EU-parlamentet godkänner CETA

STRASBOURG. Med röstsiffrorna 408 för och 254 emot godkände EU-parlamentet frihandelsavtalet med Kanada kallat CETA. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström som har förhandlat fram avtalet tror att det kommer att få stor positiv påverkan.

– Företag, inte minst småföretag, kommer att få tillgång till den kanadensiska marknaden. Vi tar bort väldigt många tullar vilket sparar miljarder från första dagen för dem som exporterar, säger Cecilia Malmström till Altinget.

Med parlamentets godkännande kan CETA börja gälla provisoriskt. Det innebär att 99 procent av tullarna mellan EU och Kanada försvinner. Man tar även bort handelshinder och öppnar upp nya marknader för tjänstehandling och upphandling.

Enligt EU-kommissionen kan det göra att handeln över Atlanten ökar över 20 procent. Idag ligger den kring 30-35 miljarder euro årligen i vardera riktning.

Demonstranter blockerade parlamentet

Samtidigt som ledamöterna röstade om CETA pågick protester mot avtalet. Debatten inför voteringen fick skjutas upp eftersom demonstranter blockerade ingången till parlamentsbyggnaden.

– Vi är här för att demonstrera mot ett odemokratiskt avtal. Det är ett avtal som ger mer makt till de multinationella storbolagen, sade Camille från CETA game over till Altinget i Strasbourg.

Mycket av kritiken handlar om att företag ska få möjlighet att driva rättsfall mot stater i specialdomstolar. Man befarar att länder kan få betala mångmiljardbelopp i skadestånd till stora företag som kompensation för uteblivna vinster och att detta ska försvaga lagstiftning på det miljö- och arbetsrättsliga området.
Cecilia Malmström och EU-kommissionen har gång efter annan försäkrat att inga standarder eller lagar kommer sänkas i Europa. Likväl finns det ett motstånd från ett brett politiskt spektra, såväl de gröna, vänstern och extremhögern röstade emot avtalet.

– Det här ställer till det väldigt mycket. Om vi vill skydda miljö och folkhälsa så kommer inte CETA ge den möjligheten. Det är precis tvärtom när företag kan stämma en stat, säger europaparlamentariker Bodil Valero (MP) till Altinget.

Valero påpekar att hon är för frihandel men att det måste ske på rättvisa villkor.
– Det är det som är problemet (med CETA). Vi upplever att fokus ligger på ekonomiska intressen, säger hon.

Måste godkännas i 38 parlament

Bodil Valero och de andra som är emot avtalet hyser dock fortsatta förhoppningar om att det ska skrotas. CETA kommer bara gälla provisoriskt och delvis. Den kontroversiella investeringsdelen, som också utreds i EU-domstolen, finns inte med till en början.

För att gälla fullt ut med investeringar och allt krävs godkännande i 38 europeiska nationella och regionala parlament, 42 om man räknar över- och underhus. Tidigare har det funnit ett stort motstånd i flera av dessa parlament, däribland Österrikes och framförallt i det belgiska regionala parlamentet i Vallonien. Där var man nära att fälla avtalet strax innan det officiellt skulle undertecknas av EU och Kanada i höstas.

Vänsterpartistiska EU-parlamentarikern Malin Björk tror och hoppas att Vallonien bara var en försmak för vad som komma skall.

– Jag tror att möjligheten att stoppa avtalet är ganska stort. Den europeiska och den kanadensiska fackföreningsrörelsen är emot. Miljörörelsen och konsumentrörelsen på bägge sidor av Atlanten är emot. Man kommer stöta på stort motstånd, säger hon till Altinget.

EU skulle förlora trovärdighet

Christofer Fjellner (M) som har handelsfrågor som sitt huvudområde tror att det kommer ta flera år att tröska igenom avtalet i alla europeiska parlament. Han hoppas att den tiden ska visa att CETA är ett bra avtal. Enligt Fjellner skulle det vara ”hål i huvudet” att förkasta CETA och det skulle påverka EU negativt.

– I så fall skulle EU förlora all sin trovärdighet som global handelspolitisk aktör. Om EU inte ens kan sluta ett avtal med Kanada då kan vi lika gärna lägga ner idén om att vi ska sluta handelsavtal med andra länder, säger Christofer Fjellner till Altinget.

Handelskommissionär Cecilia Malmström vill inte prata om någon plan-B för hur man skulle agera om något parlament skulle säga nej till avtalet. Men hon håller med om att det skulle ställa till problem.

– Det är klart att det vore väldigt negativt för oss eftersom vi nu förhandlar om ett 20-tal avtal med andra länder. Nu är det medlemsländernas ansvar att se till att CETA går igenom deras nationella och i vissa fall regionala parlament. För de (medlemsländerna) har alla skrivit på det här avtalet.