Debatt

"FN:s hållbarhetsmål är en ledstjärna för oss"

REPLIK. LRF Skogsägarna ifrågasätter inte att hållbar natur och biologi är en grundförutsättning för ett hållbart skogsbruk. Det vi däremot ifrågasätter är vem som har tolkningsföreträde i frågan, skriver ordförande Paul Christensson.

Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna.
Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna.Foto: Johanna Norin
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Paul Christensson
Ordförande, LRF Skogsägarna

Först vill jag säga att jag inte känner igen mig i de beskrivningar som återkommande kommer om LRF Skogsägarna. Vi är väsentligt mycket mer progressiva än vad vi framställs som. LRF och skogsägarföreningarna i landet har de senaste 25 åren drivit och driver en oerhört offensiv utveckling av det långsiktigt hållbara skogsbruket.

Läs också

Gröna skogsbruksplaner, blåa målklassningar, certifieringsarbete, utveckling av skonsammare drivningsmetoder, markskoningsgarantier, utbildningskampanjer i biologisk mångfald, röjning, vattenvård, skogsproduktion, ett enormt arbete kring viltskadeproblematiken med mera.

De så kallade felsluten

Vi är väsentligt mycket mer progressiva än vad vi framställs som.

Paul Christensson
Ordförande, LRF Skogsägarna

Men det jag vill kommentera är egentligen de så kallade ”felsluten” ni skriver om i artikeln.

Felslut 1. Absolut är det så att det finns en grundförutsättning i hållbar natur och biologi. Det är ju ett av FN:s globala mål. Det ifrågasätter vi inte, men det vi till och ifrån ifrågasätter är vem som har tolkningsföreträde i den frågan.

Vi kan konstatera att några av de preciseringar vi har i dagens miljömål levande skogar inte går att nå ens i teorin, samtidigt som vi kan konstarea att ett stort antal av de mål som sattas upp kring död ved, lövskog, avsättningar med mera uppfylls mycket väl.

Felslut 2. Självklart är det så att utan en vettig lönsamhet i skogsbruket kommer inte avverkningarna att ske. Absolut är det så att industrin har ett mycket stort egenansvar att utveckla produkter och system som ger konkurrenskraft. Jag vill påstå att så också sker i mycket stor utsträckning, sen är marknaden hård och just nu går tryckpappersbranschen igenom ett stålbad där det sker en otroligt stor förändring på kort tid.

Men tittar vi oss om i skogsindustrin och inte minst i de skogsägarägda industrierna så sker det enormt många framtidssatsningar som handlar om att öka förädlingsvärde och samtidigt göra mer av samma kubikmeter.

Felslut 3 och 4. Var den ekonomiskt möjliga potentialen finns för flytande biobränslen är helt omöjligt att sia om. Hur vi använder trädets alla delar ändrar sig från tid till annan men en sak är alldeles säker och det är att om vi ska ha en chans att komma till rätta med klimatproblematiken måste vi se till så att kol, olja och naturgas blir kvar i backen.

Då måste det till ordentligt med råvara från till exempel skogen för att kunna göra olika produkter som i dag har fossilt ursprung. Ett fundament kommer att vara resurseffektivitet. Det kommer att betyda att vi ska göra mer av varje kubikmeter som kommer ur skogen, cirkulera det vi kan cirkulera men också göra fordonsbränsle av det som är lämpligt. Om det sedan räcker till alla färdplaner är ju inte säkert men för att det inte räcker till allt behöver vi ju inte avstå det som är möjligt.

FN:s mål vår ledstjärna

Slutligen, FN:s hållbarhetsmål, ekonomiskt, socialt och miljömässigt skogsbruk är en ledstjärna för oss.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten:

Professor: "Aktivt skogsbruk viktigare än någonsin"

Det står ingenstans i min rapport att virkesförsörjningen är överordnad andra samhällsintressen. Däremot konstaterar jag att om klimatmålet är ett överordnat samhällsmål så måste bidraget från odlingssystemen öka kraftigt, skriver Tomas Lundmark, SLU.

"Bioekonomin kräver smartare nyttjande av skogen"

Vi kan inte bedriva en skogspolitik där industrins virkesförsörjning är överordnad övriga samhällsintressen. Att försöka lösa den komplexa frågan om skogens hållbarhet med enkla lösningar kommer bara att leda till ökad polarisering, skriver Nippe Hylander och Sten B Nilsson.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00