"För mycket vatten ett allt större problem"

OPINION. När havsnivåerna stiger och riskerar göra stora områden obeboeliga, kommer ökad migration tveklöst att bli en del av lösningen. Men vart ska människor flytta? Och vilka ska betala? Det skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

Foto: Pressbild

Vatten är ett ämne som kommer att ta allt mer plats i en värld med klimatförändringar

Vatten är något vi inte kan leva utan. Samtidigt blir för mycket vatten snabbt ett problem. Så vad ska vi ta oss till när prognoserna visar stigande havsvattennivåer, stigande grundvatten, skyfall och översvämningar? Kan vi anpassa oss, eller måste människor hitta nya ställen att bo på?

Under de senaste månaderna har det kommit tragiska rapporter om översvämningar från både Bangladesh och flera afrikanska länder söder om Sahara.

Vatten från två håll

I Bangladesh är utmaningarna med översvämningar inte nya. Landet hotas såväl av stigande havsvattennivåer som av vatten från de smältande glaciärerna i Himalaya. Dessutom drabbar flera förödande cykloner landet, cykloner som orsakar översvämningar i det lågt liggande landet. Läget börjar bli kritiskt i takt med att det kommer oroväckande studier som visar att delar av landet kommer att bli obeboeligt.

Fakta
Om skribenten
Mattias Söderberg arbetar som klimatrådgivare vid danska Folkekirkens Nødhjælp. Han är även ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance, där bland andra Act Svenska kyrkan och Diakonia är med.

De senaste översvämningarna drabbade ungefär en fjärdedel av landet. Fundera på vad samma typ av katastrof skulle innebära för Sverige, och glöm då heller inte att det i Bangladesh bor mer än 47 gånger fler människor per kvadratkilometer.

Översvämningar i Afrika

Sydsudan, Kenya, Niger, Mali och flera andra afrikanska länder har också haft problem med översvämningar. Här är det inte smältande glaciärer eller stigande havsvatten, utan regntunga moln, som skapar problem. Översvämningar har fördrivit människor från deras hem och när de får chans att vända tillbaka möts de av stor förödelse.

Hur hanterar vi vattnet?

Verkligheten är förmodligen att de som har pengar kommer att flytta innan vattenstigningen blir ett problem på allvar, medan fattiga och sårbara familjer och samhällen blir kvar.

När vi nu vet att vatten blir ett allt större problem, vad kan vi då göra för att hantera det? Som tur är finns det många lösningar. Det är dem vi ska fokusera på så snabbt som möjligt.

Skyddsvallar kan vara en del av lösningen, om de görs tillräckligt höga. Men man kan också behöva pumpar, kanaler, vattenreservoarer, byggnader på stolpar och inte minst fungerande avloppssystem. Till det här krävs investeringar och klimatstöd.

Ökad migration del av lösningen

Men ökad migration kommer tveklöst också att bli en del av lösningen. I några områden i världen kommer konstanta översvämningar att bli en alltför stor utmaning. Jyllands-Posten skrev nyligen om en grupp forskare som kritiserar FN:s klimatpanel för att underskatta de stigande havsvattennivåerna. Om de här kritikerna har rätt kommer vi att se dramatiskt stigande havsnivåer, uppemot tre meter redan under det här århundradet.

Det är ett skrämmande scenario, där skyddsvallar och pumpar inte skulle ha mycket effekt. Därför blir det avgörande att det finns en plan för säker och trygg migration, där människor som i dag lever nära havet får möjlighet att flytta och etablera sig någon annanstans där det är säkrare.

Men den konklusionen blir snabbt kontroversiell. Vart ska människor flytta? Och vilka ska betala?

De med pengar flyttar först

Verkligheten är förmodligen att de som har pengar kommer att flytta innan vattenstigningen blir ett problem på allvar, medan fattiga och sårbara familjer och samhällen blir kvar.

Vatten kommer att ta större plats i klimatdebatten under kommande år, och jag hoppas att de fattigas utmaningar inte glöms bort i den debatten.

Nämnda personer

Mattias Söderberg

Ordförande för klimatarbetet i ACT Alliance och chefrådgivare i klimatfrågor vid Folkekirkens Nødhjælp
Masterexamen i statsvetenskap (Lunds uni. 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00