Debatt

"En nationell skogspolitik måste rymmas inom naturens gränser"

DEBATT. Åtskilliga rapporter visar att antalet rödlistade arter i skogen är oacceptabelt högt och att detta huvudsakligen beror på kalhyggestekniken. Det skriver skriver Christer Johansson och Dennis Kraft från Sveriges ornitologiska förening som uppmanar regeringen att i nationella skogsprogrammet ta hänsyn till naturens gränser och gynna hyggesfritt skogsbruk.

Christer Johansson och Dennis Kraft, Sveriges ornitologiska förening/Birdlife Sverige, anser att det har pågått skrämselpropaganda mot Artskyddsförordningen under året.
Christer Johansson och Dennis Kraft, Sveriges ornitologiska förening/Birdlife Sverige, anser att det har pågått skrämselpropaganda mot Artskyddsförordningen under året.
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Christer Johansson och Dennis Kraft
skogsansvarig och ordförande, Sveriges ornitologiska förening, BirdLife Sverige

Sett till den totala skogsarealen, brukas den svenska skogen hårdast i världen. Inte mindre än 75 procent av ekosystemet står under intensivt skogsbruk och av de återstående 25 procenten är endast 4 procent skyddat för att säkra den biologiska mångfalden. Åtskilliga rapporter visar att antalet rödlistade arter i skogen är oacceptabelt högt och att detta huvudsakligen beror på den dominerande kalhyggestekniken. Vi vet också att arealen skog som aldrig varit kalhuggen minskar i snabb takt. Inom 20–30 år kommer nästan all skog att någon gång ha varit kalhuggen.

Gränserna redan överskridna

Det är utifrån denna verklighet som ett nationellt skogsprogram tydligt måste staka ut en riktning. Detta skogsprogram måste också utgå från de av riksdagen fastställda miljömålen som berör skogen, framförallt levande skogar och ett rikt växt- och djurliv. Vi vill vara mycket tydliga med att en nationell skogspolitik måste rymmas inom ”naturens gränser”. Den faktor som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning, vilket indikerar att dessa gränser redan är överskridna.

Ett nationellt skogsprogram måste också utgå från att skogsbruk är en ekosystemtjänst bland många som alla ska tillgodoses. Det betyder att skogsprogrammet skall tillgodose sociala, ekonomiska och kulturella behov i skogen samt kunna kombinera inte bara en utan flera ekosystemtjänster.

Regeringen måste gå i ledningen

Det har bland annat förekommit påståenden om att Artskyddsförordningen skulle omöjliggöra skogsbruk, att äganderätten är hotad och andra överdrifter. Detta är inget annat än skrämselpropaganda i syfte att ytterligare förhala införandet av förordningen. 

Vi vet i dag att hyggesfria metoder, på ett helt annat sätt än den rådande kalhyggestekniken, skapar förutsättningar att bedriva skogsbruk i samklang med den biologiska mångfalden istället för mot den (se Hyggesfritt skogsbruk, Skogsstyrelsen 2012, Lasse Bengtsson , Sverker Rosell). Flera av preciseringarna i miljömålen, exempelvis om att säkra ekosystemtjänster, stödjer denna riktning. Ett av förslagen i remissupplagan till nya skogscertifieringsreglerna inom FSC, som berör hälften av den svenska skogsbrukarealen, handlar om att utöka möjligheten till nya brukningsformer, till exempel genom att bedriva hyggesfritt skogsbruk eller att ta sociala hänsyn på en del av skogsmarken. Regeringens ambitioner bör på ett tydligt sätt svara upp mot denna utveckling och gå i ledningen för fler sådana initiativ. Nya ersättningsformer, som stödjer dessa processer, kan visa på en tydlig viljeriktning från regeringen.

Nej till översyn av Artskyddsförordningen

Från flera håll har det hävdats att artskyddet i skogen har blivit för starkt och att Artskyddsförordningen behöver förändras. Vi motsätter oss bestämt att i nuläget förändra Artskyddsförordningen. Implementeringen av denna förordning i skogsbruket har förhalats i många år men har nu slutligen genomförts av myndigheterna. I detta läge måste fokus läggas på tillämpning av gällande regelverk, fortbildning av berörd personal samt uppföljning och utvärdering. Först därefter kan det eventuellt bli aktuellt med en översyn av regelverket.

Skrämselpropaganda om artskyddet

Under 2016 har kampanjliknande metoder använts i media mot Artskyddsförordningen. Dessa har kännetecknats av grova överdrifter. Det har bland annat förekommit påståenden om att Artskyddsförordningen skulle omöjliggöra skogsbruk, att äganderätten är hotad och andra överdrifter. Detta är inget annat än skrämselpropaganda i syfte att ytterligare förhala införandet av förordningen. En ordentlig implementering kommer att medföra att nödvändiga hänsyn tas till de arter förordningen är tänkt att stärka. Implementeringen av Artskyddsförordningen är även gjord i det nya förslaget till FSC-standard, som alltså berör hälften av Sveriges skogsmark. Det skulle sända märkliga signaler att i detta läge börja utreda Artskyddsförordningen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00