FI: Klimatet kräver ny syn på ekonomi

Utanför riksdagen har Greta Thunberg, 15 år, inlett en sittstrejk för klimatet, fram till valdagen. Nora Axelsson, 18 år och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ, är en av dem som har anslutit sig. De tillhör en ny generation som förstått vidden av klimathotet.

BNP-tillväxt inte viktigast för samhällsekonomin 

Klimatet är en ekonomisk fråga. För att genomföra de stora förändringar som krävs för att begränsa klimatförändringarna måste vi börja ifrågasätta BNP-tillväxt som viktigaste mål för samhällsekonomin. Målen måste istället i mycket högre utsträckning handla om hållbarhet, jämställdhet och jämlikhet.

Kliamtavtryck drabbar fattigare länder

Vår överkonsumtion drabbar främst fattigare länder i Syd genom vårt klimatavtryck. Det är där människor drivs på flykt av klimatförändringar och extremväder. Klimatfrågan hänger på så sätt ihop med frågor om global rättvisa, mänsklig säkerhet och utveckling.

Hållbar ekonomi inom planetens gränser

Feministiskt initiativs syn på ekonomi som verktyg innebär en hållbar ekonomi inom planetens gränser som samtidigt garanterar alla människors sociala rättigheter. Ett sådant helhetstänk återfinns tydligt i FN:s Agenda 2030-mål. Nationalekonomen Kate Raworth, som kallats en Keynes för 2000-talet, talar om behovet att släppa vår fixering vid gamla tiders mått, som ensidigt fokus på BNP-tillväxt.

En valrörelse som speglas av beröringsskräck

Klimatet är en ekonomisk fråga. För att genomföra de stora förändringar som krävs för att begränsa klimatförändringarna måste vi börja ifrågasätta BNP-tillväxt som viktigaste mål för samhällsekonomin. 

Valrörelsen präglas fortfarande mer av tolkningar kring hur vissa partier förhåller sig till samarbete med de klimatförnekande Sverigedemokraterna, än av seriös debatt om klimatpolitik eller samhällsekonomi. 

Alliansen utmärks av en beröringsskräck med alla förslag som kan sänka utsläppen. Som borgerliga Expressens ledarsida noterat får vi med Alliansen vid makten ”kolsvart skattesänkning” stället för grön skatteväxling.

De rödgröna partierna presenterar enstaka förslag om miljöåtgärder eller satsningar på grön teknik, men de vill inte tackla systemfrågorna - tillväxtkritiken och kritiken av arbetslinjen. Förr fanns detta representerat i Miljöpartiets ‘djupgröna’ del, men dessa har förlorat sitt inflytande. Inte heller i Vänsterpartiet finns viljan att ifrågasätta BNP-tillväxt, och precis som hos Socialdemokraterna så får klimatpolitiken stå tillbaka för ekonomistiskt tänk.

Ifrågasätt det rådande systemet

Klimathotet kräver en radikal röst som ifrågasätter det rådande samhällssystemet. Rödgröna partier som värnar klimatet borde således välkomna de rosa, snarare än att söka samarbete högerut.

Feministiskt initiativ vill bland annat:

• Införa konsumtionsmål för svenska utsläpp oavsett var de uppstår. Utsläppen per invånare ska minska med 25 procent till 2022, 50 procent till 2026 och nå netto nollutsläpp till 2040.
• Höja flygskatten med 20 procent direkt och minska flygsubventioner.
• Införa en klimatskatt på kött och samtidigt sänka momsen på frukt, grönt och spannmålsprodukter.
• Påbörja resan mot kortare arbetstid, med mål om 6 timmars arbetsdag år 2025.
• Flytta pengarna: Skriva om direktiven till AP-fonderna. Krav på hållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter ska jämställas med avkastningskrav. Avsluta ägande i fossila energibolag.
• Storsatsa på kollektiva trafikslag. Utöver regeringens satsningar avsätter vi 6 miljarder till avgiftsfri kollektivtrafik, 7,5 miljarder till utbyggnad av ny kollektivtrafik, 4 miljarder till gång- och cykelsatsningar och 10 miljarder för upprustning av tågnät.
• Varje år annullera allt överskott av Sveriges utsläppsrätter inom EU-samarbetet.

Klimatet kräver rödgrönrosa samarbete och fler feminister i maktens rum. En bred, antirasistisk och systemförändrande feminism är svaret på de ekologiska, ekonomiska och sociala utmaningarna vår värld står inför.