FSC till ett verktyg för grön återhämtning. Det skriver Dennis Kraft och Lena Dahl, FSC Sverige.

Dennis Kraft
Styrelseordförande, FSC Sverige
Lena Dahl
Verksamhetschef, FSC Sverige


För att uppnå en grön återhämtning efter coronapandemin är ett ansvarsfullt skogsbruk, som tar hänsyn till skogens många nyttor, en viktig pusselbit. Exempel på sådana nyttor är skogsråvara till den cirkulära ekonomin och skydd av områden för att bevara den biologiska mångfalden.

Stärkta krav

FSC Sveriges medlemmar är överens om att den nya skogsbruksstandarden innebär viktiga steg mot ett mer ansvarsfullt bruk av skogen. Standarden har blivit enklare och tydligare, och kraven på hänsyn har stärkts. Några exempel:

  • Kravet på avsättningar för naturvårdsändamål (fem procent av skogsmarken) har kompletterats med krav på att ytterligare fem procent ska avsättas eller skötas med anpassade metoder för att bevara och utveckla naturvärden eller sociala värden. Exempel på sådana metoder är förstärkt naturhänsyn, förstärkt social hänsyn och kontinuitetsskogsbruk.

  • Tydligare krav på hänsyn till hotade arter och lövträd i alla delar av skogsbrukscykeln har införts.

  • Kraven för att motverka stora, kala avverkningsytor har vidareutvecklats.

  • Riktlinjerna för samverkan med dem som nyttjar skogen för andra syften än skogsbruk har utvecklats och blivit tydligare, med målet att underlätta anpassningar av skogsbruket i områden som är viktiga för friluftsliv, rekreation och annan lokal verksamhet.

  • En särskild samplaneringsprocess har tagits fram som ger renskötare ökad möjlighet att påverka planerade skogsbruksåtgärder.

  • Ytterligare regler för att trygga arbetsmiljö och villkor för dem som arbetar i skogen har tillkommit, och att alla regler även gäller för säsongsarbetare och inhyrd arbetskraft.

Den nya standarden är resultat av ett stort, gemensamt arbete av FSC:s Sveriges medlemmar. Andra intressenter har lämnat synpunkter på standarden vid två konsultationer.

Hela produktionskedjan

Det är inte bara i skogen som FSC gör skillnad.

Redan i dag är mer än hälften av skogsmarken i Sverige FSC-certifierad. För att en produkt ska få bära FSC:s varumärke måste alla företag i produktionskedjan, från skog till bord, vara certifierade. Spårbarhet är viktigt för att konsumenter och företag ska känna sig trygga med att välja FSC-märkta produkter.

FSC Sverige är positivt överraskade över det fortsatta intresset från företag att spårbarhetscertifiera sig och använda våra varumärken. Det tyder på att konsumenter och företag vill se en grön återhämtning av ekonomin, och vi är glada att kunna bidra till den utvecklingen.

Nyttan av att certifiera

Nu behöver ännu fler politiker, inköpare och upphandlare i privat och offentlig sektor välja FSC-märkta produkter, så att ännu fler skogsägare ser nyttan av att FSC-certifiera sitt skogsbruk. Tillsammans kan vi göra skillnad, för Sveriges och världens skogar.

Forrige artikel "Kemikalieinspektionens uppdrag är bredare än tillsyn" Næste artikel "Tyvärr missar de två vänsterpartisterna målet fullständigt"
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    FSCs regler är anpassade till stora skogsägare.

    FSCs regler är anpassade till skogsindustrins skogsägande. Till vissa delar motarbetar de skogens mångfald. De små skogsägarna blir rättslösa om de certifierar sig med FSCs modell. Dessutom kan ifrågasättas om offentlig verksamhet kan införa upphandlingskrav som går utöver vad EUs eller Svensk lagstiftning kräver särskilt som FSCs krav i vissa delar är direkt skadliga och inte prövas eller omfattas av svensk myndighetsutövning.

    Om en skogsägare certifierar sig enligt FSC måste han skriva på ett avtal som innebär att han ger virkesköparen rätt att i efterhand införa nya krav utan uppsägning och omförhandling av avtalet. Det sker t ex nu när FSC och skogsindustrin plötsligt dubblar kraven på avsatt areal och kommer med en rad nya villkor utan att först diskutera dem, säga upp avtalet och omförhandla dem med de små skogsägarna.

    Skogsindustrin bojkottar också virke från nyckelbiotoper med hänvisning till FSC, Den bojkotten infördes utan förhandlingar med de små skogsägarna. Bojkotten är också fel i sak eftersom den verkar utgå från att en nyckelbiotop är urskog som inte skall skötas. Men i stort sett alla nyckelbiotoper i södra och mellersta Sverige är resultat av en speciell skötsel av en speciell ståndort. Nyckelbiotopens motsvarighet i jordbruket är en naturlig hagmark. Om betet upphör försvinner hagmarkens höga mångfaldsvärden. Vad skulle hända om Arla bojkottade mjölk från kor som betar en hagmark? FSCs och skogsindustrins okunnighet är skadlig för mångfalden. Varför reagerar inte Naturskyddsföreningen och WWF mot stolligheterna?

    Att regeringen ställer sig bakom FSCs och skogsindustrins arbetsmetoder är obegripligt. Man motarbetar ju den mångfald Skogsstyrelsen säger sig eftersträva. Regeringen bidrar till den anarki som lobbyorganisationer och myndigheter skapar genom att inte efterleva riksdagsbeslut och grundlagens skydd för egendom.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    FSCs metoder är hämtade från tropiskt skogsbruk och fokuserar inte på problemen med det industriella skogsbruket.

    De stora problemen i svenskt skogsbruk är myndigheternas regleringar och skogsindustrins strävan efter att industrialisera de små skogsägarnas skogsbruk. Bästa sättet att få mångfald i skogen, i vart fall i det privata skogsbruket, är att lämna 330 000 små skogsägare i fred. Då kommer vi få massor av sätt att sköta skogen som kommer att ge den mångfald som riksdagen eftersträvar.

    Avsikten med FSC är att ge skogsindustrin alibi för att bedriva ett industriellt skogsbruk mot att den tvingar de små skogsägarna att avsätta mark med udda skötselmetoder eller lämna den helt orörd. Det kan vara motiverat i tropikerna där myndigheterna inte har någon kontroll men inte i Sverige där vi har ett skogsbruk som övervakas av en myndighet. Vi behöver inte fler utan färre regler. Riksdagens beslut om "frihetsmodellen" duger gott åt det privata skogsbruket. Om skogsindustrin ser ett behov av att legitimera sina skogsbruksmetoder står det dem fritt, men de skadliga krav och stötande arbetsmetoder som FSC står för bör förkastas av det privata skogsbruket.

    De största problemen för mångfalden orsakas av Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas viltförvaltning som tvingar fram en ensidig granplantering på alla marker. Det andra problemet är skogsindustrins usla betalning och hårt rationaliserade storskaliga skogsbruksmetoder. FSCs certifiering löser inga av dessa problem utan snarare syftar till att konservera dem.

    FSC bör kräva att realpriset på virke återställs dvs att priset på virke fördubblas så att svenska skogsägare får samma ersättning som skogsindustrin betalar för de virke den importerar. Då får vi också råd att sköta skogen på ett sätt som gynnar mångfalden.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    De små skogsägarna bör bemöta skogsindustrins och statens köpbojkott med en säljbojkott.

    I längden är det ohållbart att skogsindustrin använder bojkott som vapen mot de små skogsägarna för att få igenom oskäliga avtalsvillkor. Nu måste LRF, som organiserar 90 000 små skogsägare, ta initiativ till en säljbojkott. En sådan har stora möjligheter att lyckas eftersom endast 10 % av skogsägarna är beroende av löpande inkomster från sitt skogsbruk medan skogsindustrin är beroende av löpande virkesleveranser till sin processindustri.

    De små skogsägarnas villkor bör vara:
    1. Att skogsindustrin upphör med sin bojkott av virka från nyckelbiotoper.
    2. Att regeringen ingriper och stoppar fortsatta registreringar av nyckelbiotoper, avregistrerar gamla samt återbetalar utdömda viten.
    3. Att skogsindustrin återställer priset på virke så att svenska skogsägare får lika mycket betalt som skogsindustrin betalar för sin virkesimport
    4. Att skogsindustrin betalar skogsägaren för de biotoper som man kräver skall avsättas
    5. Att skogsindustrin ändrar sina certifieringsavtal så att de inte gör skogsägaren rättslös
    6. Att staten avreglerar älgförvaltningen så att det blir möjligt för skogsägaren att använda alla trädslag i sitt skogsbruk.

    LRF har hittills sagt att man inte vill lägga sig i hur medlemmarna behandlas eftersom certifieringen är frivillig. Men den får långtgående konsekvenser även för de som valt att inte certifiera sig. Vad skulle reaktionen bli om LO deklarerade att LO inte lägger sig i medlemmarnas anställningsvillkor eftersom en anställning är frivillig?
    Det är dags att LRF gör skäl för medlemsavgiften och tar strid för medlemmarnas villkor. Jag är säker på att LRF får en stark uppslutning mot de orättvisor och den anarki som statsbyråkratin och skogsindustrin ägnar sig åt!

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    De små skogsägarna bör bemöta skogsindustrins och statens köpbojkott med en säljbojkott.

    I längden är det ohållbart att skogsindustrin använder bojkott som vapen mot de små skogsägarna för att få igenom oskäliga avtalsvillkor. Nu måste LRF, som organiserar 90 000 små skogsägare, ta initiativ till en säljbojkott. En sådan har stora möjligheter att lyckas eftersom endast 10 % av skogsägarna är beroende av löpande inkomster från sitt skogsbruk medan skogsindustrin är beroende av löpande virkesleveranser till sin processindustri.

    De små skogsägarnas villkor bör vara:
    1. Att skogsindustrin upphör med sin bojkott av virka från nyckelbiotoper.
    2. Att regeringen ingriper och stoppar fortsatta registreringar av nyckelbiotoper, avregistrerar gamla samt återbetalar utdömda viten.
    3. Att skogsindustrin återställer priset på virke så att svenska skogsägare får lika mycket betalt som skogsindustrin betalar för sin virkesimport
    4. Att skogsindustrin betalar skogsägaren för de biotoper som man kräver skall avsättas
    5. Att skogsindustrin ändrar sina certifieringsavtal så att de inte gör skogsägaren rättslös
    6. Att staten avreglerar älgförvaltningen så att det blir möjligt för skogsägaren att använda alla trädslag i sitt skogsbruk.

    LRF har hittills sagt att man inte vill lägga sig i hur medlemmarna behandlas eftersom certifieringen är frivillig. Men den får långtgående konsekvenser även för de som valt att inte certifiera sig. Vad skulle reaktionen bli om LO deklarerade att LO inte lägger sig i medlemmarnas anställningsvillkor eftersom en anställning är frivillig?
    Det är dags att LRF gör skäl för medlemsavgiften och tar strid för medlemmarnas villkor. Jag är säker på att LRF får en stark uppslutning mot de orättvisor och den anarki som statsbyråkratin och skogsindustrin ägnar sig åt!

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    FSC har ingen betydelse för grön återhämtning, de ägnar sig bara åt simpel landgrabbing.

    FSC hittar på olika sätt att snylta på de små skogsägarnas insatser för miljön i skogsbruket. Deras krav tillför inget. Inget ändras realt bara för att FSC och skogsindustrin försöker bedriva landgrabbing mot de små skogsägarna. De bara avskräcker skogsägarna från att göra extra insatser för ett varierat skogsbruk.

    Om man vill arbeta för grön återhämtning bör man i första hand ägna sig att undanröja hinder för ett varierat skogsbruk. De viktigaste insatserna för det är 1. avreglering av älgjakten så att skogsägaren kan anpassa älgstammen till det skogsbruk han vill bedriva. Skogsägaren skall enligt gällande riksdagsbeslut ha rätt och möjlighet att använda alla trädslag i sitt skogsbruk. Det stoppar regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
    2. Avreglera ädellövlagen. Om jag planterar 1 ha med ek på min mark har jag för all framtid avhänt mej bestämmanderätten över den skogen till staten. Om länsstyrelsen tvingar på mej en älgstam som äter upp ekplanteringen blir jag, inte länsstyrelsen, straffad och åläggs att återställa planteringen på egen bekostnad. Jag kan i framtiden inte göra något i den skogen utan att först be staten om lov. Jag får inte ersätta eken med barrskog. Finns det effektivare sätt att stoppa ett varierat skogsbruk?
    3. Avregistrera alla nyckelbiotoper och registrera inga nya. Nyckelbiotopsregistreringen avskräcker skogsägaren från att göra insatser för ett mer varierat skogsbruk på samma sätt som ädellövlagen. Dessutom medför FSCs bojkott av virke från dem att de förstörs. Hela nyckelbiotopsraseriet är en återvändsgränd när det gäller att skydda och utveckla ett varierat skogsbruk. Bevarande av olika skogsmiljöer kan bara ske genom ett aktivt och varierat skogsbruk över mycket stora arealer där många olika ståndorter kan skötas på många olika sätt. Det sker bäst genom den frihetsmodell som Riksdagen fattade beslut om 1994 och som en majoritet av Riksdagen dessbättre fortfarande står bakom. FSCs certifiering är direkt skadlig.
    Den bör förbjudas i offentlig upphandling.

  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Måttliga konsekvenser men ändå hade räckt med mindre

    Tycker skogsnäringen vars representanter godkänt detta inte ansträngt sig tillräckligt för bra villkor. Det finns ju en annan certifiering hoppas den kan fungera som ett alternativ. Skogsindustrin behöver knappast drabbas särskilt hårt pga närheten till oexploaterade skogar i Ryssland. Men jag tror inte förändringarna blir dråpslag för ganska få markägare, de flesta kommer nog att samexistera hyggligt med de skärpta FSC reglerna. Det blir också ett skäl för myndigheterna att ligga lågt med nya regler.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Skogsbolagen och staten kan lätt uppfylla certifieringskraven både kvalitets- och volymmässigt på sin egen mark.

    Skogsbolagen och staten har ingått avtal med FSC resp EU om hur mycket mark som bör skyddas eller undantas från konventionellt skogsbruk. De kan lätt uppfylla kraven i de avtal de tecknat på den mark de själva äger. Det kan kompletteras med att de enskilda skogsägarna får bedriva ett skogsbruk med vardagshänsyn i enlighet med det skogspolitiska beslutet från 1994. "Frihetsmodellen" bör utvecklas vidare genom en avveckling av de hinder staten sätter upp i form av vilt- och skogsvårdbyråkrati. De enskilda skogsägarna måste av riksdagen tillförsäkras rätt och möjlighet att använda alla trädslag i sitt skogsbruk. Den rätten är viktigare än statsbyråkratins abnorma älgstam.

    Varför är skogsbolagen inte redan igång med att uppfylla de krav som avtalet med FSC ställer. SCA ,t ex, kan lätt avsätta 1 miljon ha av sin skogsareal för ett extra miljövänligt skogsbruk. Där skulle man också kunna utveckla skogsbruksmetoder för ändamålet. SCA har aviserat att man planerar att köpa 100 000-tals ha skogsmark i Baltikum så pengar saknas inte. Varför inte istället investera de pengarna i det extra miljövänliga skogsbruket i Sverige, som man avtalat med FSC. Så kan också andra skogsbolag göra t ex Stora/Enso och Holmen. Varför inte ge Skogsindustrierna i uppdrag att utreda hur skogsbolagen kan uppfylla alla upptänkliga certifieringskrav på sin egen mark istället för att hålla på och jaga de små skogsägarna? En samlad insats på en stor areal är mycket effektivare skydd än småduttande hos små skogsägare där man löper stor risk att förlora de tilltänkta miljövärdena.

    Enligt grundlagen skall staten innan man tillgriper expropriation av egendom undersöka om statens behov inte kan tillgodoses på egen mark. Om Sverige ställer sig bakom EUs krav på skydd av 20 eller 30 % av skogsmarken bör man således undersöka om staten kan uppfylla avtalets krav på egen mark innan man börjar ingripa i den privata äganderätten. Och det klarar man lätt särskilt om skogsindustrin använder några av sina miljontals ha för att uppfylla sina åtaganden enligt avtalet med FSC.
    Staten äger redan 10 miljoner ha. Man behöver inte mer för att uppfylla kraven från EU. Om klimatprognoserna slår in övergår en stor del av den areal som Statens Fastighetsverk äger till att bli produktiv skogsmark. Därutöver äger Sveaskog 3 milj ha. Skälet till att den arealen inte såldes ut när Domänverket avvecklades var att Riksdagen beslutade att marken skulle vara kvar i statens ägo så att staten i framtiden skulle ha arealer att bedriva det skogsbruk som Riksdagen förordade. Staten disponerar redan nu 10 milj ha för att uppfylla de krav EU ställer.
    Om klimatprognoserna slår in kommer staten att äga 10 milj ha av de uppskattningsvis 30 milj ha som skogen kommer att omfatta dvs 30 %. Med skogsbolagens sertifierade arealer kan således Sverige lätt uppfylla de krav som ställs.

    En intressant fråga blir då vilka arealer som är intressanta att skydda. Där bör man om man utgår från EU-krav också göra den bedömningen ur ett EU-perspektiv. Vad har Sverige som är intressant ur ett EU-perspektiv? Jo , de förhållandevis stora områden med fjällskog eller mark som i framtiden blir fjällskog. Där finns t ex en stor tjäderstam. Årligen skjuts ca 20 000 tjädrar om året.
    Är det rimligt att staten stoppar avverkning av skog i södra Sverige samtidigt som tjädern jagas i norra Sverige? Detta är ett exempel på konflikter som miljöministern och regeringen avsiktligt skapat genom att i åratal vägra utreda hur EUs regelverk skall implementeras i Sverige.

    Det regeringen och statsbyråkratin borde göra är att planera hur den mark staten redan äger kan användas för att uppfylla EUs krav istället för att skapa konflikter och jaga de små skogsägarna. En parlamentarisk utredning bör ges i uppdrag att utreda hur statens 10 miljoner ha kan användas för att skydda och utveckla olika biotoper i ett aktivt skogsbruk. Staten klarar lätt att uppfylla de krav som EU ställer med den mark staten redan äger.


  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Skydda det småskaliga privata skogsbruket.

    Det småskaliga miljövänliga skogsbruket ifrågasätts och hotas regelbundet av statsbyråkratin och skogsindustrin. Värsta angreppet skedde 1979 då Skogsstyrelsen efter ett riksdagsbeslut drev igenom tvångsavverkning av den gamla bondeskogen, utdikning av våtmarker och tvångsavverkning av äldre lågproducerande lövskog mm.
    Naturvårdsverkets och länsstyrelserna tvingar fortfarande på skogsägarna sin abnorma älgstam som betar ner allt utom gran och följaktligen i strid med gällande riksdagsbeslut hindrar skogsägaren att anpassa sitt trädslagsval till olika ståndorter.
    Nu försöker statsbyråkratin dessutom utan författningsmässigt stöd konfiskera de små skogsägarnas egendom.
    Skogsindustrin försöker tvinga på de små skogsägarna sitt certifieringssystem för att på så sätt skaffa ett alibi för att införa sitt industrialiserade skogsbruk på den privata skogsmarken.

    Det är viktigt att nu Riksdagen slår vakt om det småskaliga skogsbrukets rätt att existera genom att avvisa statsbyråkratins och skogsindustrins angrepp på det mest miljövänliga skogsbruket i Sverige. Riksdagen bör ta initiativ till att de skadliga regleringar som finns kvar avvecklas så att de småskaliga skogsbruket åter kan utvecklas inom den "frihetsmodell" som riksdagen har beslutat.

  • Rapportera

    Dennis Kraft · Styrelseordförande FSC Sverige

    FSC är till för alla!

    Sverker Liden har skrivit sju mångordiga kommentarer till vår artikel. Det mesta i Lidens inlägga berör inte FSC:s nya standard utan är en allmän klagovisa mot skogsindustrier, stora skogsägare, regering och myndigheter. Men FSC är en fristående och marknadsdriven certifiering något som Liden verkar missa.
    Dessutom blir det felaktiga slutsatser i de delar som faktiskt rör den nya standarden. Vi vill därför påpeka följande:
    • FSC standarden är inte bara anpassad för stora skogsägare. Den fungerar utmärkt även för mindre skogsägare och vissa kriterier är anpassade så att det är olika krav beroende på skogsarealens storlek.
    • I de flesta fall certifieras mindre markägare genom ett gruppcertifikat och då är det certifikatsinnehavaren t. ex. Södra, som hjälper skogsägaren tillrätta med regelverket. I Sverige har vi drygt 30 000 markägare certifierade på detta sätt.
    • I FSC Sverige finns många olika intressenter företrädda. Så även småskogsbruket där Södra har representation i såväl FSC:s styrelse som i standardkommittén – den kommitté som ansvarar för just skogsbruksstandarden. Eller räknar Liden Södra till skogsindustrin?

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    FSC styrs av virkesköparna med ensidiga krav på säljarna - de små skogsägarna.

    !. Inledning.
    Mina kommentarer till FSC gäller systemets funktion och hur olika aktörer i skogsbruket utnyttjar eller drabbas av det. Det är inte särskilt mångordigt i förhållande till dessa frågors komplexitet. Det orsakar stora kostnader för de som ger sig in i det. Kostnaderna och åtagandena växer hela tiden samtidigt som den som certifierar sig blir alltmer insnärjd i olika regler om han inte går ur. Skogsindustrin uppträder mot skogsägarna ungefär som banankompanierna mot odlarna i Sydamerika - prissänkningar och ständigt ökade krav.
    FSC är ett av skogsindustrins redskap. Skogsindustrin har gjort virke till en bulkvara som skall produceras med ett industriellt skogsbruk. Skogsindustrin lanserade certifieringen som en metod att kontrollera de små skogsägarna, bl a med skogsbruksplaner, när den statliga styrningen av den enskilde skogsägaren avreglerades och "frihetsmodellen" introducerades 1994. FSCs certifiering är skogsindustrins alibi för det industriella skogsbruket.

    2. Hör Södra till skogsindustrin och hur agerar LRF?

    Javisst, Södra är ett skogsindustriföretag, bara med en annan ägarbild än t ex Stora/Enso och SCA. Södras förre VD var under ett antal år ordförande i Skogsindustrierna som är en organisation för skogsindustrin, virkesköparna. Det avgörande är hur ett företag agerar på marknaden. Södra är köpare av virke och agerar som vilket skogsindustriföretag som helst t ex importerar virke till högre pris för att hålla virkespriserna i Sverige nere eller har olika priser till olika leverantörer. Jag har inget emot Södra som skogsindustriellt företag tvätrom ju fler köpare dessbättre. Men man måste hålla isär rollerna inom föreningsrörelsen.
    Södra organiserar skogsägarna som ägare av ett förädlingsföretag. LRF organiserar skogsägarna i egenskap av primärproducenter. Det är två helt olika saker. LRF/Skogsägarna är ett samarbetsorgan mellan skogsägareföreningarna, förädlingsföretagen, köparna. När styrelsen i LRF delegerar medlemmarnas, primärproducenternas, frågor till LRF/Skogsägarna låter man alltså köparna av virke hantera säljarnas intressen. När det gäller certifieringens villkor vägrar LRF ta ställning. När skogsägareföreningarna agerar i FSC är det i egenskap av köpare och förädlingsföretag.
    Primärproducenterna hindras från att ha synpunkter. Jag har för övrigt krävt att LRF skall inrätta en "säljardelegation" på samma sätt som man har en "köpardelegation". En sådan delegation skulle företräda ca 90 000 primärproducenter av skog inom LRF. Den motionen har avslagits. En modernisering och demokratisering av LRF är nödvändig.
    De enskilda skogsägarna har således aldrig varit inblandade i några förhandlingar eller beretts tillfälle att yttra sig över några av FSCs regler. Frånvaron av en riktig motpart som slipar av de värsta avarterna i systemet kan vara en av förklaringarna till bl a bojkottandet.

    3. Myndigheter och lobbyorganisationer.

    Den långa perioden med minoritetsregeringar (oftast S )har lett till att statsbyråkratin (regeringen och myndigheterna) har utvecklat metoder för att styra och genomdriva politik och beslut som saknar stöd i Riksdagen. Lobbyorganisationer får ersätta Riksdagen. Det ligger bakom regeringens på pappret stora eftergifter till stödpartierna. Regeringsmakten och dess tusentals beslut är mycket mer värd än sänkt arbetsavgift som kan återställas senare. Regeringskansliet och myndigheterna sväller medan Riksdagens utskott hålls på svältkost och RRV som skulle bli Riksdagens kontrollorgan av statsbyråkratin i stort sett försvunnit och sysslar med perifera frågor.
    Ett exempel är striden om implementeringen av EUs artskyddsregler. Ett annat är nyckelbiotopsinventeringen . Där kommer FSC in. Skogsstyrelsen gör omfattande registreringar av nyckelbiotoper på grunder som de själva inte riksdagen beslutat. Man hävdar att skogsägaren inte har rätt att överklaga besluten eftersom man anser att registreringen inte är ett beslut. FSC och Skogsindustrin beslutar om en bojkott av virke från biotoperna. Skogsstyrelsen och FSC kan således agera så att skogsägaren förlorar stora ekonomiska belopp och i praktiken få marken konfiskerad.
    Ärenden börjar överklagas och förvaltningsdomstolen konstaterar att det saknas författningsmässig grund för registreringen. Men FSC tar inte tillbaka sitt beslut om bojkott och Skogsstyrelsen fortsätter sina registreringar. Nu tar man också hjälp av Naturskyddsföreningen som blir direkt inblandad i myndighetsutövning. Fortsättning följer.

    Fn har Skogsstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag till hur information om de frivilliga avsättningar som gjorts av privata skogsägare bl a inom olika certifieringssystem skall kunna överföras till statsbyråkratin. Regeringen och Skogsstyrelsen vill förmodligen få till ett beslut med obligatorisk uppgiftslämning vilket LRF motsätter sig med hänvisning till att det saknas lagstöd för ett sådant beslut. Men vad händer om FSC beslutar att ett villkor för certifieringen är att avsättningarna blir offentliga? Då kan Skogsstyrelsen registrera dem och de har plötsligt blivit nyckelbiotoper.

    En skogsägare som går med i FSC är i praktiken rättslös och kan få både frivilliga avsättningar och ev registreringar från Skogsstyrelsen registrerade.
    Enligt LRF måste en skogsägare som nu är certifierad skriftligen begära sitt utträde om han inte vill riskera att de frivilliga avsättningarna skall hamna i myndigheternas händer. Det tycker jag de som certifierat sig bör överväga.


    4. FSCs funktion.
    Jag har tagit upp några av FSCs konsekvenser för den enskilde skogsägaren - en ny byråkrati, avtal som leder till rättslöshet, ineffektiv och dyr avsättning av mark, felaktig bojkott, stelbenthet och svårigheter och oklara former för att rätta felaktiga beslut, nya saktionsformer t ex köpbojkott som kan leda till säljbojkott, certifieringsregler som står i strid med lagstiftning och myndighetsutövning.
    Den enskilde skogsägaren måste till slut välja mellan myndighetsutövning och certifiering för att inte hamna i ett kaos av krav och regler. Myndighetsreglerna är tvingande och obligatoriska, därför är mitt råd till alla små skogsägare att välja bort FSCs certifiering.

    5. Den nya standarden.

    Den nya standarden är ett exempel på hur FSC, liksom många andra certifieringssystem efter ett oskyldigt introduktionsskede börjar breda ut sig över allt fler områden och ställa alltmer kvalificerade och kostsamma krav på de skogsägare som ansluter sig. Och den enskilde skogsägare är rättslös i förhållande till FSC eftersom han tvingats skriva på ett avtal som ger FSC rätt att utan uppsägning och omförhandling för in nya krav i avtalet.
    I de nya villkoren ingår en fördubbling av den areal som omfattas av olika restriktioner men även andra nya villkor som griper över områden som är föremål för en omfattande och komplicerad myndighetsutövning.
    Hur länge dröjer det innan det kommer nya krav?

    6.Är FSC fristående och vad betyder det i så fall?

    Mitt intryck är att FSC uppträder som vilken lobbyorganisation som helst. Man deltar och yttrar sig i hearingar i Riksdagen, man samarbetar med virkesköparna, man utlyser bojkott på grundval av myndighetsbeslut, man skaffar sig en maktställning i förhållande till de certifierade genom avtalsvillkor. För mej framstår FSC som en privat myndighet i skogsindustrins tjänst. En skogsägare har inget att vinna på att certifiera sig hos en organisation med FSCs arbetsmetoder och uppträdande snarare tvärt om.

    Han riskerar att snärjas in i ett kaos av regler krav utöver det som redan finns från statsbyråkratin. Särskilt illa kan han råka ut om de två samverkar. Myndighetsbeslut kan omprövas även om det tar tid. I FSCs certifieringssystem blir skogsägaren rättslös. Jag avråder de små privata skogsägarna från att certifiera sig i FSC.


  • Rapportera

    Dag Lindgren

    Tidigare röst om en som föredragit för FSC


    https://lasselus.wordpress.com/2017/09/15/ar-fsc-skadligt-for-skogen/

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Avreglera för att skapa möjligheter för ett varierat skogsbruk.

    Statsbyråkratins och skogsindustrins ide att man genom att tvinga fram avsättningar av skog kan förbättra skogstillståndet leder till raka motsatsen. Dels går ju iden ut på att man då kan industrialisera resten av skogsbruket och dels därför att det kommer att bli kostsamt att sköta alla avsättningar när man inte kan använda virket från dem, det bojkottas ju. Biotoperna kommer att förstöras och resten av skogen att industrialiseras.

    En långt bättre metod är att utveckla den "frihetsmodell" som Riksdagen redan beslutat om och som tillämpats sedan 1994 med undantag för statsbyråkratins och skogsindustrins författningsvidriga nyckelbiotopspolitik

    Den fall som Mellanskog redovisade.för ett tag sedan visar hur en intresserad skogsägare kan utveckla ett ur alla synpunkter bra skogsbruk. Varför ingriper då Skogsstyrelsen och skogsindustrin och konfiskerar skogen? Borde man inte istället se hur skogsägaren tänkt, planerat och genomfört sitt skogsbruk och framhållit det som en modell för andra skogsägare? Målet måste ju vara att få fler skogsägare som sköter sin skog på samma sätt.

    Istället gör man det sämsta tänkbara - Skogsstyrelsen registrerar en stor del av skogen som nyckelbiotop och FSC och skogsindustrin bojkottar virket. Skogsägaren straffas genom att fastighetens värde sjunker och en försäljning måste avbrytas. Skogsstyrelsen och FSC har visat att ett miljövänligt skogsbruk är olönsamt och straffas.

    Riksdagen måste nu se till att statsbyråkratin upphör med sina ansträngningar att sätta käppar i hjulet för ett miljövänligare skogsbruk. Det görs enklast genom att ta bort regleringar som hindrar skogsägaren att bedriva ett varierat skogsbruk t ex nyckelbiotopsregistreringen, ädellövlagen, älgförvaltningen. Riksdagen måste också fatta beslut om tydliga lagar som inte statsbyråkratin kan underminera eller, som miljöministern, obstruera mot. Riksdagen måste ta tillbaka styrningen av statsförvaltningen från statsbyråkratin och dess lobbygrupper.

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

MYNDIGHETER. Kristdemokraterna vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten. "Det finns en stor kritik mot myndigheten" säger partiets miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson.