Fores: "Svenska utsläpp ökar – eller inte"

DEBATT. De produktionsbaserade utsläppen ökar samtidigt som de territoriella utsläppen står stilla. Oavsett mätmetod behöver de svenska utsläppen minska, skriver tankesmedjan Fores i kommentar till SCB:s senaste kvartalsrapport.

Av: Markus LarssonAmanda Grönros, Gunilla Sandin,
artikelförfattarna är samtliga verksamma vid Fores klimat- och miljöprogram.

SCB är först i världen med att publicera kvartalsvisa data för utsläpp av växthusgaser. De totala utsläppen från den svenska ekonomin och hushållen ökar, rapporterar SCB i sin senaste kvartalsrapport. Ökningen beror delvis på utsläpp
som inte ingår i de svenska klimatmålen, men oavsett hur man räknar behöver utsläppen minska betydligt mer än de hittills gjort.

Utsläppen från transportbranschen ökar

Produktionsbaserade utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade enligt SCB med 2,8% under andra kvartalet 2017 jämfört med samma period 2016. Statistiken som används för att följa upp klimatmålen, nationella såväl som internationella (så kallade territoriella utsläpp), visar dock på oförändrade utsläpp. Den viktigaste förklaringen till ökningen är att utsläppen från transportbranschen ökar med 14%. Bidragande är utsläpp från utrikes transporter, framför allt sjöfart, som inte räknas till svenska klimatmål. Att temperaturen kvartal 2 2017 var lägre än samma kvartal 2016 bidrar även det till ökningen, vilket speglas i att utsläppen från el- gas och värmeverk steg med 3,7%.

Hushållens utsläpp minskade med 2% under andra kvartalet 2017 jämfört med 2016. En stor del av hushållens utsläpp kommer från personbilar och en viktig förklaring till de lägre utsläppen är förändrad bränsleanvändning. Även tillverkningsindustrin minskar sina utsläpp, minus 3,5% i perioden, vilket förklaras av lägre produktion. Ekonomin i stort utvecklas dock positivt och BNP steg i perioden med 1,5%.

Mäter olika verksamheter

Att utsläppen från den svenska ekonomin ökar med 2,8% samtidigt som de territoriella utsläppen är oförändrade kan verka förvirrande. Förklaringen är att de två sätten att mäta utsläpp delvis inkluderar olika verksamheter. Till exempel ingår inte utsläpp orsakade av utrikes transporter i Sveriges klimatmål. Om bränslet däremot är sålt av företag i Sverige syns de som del av de totala utsläppen i den svenska ekonomin. Oavsett om man fokuserar på ”produktionsbaserade” eller ”territoriella” utsläpp så är det centrala att minskningen i utsläpp inte är stor nog. Naturvårdsverket skriver på sin hemsida: ”Oavsett hur beräkningarna görs måste utsläppen minska”. Och de måste minska snabbare än de gör idag – enligt våra beräkningar i en takt av minst 5% per år - för att vi ska ha en rimlig chans att klara våra åtaganden. Oförändrade utsläpp, eller en ökning på 2,8%, är inte gott nog. Oavsett om ekonomin går bra eller inte.

 

Forrige artikel "Rättslig prövning är grundläggande i en demokrati" Næste artikel "Sverige och EU ska visa klimatledarskap i Bonn"