EU ser ut att få större makt över bilmarknaden

DIESELGATE. Efter att luckor i tidigare regler kommit fram i utsläppskandalen har pressen varit hög på EU-lagstiftarna att ta fram skärpta ramar. 

Möjligheten för biltillverkare att få ut utsläppsfuskande fordon på den europeiska marknaden genom bristfälliga förhandskontroller ska tas bort. Det är ett av de främsta målen bakom den uppgörelse som nu mejslats fram inom EU.

Rollen för EU-kommissionen som kontrollant över de nationella myndigheterna och ansvaret för att i efterhand kontrollera redan godkända fordon var båda känsliga delar i slutförhandlingarna mellan lagstiftarna. Men efter den fjärde förhandlingsrundan bakom stängda dörrar kunde EU-kommissionens, ministerrådets och parlamentets företrädare enas förra veckan.

LÄS MER: Efterkontroll av bilar knäckfråga i samtal om nya EU-regler

Medlemsländerna ska fortsatt ha ansvaret för att godkänna och marknadskontrollera fordon till den europeiska marknaden. Men mer samarbete ska ske framöver och framför allt föreslås flera nya inslag ge mer makt till EU-kommissionen. Bland annat ska Bryssel kontrollera de nationella myndigheternas arbete var femte år. Kommissionen ska även genomföra egna efterhandskontroller av fordon. De får även rätten att från år 2020 dra tillbaka godkännanden av fordon som visar sig inte leva upp till kraven, om de inte uppdateras. De får även slutligen rätten att utfärda böter på 30 000 euro per fordon som inte håller måttet.

– Det är verkligen en stor förändring. Det har varit kontroversiellt bland medlemsländerna att kommissionen skulle gå in och bland annat bli en operativ aktör. Men ändå inte tillräckligt kontroversiellt, med tanke på att det gick igenom, säger Bo Nilsson på Transportstyrelsen, som har varit nationell expert i förhandlingarna.

Mer kontroll av redan rullande fordon

Rörande marknadskontrollen av fordon som redan rullar på vägen så sker också en förändring, genom att det framöver kommer att ställas krav på att det sker kontinuerligt. Medlemsländerna ska generellt genomföra efterhandskontroller på var 40 000:e bil som registreras i landet, och av dessa ska minst 20 procent utsläppskontrolleras.
– Vi går nu från ett tillstånd med i praktiskt taget ingen marknadskontroll eller sanktion till att faktiskt få det på plats. Genom att införa stickprov och riktigt hårda böter bör det göra att biltillverkare drar sig för att fuska igen, säger M-parlamentarikern Christofer Fjellner till Altinget, som företrätt sin partigrupp i förhandlingarna.
Varför räcker det inte med bra kontroller från början, innan fordonen kommer ut på marknaden?
– Vi hade tuffa utsläppsregler, men ändå lyckades de fuska. Nu ser vi till att det i så fall ska kännas. För om de gör det, så kommer de nästan att gå i konkurs.

Frågan om hur omfattande marknadskontrollen skulle vara var en av de svåra inför slutförhandlingen, då vissa länder såg det som en stor administrativ börda. I Sverige och flera andra länder har dock liknande kontroll redan funnits på frivillig basis. 
– Parlamentet företrädde först en linje att var femte bil skulle undersökas. Det hade varit totalt onödigt, och det saknades också en plan för hur detta skulle finansieras. Men genom den modell som vi nu inför med stickprov, så får vi en kontroll på att bilar som rullar av bandet faktiskt överensstämmer med typgodkännandet, säger Christofer Fjellner. 

Läs mer: EU-länderna urvattnar förslag om nya utsläppstester

Kommissionen utreder nationella myndigheter

I USA har utsläppsfusket bland annat lett till att biltillverkaren Volkswagen fått gå med på en mångmiljardsöverenskommelse med amerikanska myndigheter. Men mer än två år efter att Dieselgate briserade där är det fortsatt få åtgärder som vidtagits mot fordonstillverkare och kontrollorgan som brustit i EU. Kommissionen har inlett en undersökning av de tyska myndigheterna, men har än så länge inte vidtagit några ytterligare åtgärder förutom att samla in information.

Läs mer: Dieselgates vågor fortsätter slå in 

Generellt är det flera åtgärder som införs för att skapa mer transparens i systemet, bland annat genom att ett forum inrättas mellan nationella myndighetsexperter för att undvika att reglerna tolkas annorlunda. Ett annat av de problem som har lyfts fram till följd av utsläppskandalen har varit att biltillverkare har kunnat gå från land till land med sina fordon efter att de sett ut att få nej på en plats. Denna så kallad ”godkännande-shopping” ska också begränsas framöver.
– De har man skrivit in tydliga kriterier för att stoppa. Men frågan är hur stort fenomenet har varit. Det har nog förekommit, men jag vet inte om det har varit jättestort, säger Bo Nilsson.

Forrige artikel Andra skogsuppropet på en vecka Næste artikel Beslut om misstänkt bidödare skjuts framåt