Debatt

Forskare: Missa inte hållbara hamnar i den gröna omställningen

DEBATT. Hållbara hamnar är centralt för grön omställning och tillväxt. Vi måste lyfta blicken och säkerställa att den hållbara hamnen blir en integrerad del i transportsystemet. Det skriver tre forskare vid Research Institutes of Sweden (Rise).

Hållbara hamnar är både en nationell och internationell angelägenhet. En väl utvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt Sverige, skriver debattörerna.
Hållbara hamnar är både en nationell och internationell angelägenhet. En väl utvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt Sverige, skriver debattörerna.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Mikael Lind
Docent, Research Institutes of Sweden (Rise)
Sandra Haraldson
Fil Lic., Research Institutes of Sweden (Rise)
Andreas Bach
M.Sc., Research Institutes of Sweden (Rise)

I dag blåser vindarna för en ökad närsjöfart. Överflyttning från väg och järnväg till vattenburna transporter ligger högt på den politiska agendan och miljardinvesteringar sker nu i många av våra svenska hamnar för att öka förmågan att etablera sig som transportnoder i framtidens transportsystem.

Rätt nyttjat är sjöfarten, utan konkurrens, det mest miljövänliga transportmedlet. Den stora frågan är om vi är rustade för att åstadkomma den överflyttning som krävs för att nå önskvärda effekter.

Pris och kapacitet

Målsättningen är att Sveriges hamnar, 2030, ska vara klimatneutrala och erbjuda sömlös mobilitet över samtliga transportslag. Samtidigt har de rollen som motor i regioners och städers utveckling. Hållbara hamnar är centralt för grön omställning och grön tillväxt.

För att inte hamnen ska hamna mellan stolarna i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem, krävs samverkan.

Som ett led i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem, uppmuntras varuägare att i större utsträckning använda hamnar i sina transportprocesser. Det ställer ökade krav på hamnens förmåga att tillgodose behov också från andra varuägare, än den dominanta lokala industriparten. För att varuägare ska välja det mest miljösmarta alternativet, behövs incitament där pris och kapacitet är nyckelfrågor.

I dag kan det exempelvis vara billigare att transportera varorna 50 mil från fabriken med lastbil, för att nå en hamn som erbjuder lägre kostnader och/eller tillgänglig kapacitet för omlastning.

Navet i transporten

Vi måste lyfta blicken och säkerställa att den hållbara hamnen blir en integrerad del i transportsystemet. Det innebär att hamnen inte enbart ska betraktas som ett fönster mot sjöfarten för lokal industri, utan som en transportnod för samtliga transportslag.

En ökad överflyttning till närsjöfart kommer att kräva att hamnen blir en ”affärsplats” med attraktiva tjänster. Många av våra svenska hamnar utvecklar nu förmåga till att också utgöra en omlastningsnod mellan lastbils- och tågburna transporter, precis som vilken inlandsterminal som helst.

Kommunernas förmåga

I ljuset av omställningen mot ett mer hållbart transportsystem, ställs det allt högre miljömässiga krav på transporter. Det handlar om hållbara drivmedel, synkroniserade anlöpsprocesser för samtliga transportslag, hög fyllnadsgrad, optimalt resursutnyttjande samt tjänster för att möjliggöra hållbara transporter. Det sistnämna kan handla om hantering av avfallsvatten från besökande fartyg.

Det bygger på att kommunen har en etablerad förmåga att hantera detta.

Samverkan är ett måste

Sjöfartens utmaningar i bristande förutsägbarhet kräver att ”buffertzoner” etableras i andra delar av transportsystemet. Det kan handla om etablering av lagerutrymme för att säkerställa sömlös integration vid omlastning mellan olika transportslag, reservation av transportkapacitet eller att transportbärare drabbas av onödiga väntetider på grund av för tidig ankomst till hamnen.

För att inte hamnen ska hamna mellan stolarna i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem, krävs samverkan. Både för att säkerställa hamnens möjlighet att erbjuda miljömässiga tjänster och att besök till hamnar kan ske med så låg miljöpåverkan som möjligt.

Vi behöver undvika att lastbilar står med motorerna igång i väntan på tåg eller fartygsavgångar. Detsamma gäller besökande fartyg. Det finns också stor potential att klimatsäkra operationerna i hamnen, för att därigenom minska negativ miljöpåverkan.

Elbolagen ska med

Morgondagens hamn bygger på att den bedrivs på affärsmässiga villkor, där såväl kommunala som privata tjänster tillhandahålls på kostnadseffektiva och miljömässigt hållbara grunder. Hamnen behöver också säkerställa energieffektiva operationer.

I ljuset av detta utvecklas samverkan mellan hamnen och lokala elbolag, för att ombesörja hamnens behov av, och intressenters krav på, elförsörjning och energilagring.

Vidare sker också en utveckling mot att hamnen inte bara erbjuder fysiska tjänster utan också digitala. Det kan innebära information till varuägare, gällande status på gods och transport. Morgondagens hållbara hamn är både en transportnod, digital nod och energinod.

Hamnar mellan stolarna

Hållbara hamnar är både en nationell och internationell angelägenhet. En väl utvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt Sverige och den hållbara hamnen blir ett viktigt gränssnitt för Sverige mot världen.

Den hållbara hamnen hjälper oss undvika att hamnar hamnar mellan stolarna i omställningen till ett mer hållbart transportsystem.

Dokumentation

Läs mer om projektet I.Hamn, ett treårigt innovationsprojekt, finansierat av Trafikverkets branschprogram ”Hållbar Sjöfart” under ledning av Lighthouse, här.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00