"En uppgift till de nordiska klimatministrarna"

OPINION. När de nordiska klimatministrarna träffas i dag så hoppas jag att de pratar om FN:s klimatförhandlingar och vad de som ministrar och länder kan göra för att nästa toppmöte inte ska bli ett nytt fiasko. Det skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

Foto: Pressbild
Johanna Alskog

Klimattoppmötet i Madrid förra året var en besvikelse. Många diplomater och ministrar åkte hem frustrerade. Tilliten mellan rika och fattiga länder står på spel och det behövs aktiva åtgärder för att reparera relationerna innan man återigen möts för klimattoppmöte nästa år i Glasgow. I dag torsdag möts de nordiska klimatministrarna och de har en stor möjlighet att tillsammans ta initiativ.

Nordens unika position

De nordiska länderna har en unik position. De hör till några av världens rikaste länder och de är också några av världens mest solidariska länder. Åtminstone om man tittar på samarbetet med utvecklingsländer och storleken på utvecklingsbiståndet. I klimatdebatten följer utvecklingsländerna noga de rika ländernas klimatambitioner. Även här gör de nordiska länderna bättre ifrån sig än många andra av de andra västerländska länderna. Bland annat Danmark och Sverige är till exempel drivande för att EU ska sätta hårdare miljömål. De nordiska länderna är generellt också bra på att ge verkliga klimatpengar istället för lån.

I FN:s klimatförhandlingar agerar inte de nordiska länderna som en självständig grupp. Sverige, Danmark och Finland är en del av EU. Norge tillhör en grupp med bland andra USA, Kanada och Australien. Men även om de nordiska länderna inte har en egen officiell röst i FN:s förhandlingar så har de alltjämt en gemensam röst, till exempel genom det nordiska ministerrådet.

Tilliten helt avgörande

I FN:s förhandlingar är tillit avgörande. Diplomater som inte litar på varandra har mycket svårt att skriva avtal och det var precis vad som hände i Madrid. Den sista kvällen var en mardröm där många länder inte bjöds in att delta i de riktiga förhandlingarna. Många av de viktiga frågorna kunde inte avtalas och sköts istället upp till nästa klimattoppmöte.

Fakta
Om skribenten
Mattias Söderberg arbetar som klimatrådgivare vid danska Folkekirkens Nødhjælp. Han är även ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance, där bland andra Act Svenska kyrkan och Diakonia är med.

För utvecklingsländerna, särskilt de fattigaste och mest sårbara utvecklingsländerna, är de internationella klimatförhandlingarna avgörande. Klimatförändringarna i de här länderna är inte en diskussion mellan forskare och politiker. Det är verkligheten för fattiga bönder som ser sin skörd försvinna och fiskare som blir av med sina hus när vattnet stiger. För dem gör det skillnad om världens länder enas om att ge stöd vid klimatkatastrofer eller om det kan utformas regler för handel med utsläppsrätter som ser till att det släpps ut mindre växthusgaser i atmosfären. Det är en fråga som förhandlades i Madrid, men där det fortfarande saknas enighet.

Måste börja redan nu

Men problemet är att om det inte görs något för att återuppta dialogen, bygga tillit, lyssna och skapa förståelse, så kommer nästa toppmöte att sluta på samma sätt – med en stor besvikelse.

Det är därför det behövs länder med vilja till initiativ, dialog och samarbete som sträcker sig bortom de traditionella landsgrupperingarna mellan rika och fattiga länder. Och det är här de nordiska länderna, med ett gott rykte och erfarenhet från globalt samarbete, kan göra skillnad.

Prata om detta på mötet

När de nordiska klimatministrarna träffas i dag så hoppas jag att de pratar om FN:s klimatförhandlingar och vad de som nordiska ministrar och länder kan göra. Nästa klimattoppmöte kommer att hållas först år 2021. Den närmaste tiden bör de därför använda till att nå ut, inleda dialog och sätta sig in i den frustration som många utvecklingsländer fortfarande känner efter fiaskot i Madrid.

De nordiska länderna förhandlar kanske inte som ett fristående block i FN:s klimatförhandlingar, men de kan fortfarande göra skillnad, inte minst när det handlar om att nå ut till och samarbeta med de fattigaste och mest sårbara länderna.

Nämnda personer

Mattias Söderberg

Ordförande för klimatarbetet i ACT Alliance och chefrådgivare i klimatfrågor vid Folkekirkens Nødhjælp
Masterexamen i statsvetenskap (Lunds uni. 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00