Energiföretagen: Subventioner till ny elproduktion sänder fel signaler

Pernilla Winnhed
Vd, Energiföretagen
Per Holm
Ansvarig över klimatpolitik, Energiföretagen

Det fossilfria samhället kommer att använda betydligt mer el än i dag. Det visar flera av varandra oberoende scenarioanalyser. Mer el betyder behov av stora investeringar i såväl elnät och lager, som olika typer av elproduktion. Men att i dagsläget införa nya subventioner sänder inte rätt signaler till marknaden.

Oönskade effekter

En slopad anslutningskostnad för havsbaserad vindkraft skulle ge en snedvridning i konkurrensen gentemot andra kraftslag, vilket kan leda till att andra kraftslag inte bär sig ekonomiskt. Vattenkraft, kraftvärme och landbaserad vindkraft riskerar alla att tappa konkurrenskraft om havsbaserad vindkraft skulle subventioneras.

I bland annat Skåne och i Stockholm är kraftvärmen avgörande för att säkra den lokala effektsituationen eftersom det är trångt i stamnäten. Så hur främjar vi då ny vindkraft framöver så att den finns på plats när och där den behövs?

Reglerna fungerar ej

Problemet i dag är inte kostnaden utan regelkrångel och långa tillståndsprocesser.

Pernilla Winnhed och Per Holm
Energiföretagen

Landbaserad vindkraft kan i dag stå på egna ben, utan subventioner, och det finns mycket som pekar på att en stor andel av den tillkommande elproduktionen kommer att vara just vindkraft. Problemet i dag är inte kostnaden utan regelkrångel och långa tillståndsprocesser. Detsamma gäller elnäten, både på stamnätsnivå och regionalt/lokalt.

Ansökningarna överlappar 

En stor risk för projektörer av havsbaserad vindkraft är att det saknas möjlighet att säkra exklusivitet till en plats innan vindkraftparken erhållit tillstånd. Svenska kraftnät har på kort tid mottagit ansökningar motsvarande mer än 30 gigawatt havsbaserad vindkraft där projekten kan vara helt eller delvis överlappande och hunnit olika långt i tillståndsprocessen.

Tillstånd kan dröja 10 år

Om Sverige ska nå målet om ett fossilfritt samhälle 2045, med ökad elektrifiering som ett av de viktigaste verktygen, så är det inte hållbart att som i dag behöva vänta 10 år eller mer på att få ett tillstånd för att bygga en ledning eller ett vindkraftverk.

Här finns mycket att göra för att minska affärsrisken och skapa förutsägbarhet för investerare. Och inte bidra till att stimulera produktion som för tillfället inte behöves.

Några av de åtgärder som vi ser är nödvändiga är:

• Prioritera förutsägbara och kortare tillståndsprocesser för all kraftproduktion och för elnät. Utpekandet av områden som bedöms lämpliga för havsbaserad vindkraft bör få en verklig betydelse i tillståndsprocessen.
  
  
• Reformera processen för kommunal tillstyrkan av vindkraft. Den kommunala tillstyrkan bör avse plats för vindkraftsverksamhet, bör lämnas tidigt i processen och vara bindande under hela tillståndsprocessen. Det är ett mycket viktigt steg i arbetet med att skapa rättssäkra, effektiva och transparenta miljötillståndsprocesser.
  
  
• Svenska kraftnät bör få tydliga instruktioner om att i nära dialog med andra samhällsaktörer planera för ett stamnät som möjliggör målet om ett klimatneutralt samhälle 2045. Ett väl utbyggt stamnät är en förutsättning för ökad elektrifiering, flexibilitet och för att minimera riskerna för inlåsning av tillgänglig kraft.

Subventionen kan motverka

Det kommer att krävas stora ny- och reinvesteringar i elproduktion och elnät för att ställa om till fossilfrihet. Dessutom kommer en stor del av dagens elproduktion att nå sin livslängd och behöva ersättas under tiden.

För att Sverige ska fortsätta ha förutsättningar för ett konkurrenskraftigt elpris och elexport, liksom ett stabilt och leveranssäkert elsystem, så är det centralt att undanröja de hinder som finns för att dessa investeringar ska komma till stånd. En subvention till havsbaserad vindkraft riskerar att motverka denna omställning.