Fortum: Klimatomställningen får inte bli ett elitprojekt

Av: Tobias Henmark
Fortum Charge & Drive

Oavsett vad man tycker om det så kallade Bensinupprorets ståndpunkter i sak, är upproret i sig ett uttryck för att klimatomställningen av många uppfattas som ett elitprojekt.

Det är en farlig utveckling. Men frustrationen är välgrundad. Utanför storstäderna är bilen ofta nödvändig för att få livet att gå ihop, och det är så glest mellan laddstationerna att elbil inte är ett realistiskt alternativ.

Elibil måste bli enkelt

Ska omställningen inte bli ett elitprojekt måste det vara lika enkelt att äga elbil i Smålands inland som i Stockholms innerstad. Och det skulle det kunna vara.

Vi menar att obalansen mellan laddstationernas kostnad för effekt och användning ett tydligt exempel på hur nätavgifterna motverkar att elnätet används effektivt.

Men tyvärr bromsas Fortums och andra företags arbete för att bygga upp landstäckande laddinfrastruktur av att regelverket kring elnätsavgifter är omodernt.

Alla som ansluter en elanläggning till elnätet betalar en nätavgift varje månad. Avgiften ska enligt lag vara ”objektiv och icke-diskriminerande”. I praktiken betyder det att avgiften stiger i takt med effekten.

Teknikutvecklingen för laddare går snabbt. Nya höghastighetsladdare har så hög effekt att de kan ge 25 mils räckvidd på tio minuter. Till skillnad från traditionella elanläggningar med hög effekt – ofta i industrin – används inte snabbladdarna hela tiden och har de inte ett kontinuerligt effektuttag. Effekttopparna är få men höga.

Orimliga driftskostnader

Dagens reglering av nätavgifterna innebär orimligt höga driftskostnader för snabbladdningsstationer. Stationerna koncentreras till områden där många kör, det vill säga städerna. Och även där är det, i takt med effektökningen, allt svårare att få laddinfrastrukturen att bära sig ekonomiskt.

I ett rikstäckande nätverk av laddstationer kommer många stationer användas relativt sällan. Därför krävs balans mellan kostnaden för effekt och faktisk användning. En konkret lösning är att låta elnätsavgiften följa utnyttjandet istället för högsta möjliga effekt.

Hösten 2018 förändrade regeringen Elförordningen. Energimarknadsinspektionen, den myndighet som ansvarar för regelverket på energimarknaden, får numera ”meddela föreskrifter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet”. Vi menar att obalansen mellan laddstationernas kostnad för effekt och användning ett tydligt exempel på hur nätavgifterna motverkar att elnätet används effektivt.

Gynna laddning i hela landet

Energimarknadsinspektionen ska ta fram nya föreskrifter till våren 2020. Vår bild är dock att myndigheten i arbetet främst fokuserar på hur nätavgifterna kan jämna ut elförbrukningen och nätbelastningen över dygnet.

Sänkta kostnader för den som laddar sin bil över natten är bra, men påverkar inte möjligheterna att bygga en snabbladdningsinfrastruktur för hela Sverige.

Vi uppmanar Energimarknadsinspektionen att ha ett brett perspektiv, och se över möjligheterna att ha lägre nätavgifter för elanläggningar som bidrar till klimatomställningen. Ett uppdaterat regelverk kan bidra till att elektrifieringen av bilparken blir ett projekt som alla i Sverige vill och kan delta i, både i och utanför städerna.