Efterkontroll av bilar knäckfråga i samtal om nya EU-regler

DIESELGATE. Under torsdagen förhandlade lagstiftarna om skärpta regler för kontrollen av bilar i unionen. 

Foto: Flickr / Argonne National Laboratory
Jacob Hederos

Efter den omfattande utsläppskandalen som först uppmärksammades i USA har arbetet för att styra upp den europeiska fordonsmarknaden pågått för fullt. Nya, mer verklighetsbaserade, regler har införts i höst för hur bilars utsläpp ska testas innan de får släppas ut på marknaden. Snart kan det också bli klart hur mycket skarpare själva ramverket ska bli när bilar typgodkänns.

Läs mer: Dieselgate fortsätter att påverka den europeiska politiken 

De flesta frågorna har lagstiftarna kunnat enast om. Men en känslig fråga är förhållandena för den nya marknadskontroll, som ska ske efter att en bil börjat rulla ut på marknaden.

Fjellner "Vi behöver starka kontroller" 

Sedan tidigare sker flera led av förhandskontroller av fordon innan de börjar säljas på den europeiska marknaden, men genom att också införa en efterhandskontroll så vill EU-kommissionen minimera risken för att biltillverkare ska kunna slinka igenom nätet.

– Det är inte konstigare än att vi behöver poliser för att upprätthålla lag och ordning. Volkswagen bröt mot reglerna, trots det fick skandalen alla att ropa efter tuffare regler. Men tuffa regler är verkningslösa om vi inte har starka och effektiva kontroller, säger Christofer Fjellner, moderat EU-parlamentariker som deltar i förhandlingarna under torsdagen.

Men hur kontrollerna ska genomföras, hur de ska finansieras, vem som ska genomföra dem och omfattningen av kontrollerna är alla svåra frågor i samtalen mellan lagstiftarna. Enligt dokument som tidningen Euobserver tagit del av önskar medlemsländerna att sänka ambitionen för bland annat omfattningen, relativt EU-kommissionens förslag.

Sker redan frivilligt i Sverige

Det är inte konstigare än att vi behöver poliser för att upprätthålla lag och ordning

Christofer Fjellner
M-parlamentariker

Rådet föreslår exempelvis att 0,0005 procent av alla nya bilar ska utsläppstestas, medans parlamentet istället har höjt ribban ambitionen och föreslår att 20 procent av alla typgodkända bilar ska genomgå efterhandskontroll. I flera länder har redan liknande kontroller införts på frivillig basis. I Sverige kontrolleras cirka 75 bilar per år, baserat på en riskbedömning från Transportstyrelsen. Genom att sätta en miniminivå så innebär det dock en ny administrativ börda för de kontrollerande myndigheterna, vilket många medlemsländer vill minimera.

Christofer Fjellner är en av dem som inte imponeras av parlamentets förslag på området.
– Europaparlamentets krav att alla länder ska kontrollera 20 procent av alla modeller är brutalt ineffektivt. Vad är poängen med att Sverige och Tyskland gör samma tester på samma modell? Det kommer medlemsländerna som ska utföra kontrollerna aldrig gå med på. Det är mer effektivt att samordna kontrollen.

Det finns annars enighet om att EU-kommissionen ska kunna ge ut böter till de biltillverkare som fångas upp i efterhandskontrollen, men förhandlarna har fortsatt inte kunnat enas om vilka förhållanden som ska göra det möjligt för kommissionen att ge ut bötern. Det finns även förslag på att skärpa kontrollen av de myndigheter som ska genomföra typgodkännandena, men där har lagstiftarna inte kunnat enas om det ska ske vart tredje, fjärde eller var femte år.

Tidigare har det också förekommit uppgifter om att nationella myndigheter har varit olika hårda i kontrollen, vilket har lett till att biltillverkare har kunnat vända sig till dem som lättast släpper igenom fordonen när de märkt att de stött på problem på annat håll. Genom att typgodkännanden bland annat nu ska regleras i en förordning istället för ett direktiv så ska risken för detta reduceras.

En till förhandling kan ske i december

Den europeiska bilindustrin och konsumentintresseorganisationen gjorde i sista minuten inspel i förhandlingarna som hölls i veckan, men de får fortsatt mer tid på sig att trycka på i lagstiftningsprocessen. Torsdagens trialog nådde framåt, men ministerrådets ordförandelands representant Clyde Kull meddelande att det fortsatt behövs mer ansträngningar för att de ska komma överens. Ett till möte är planerat i första veckan av december. 

--- ARTIKELN HAR UPPDATERATS EFTER PUBLICERING FÖR ATT FÖLJA UPP UTFALLET AV TORSDAGENS FÖRHANDLINGAR ---

Dokumentation

Dieselgate – detta har hänt

  • 18 september 2015:
    Amerikanska miljömyndigheten går ut med uppgifterna om manipulerande programvaror i Volkswagen bilar. Detta efter att ha inlett en studie i maj 2014 av det faktum att nivåerna av den giftiga kvävedioxidgasen var mycket högre i verklig körning jämfört med testerna. Programvaran som användes ställde om motorerna vid testsituationen till ett ”grönt läge” vilket gjorde att utsläppen sänktes radikalt jämfört med vid vanlig körning.
  • 22 september:
    Volkswagen erkänner att de installerat programvaran i 11 miljoner bilar över hela världen. Samma vecka får VD:n Martin Winterkorn avgå och ersättas av Matthias Mueller, tidigare VD för dotterbolaget Porsche.
  • 8 oktober:
    Tyska åklagare genomför en husrannsakan hos VW:s huvudkontor i samband med deras egna utredning av skandalen.
  • 20 april 2016:
    Japanska Mitsubishi erkänner att de också har manipulerar testdata för att få deras bilar att se mer energieffektiva ut. I maj och juni anklagas också Suzuki och Nissan för liknande uppgifter.
  • 21 September:
    VW-investerare går till domstolen med en begäran om kompensation på totalt 8,8 miljarder euro för att bolaget inte informerat om krisen i tid.
  • 8 December:
    Eu-kommissionen startar utredningar, som just nu omfattar åtta medlemsländer och deras kontrollmyndigheter, för att de inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra utsläppsfusket.
  • 7 April 2017:
    Franska åklagare riktar anklagelser mot ägaren bakom Peugeot och Citroen, PSA, för att också fuska med utsläppstesterna. De undersöker redan Fiat och Renault med samma misstankar.
  • 11 Maj:
    En amerikansk domare godkänner den senaste i en serie uppgörelser där Volkwagen erkänner sig skyldiga till bedrägeri. 600 000 bilägare berörs och ersättningen uppgår till 22 miljarder dollar. Volkswagen ska även utrusta bilarna med bättre hårdvara eller annars återköpa dem av ägarna.
  • 6 Juli:
    Frankrike säger att de ska sluta sälja diesel och bensin 2040. Tre veckor senare följer Storbritannien efter med samma besked.
  • 22 Juli:
    EU-kommissionen inleder utredningen för att undersöka om Volkswagen, Audi, Porsche, BMW och Daimler agerat i en kartell kring bland annat hur de ska möta ökade utsläppsminskningskrav.
  • 12 Augusti:
    Tysklands Angela Merkel anklagar bilbolagsägarna för att ”spela bort ett stort förtroende” hos konsumenter. Återförsäljningsvärdet för dieselbilar är en av de främsta orosmomenten inför valet.
  • 1 september:
    Nya tester införs i EU för att mäta utsläpp och bränsleeffektivitet, som utöver test i laboratorium även innebär test i verklig körning.
  • 23 november.
    Trialogsamtal hålls mellan EU-parlamentet, kommissionen och ministerrådet kring uppdaterade regler för typgodkännandet av bilar till den europeiska marknaden. Läs mer om hur processen fungerar nu på EU-kommissionens hemsida

    Källa: AFP, DW, Reuters

Nämnda personer

Christofer Fjellner

Förste vice ordförande (M) kommunstyrelsen Stockholms stad, oppositionsborgarråd Stockholms stad, ledamot i partistyrelsen
Studier i statsvetenskap och ekonomi (Lunds uni. och Uppsala uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00