Flera svåra strider kvar inför grönare CAP

Från de ledande lagstiftarna är tongångarna tydliga: En klimat- och miljövänligare jordbrukspolitik är på väg att föras in i EU. Men andra observatörer är inte så övertygade. ”Det är ett ganska välavvägt förslag som innebär att vi får verktyg och incitament för att bönderna ska göra den omställning som vi alla vet behövs”, svarar landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Portugisiska Maria do Céu Antunes firade av att ramarna nu är satta för den kommande gemensamma jordbrukspolitiken. Nu ska de fyllas med innehåll.<br>
Portugisiska Maria do Céu Antunes firade av att ramarna nu är satta för den kommande gemensamma jordbrukspolitiken. Nu ska de fyllas med innehåll.
Foto: European Union 2021
Jacob Hederos

Det är dock inte alla som köper ministerns resonemang. En av de missnöjda rösterna kom från den gröna gruppens skuggrapportör.

– Inom några år så kommer EU:s revisionsrätt än en gång säga att ingenting egentligen förändrats, sa Martin Häusling, med hänvisning till de återkommande granskningarna av den gemensamma jordbrukspolitikens miljö- och klimatnytta.

För bara samma vecka som lagstiftarna preliminärt enades om sin kompromiss presenterade revisionsrätten ännu en nedslående läsning på området. 

Under rubriken ”Hälften av EU:s klimatinvesteringar, men jordbruksutsläppen minskar inte” konstaterade analysen, som gick igenom politiken 2014-2020, att de 100 miljarder euro som lagts på klimatåtgärder inom jordbruket inte har levererat. 

Några siffror ur nya CAP
  • 35 procent av den andra pelaren viks till miljö- och klimatåtgärder.
  • 20 procent under åren 2023-24, och 25 procent under åren 2025-27, viks till åriga miljöersättningar inom pelare ett. Men under de första åren kan också medel gå till andra åtgärder, om pengar blir över.
  • Det ska fortsatt gå att flytta medel mellan pelarna, 25 procent i vardera riktning som grundprincip.
  • Överföring från landsbygdsprogrammet till direktstöden kan ökas med 15 procent om de ska användas för miljö- och klimatåtgärder, och med 2 procent om de går till unga lantbrukare.
  • 10 procent av första pelarens direktstöd ska omfördelas till små och mellanstora lantbrukare.
  • Lantbrukare kan vi upprepade regelbrott förlora 10 procent av ersättningarna.

Källa: ATL, Rådet, EU-parlamentet

Nu rör det sig inte om lika stora summor i den kommande rundan. Totalt ska 270 miljarder euro fördelas ut under de nya reglerna 2023-2027, och av dessa årliga cirka 54 miljarder är främst 7,5 miljarder direkt knutna till en miljö- och klimatpott under 2023-24, och därefter 9,5 miljarder mellan 2025-27. 

Men förväntningarna är fortsatt stora. CAP ska sammantaget stå för omkring 40 procent av EU:s samlade mål om att 30 procent av de egna medlen ska gå till klimatåtgärder.

LRF:s expert: Svårt att förstå vad de kommit överens om

Huruvida sektorn kan leverera detta beror dock på flera fortsatt oklara aspekter. Ambitionen är att den nya leveransmodellen för CAP ska bli mindre tungrodd och att det ska bli lättare att följa upp att stöden och ersättningarna levererar det som efterfrågas, bland annat på klimat- och miljöområdet. Men LRF:s expert Sofia Björnsson är inte lika säker på att det ska gå vägen. 

– Jag upplever det som att flera av reglerna inte kommer att vara anpassade helt till svenska förhållandena och det är inte säkert att de kan göra miljönytta i Sverige. Det återstår fortfarande mycket analyser där vi inte på svensk sida kan säga hur det ska tillämpas i Sverige, och vilka möjligheter det finns att anpassa regelverket till svenska förhållanden. 

Man kan väl konstatera att den föreslagna kompromissen inte kommer att göra det möjligt för sektorn att nå klimatmålen. Så här kommer ju nationella styrmedel också att behövas.

Jenny Jewert, WWF

Denna anpassningsprocess behöver också ske under tajta tidsramar, i och med att den strategiska planen där politiken ska läggas fast ska vara klar innan slutet av 2021.

– Vi ser ju att det är ett detaljerat regelverk redan på högre nivå. Min spontana reflektion är att regelbördan ökar. Det är samtidigt svårt för mig som expert på politiken att riktigt förstå vad de kommit överens om. Då tänker jag att det kommer att krävas mycket rådgivning och förklaring om hur reglerna ser ut för lantbrukarna, så att man inte av misstag bryter mot dem, säger Sofia Björnsson och fortsätter:

– Det kommer också att kräva mycket av Jordbruksverkets ansökningssystem, så att det finns inbyggda mekanismer som gör att ”Det ska vara lätt att göra rätt”. Och det ska vara på plats redan 2023, och då ska de också ha utvecklat IT-system för ettåriga miljöersättningarna. Det är mycket som ska vara klart inom väldigt kort tid.

Vad kan en övergångsregering besluta?

Det blir inte lättare av att det samtidigt är en regeringskris när detta, till vissa delar politiskt känsliga system, ska sjösättas.

– Vad vi vet så finns det redan utkast som diskuteras, men vad som händer med dessa nu återstår att se, säger Jenny Jewert, WWF:s jordbruksexpert, till Altinget.

Jewert anser sammantaget att mycket av ansvaret för att jordbruket ska leverera den deklarerade klimat- och miljönyttan ligger på den nationella politiken. 

– Man kan väl konstatera att den föreslagna kompromissen inte kommer att göra det möjligt för sektorn att nå klimatmålen. Så här kommer ju nationella styrmedel också att behövas. 

Viktigt att nationellt matcha upp

Att minska direktersättningarna med 25 procent är ganska mycket. Det är viktigt att lantbrukarna får möjlighet till anpassaning så att man kan leva upp till de här kraven. För skillnaden blir väldigt stor.

Sofia Björnsson, LRF

Men hon pekar också på att det behövs ett resurstillskott för att kalkylen ska gå ihop.

– I och med att regeringen gått vinnande ur striden om att minska budgeten på CAP så behöver de nu kliva in med mer statliga medel. Vi anser att jordbruksbudgeten och den nationella medfinansieringen av angelägna miljö- och klimatåtgärder behöver öka med tre miljarder årligen, och det är man långt ifrån nu.

Att samtidigt uppemot 25 procent av direktstöden ska gå till ettåriga miljöersättningar framöver innebär också att en stor del av lantbrukarens balansräkning påverkas, påpekar Sofia Björnsson.

– Att minska direktersättningarna med 25 procent är ganska mycket. Det är viktigt att lantbrukarna får möjlighet till anpassning så att man kan leva upp till de här kraven. För skillnaden blir väldigt stor. Det är viktigt hur Sverige väljer att agera här, inte minst hur man ser att de här ersättningarna i Sverige utformas på ett lämpligt sätt så att inte företagen går illa ekonomiskt. 

Här uppkommer en av flera svåra nationella politiska avvägningar. För även om det – på grund av tidspress – kan vara lockande att lägga fram åtgärder som redan är beprövade, så finns det samtidigt i vågskålen en vikt av att åtgärderna levererar miljö- och klimatnytta. Öppningen i EU-överenskommelsen för att exempelvis djurvälfärdsåtgärder ska kunna räknas in avslås exempelvis av WWF.

– Många av de förslag som lagts fram som djurvälfärdsersättningar är sånt som lantbrukare redan gör i dag, säger Jenny Jewert till Altinget.

Kontroll över att andra levererar likaså

Ur ett konkurrensperspektiv är det samtidigt centralt att en hög miljö- och klimatambition hålls upp även på annat håll i EU. Här spelar EU-kommissionen en central roll då de ska granska och utvärdera de nationella planerna. 

– Nu håller ju alla länder på att ta fram strategiska planer, utifrån hur vi ska genomföra det här utifrån våra nationella förutsättningar. Här har EU-kommissionen en viktig roll när de ska godkänna de strategiska planerna, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till Altinget. 

Det har ju diskuterats att ni har tagit ifrån dem de verktygen som de ville ha?

– Det fanns ju en ambition om att ge väldigt, trubbiga skulle jag säga, verktyg till kommissionen, där man bland annat ville lägga in den ”gröna given” som en del för godkännande av de strategiska planerna. Där fick man inte som man ville fullt ut. Däremot så kommer ju EU-kommissionen ha till uppgift att utvärdera planerna utifrån hur de bidrar med målen. Det är ett flexiblare och bättre verktyg utifrån mitt perspektiv.

Men att bli utvärderad säkerställer ju inte att jag gör rätt?

– Jag skulle säga att EU-kommissionen har fått rimliga verktyg för att säkerställa att alla länder jobbar mot detta. Men det är inte heller det enda sättet. Utan hela utformningen av CAP:en är givet den öronmärkning som finns, det är det som skapar grundförutsättningarna för hur man ska utforma sin strategiska plan.

Jordbruksministrarna landade under måndagen på att ge ett första grönt ljus till överenskommelsen. Det formella beslutet om att sätta politiken i rullning fattas först i höst, men det anses otroligt att de missnöjda rösterna ska bli tillräckligt många för att blockera den överenskommelse som slöts i fredags. 

– Den bedömning som vi samlat gör i nuläget är att vi har ett förslag som flyger både i rådet, parlamentet och kommissionen, säger Jennie Nilsson.

Nämnda personer

Jennie Nilsson

Riksdagsledamot (S)
Gymnasieutbildning med social inriktning (Sannarpsgymnasiet i Halmstad, 1990)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget