Fler miljarder från miljöskatter in i statskassan

Under förra året uppgick intäkterna från miljöskatter till 101 miljarder kronor, en ökning med cirka fyra miljarder jämfört med år 2018, enligt ny statistik från SCB.

Ökningen beror på ökade intäkter från energiskatter och transportskatter. Intäkterna från energiskatt på bränslen ökade med fem procent, energiskatt på el med fyra procent och intäkterna från koldioxidskatten minskade med fyra procent, enligt SCB:s sammanställning.

Intäkterna från utsläppsrätter ökade med 202 procent, 0,9 miljarder kronor. Det beror främst på ökning av pris per utsläppsrätt.

Intäkterna från relativt nya flygskatten ökade med 0,5 miljarder kronor och fordonsskatten ökade med 0,8 miljarder kronor.

Miljöskatterna var stillastående under perioden 2011 till 2014, sedan dess har kurvan över intäkterna ökat.

Riksrevisionen synar miljöskatterna

Riksrevisionen har nyligen inlett en granskning av miljöskatterna, i syfte att undersöka om regeringen har tagit hänsyn till hur utvecklingen på klimat- och energiområdet kommer att påverka de offentliga finansernas utveckling på lång sikt. Detta eftersom miljö- och energiskatterna å ena sidan utgör en väsentlig del av statens intäkter, å andra sidan syfta till att ändra människors beteende i syfte att nå miljömålen. Det vill att målet för många miljö- och energiskatter är att de statliga intäkterna i förlängningen ska minska.

Rapporten från Riksrevisionen ska publiceras i december i år.

Miljösubventioner minskade

Men samtidigt som intäkterna från miljöskatterna ökade, så minskade de miljömotiverade subventionerna mellan åren 2012 och 2019 med cirka 17 procent. År 2019 omfattade subventionerna 11,5 miljarder kronor. Den största förklaringen bakom minskningen, enligt SCB, är att anslagen till lokala och regionala klimatinvesteringar inte har genomförts enligt plan.