Efter ”Glyfosatcirkusen” – nu synas reglerna

FÖRDJUPNING. Den politiskt heta debatten innan avgörandet av växtskyddsmedlets framtid i unionen har satt ljuset på flera frågetecken. Nu sätter flera parter tänderna i lagstiftningen.

Växtskyddsmedels godkännanden ska baseras på vetenskapliga granskningar av dess risker för människor och miljö. Men istället för att vara en teknisk fråga för expertmyndigheter att avgöra, så har de klättrat upp till toppen av den politiska agendan i unionen. Det fortsatta godkännandet för glyfosat orsakade huvudbry inte bara i Bryssel i höstas, utan ledde bland annat till stor oreda i de tyska regeringsförhandlingarna och även gnissel inom den svenska regeringen.

Medborgaruppropet som samlade över en miljon röster inom EU mot glyfosat har förvisso fått sitt bemötande från EU-kommissionen och är avslutat, och glyfosat har fått fortsatt godkännande i fem år till. Men det är verkligen inte lugnt i skutan för det.

Vem som ska fatta besluten, vad som grunda de vetenskapliga underlagen och hur myndigheterna klarar av sitt uppdrag är bara några av frågorna som skärskådas just nu.

Riskvärderingarna ”partiska och manipulerade”

I början av februari släpptes en rapport från miljöorganisationen Pesticides Action Network, som bland annat menade att EU:s riskvärderingsmetoder är ”partiska och manipulerade”. De argumenterade bland annat för att mer än 90 procent av metoderna antingen är designade eller främjade av kemiindustrin. Slutsatserna dementerades av de ansvariga EU-myndigheterna, men ska granskas av EU-kommissionen.

Läs mer : Medlemsländer kräver en ersättare till glyfosat

Förra veckan sjösatte också EU-parlamentet ett eget specialutskott på området. De har bland annat uttrykt oro för hur godkännandena går till och har även krävt en utfasning av glyfosat på den europeiska marknanden. Svenska S-ledamoten Jytte Guteland är en av parlamentarikerna som under de kommande tio månaderna ska specialgranska bland annat de potentiella intressekonflikterna i godkännandet av växtskyddsmedel.

Läs mer: EU-utskott ska granska kommissionens roll i godkännandet av glyfosat

Men frågan är om inte flera av spörsmålen som parlamentet avser att undersöka också avhandlas på annat håll i det normala lagstiftningsarbetet. Samtidigt pågår nämligen en översyn av växtskyddsförordningen och förordningen som reglerar gränsvärdena av dessa i bland annat livsmedel. EU-kommissionen har dock dragit fötterna efter sig i den här frågan.

– Egentligen skulle kommissionen ha lagt fram en rapport 2014 kring tillämpningen av vissa utpekade områden i växtskyddsmedelsförordningen. Nu, efter att de dragit ut på tiden, så passar de också på att göra en mycket bredare analys. Vi har precis lämnat in våra svar, men vi vet inte alls var det här ska landa, säger Runa Njålsson vid Kemikalieinspektionen, som för några veckor sedan tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket skickade in sitt inspel.

Flera oklarheter utpekade

I deras svar pekar myndigheterna också på flera förbättringsområden, bland annat kring att det kan vara extremt komplicerat att undersöka vissa aspekter som krävs i riskbedömningarna. Men även en av de ansvariga myndigheterna på EU-nivå, livsmedelssäkerhetsorganet EFSA, har pekat på att det ”inte är tillräckligt klarlagt” hur riskbedömningarna ska utföras på nationella nivå. De argumenterar också att det saknas ett sätt att kunna enas på EU-nivå omkring det vetenskapliga läget kring riskerna med användningen av vissa ämnen.

Just nu är tidsplanen att översynens första skede ska vara avslutad i november, samtidigt som EU-parlamentet slutfört sin specialgranskning. Men det lär dröja långt mer innan ett förslag kommer på hur reglerna ska förändras.

”NICS” nästa svåra fråga"

Det är inte heller så att det blivit lugnt i själva kommittéen som ska ta besluten efter att glyfosaten avhandlats. Härnäst väntar frågan om ytterligare begränsningar för användningen av tre verksamma ämnen som tillhör gruppen neonikotinoider. Ämnenas negativa påverkan på bin har identifierats som en av flera orsaker till nedgången i antal bin.

När förslaget först togs upp i december så gick det inte att fatta beslut. Frågan bordlades, och nu väntar alla på en uppdaterad riskbedömning av EFSA. Rapporten planeras komma den 28 februari. Frågan är dock om det räcker för att medlemsländerna ska kunna fatta ett beslut. Enligt Ends Europe så stödde elva länder ett förbud vid första mötet, sex var emot förslaget och elva, däribland Sverige, var osäkra. Enligt de senaste uttalandena förväntas en omröstning kunna genomföras mot slutet av våren.

Läs mer: Misstänkt bidödare kan få utvidgat EU-förbud 

Hur ska dödlägena brytas?

Det är inte heller bara frågan om hur beslutsunderlaget tas fram som just nu ses över. Även frågan om hur faktiskt unionen ska kunna fatta beslut i de här numera heta frågorna diskuteras.

Den formella frågan om hur besluten ska fattas kanske inte låter uppseendeväckande, men om man ser till exempelvis frågan om glyfosat så blev det tydligt att det var svårt att komma överens. Det var nämligen först tänkt att tillståndet skulle förlängas i mitten av år 2017.

Men efter att länderna inte kunde enas så har beslutet kring tillståndsansökan rullat flera extravarv i maskineriet innan ämnet slutligt, under het politisk debatt, fick sitt godkännade i en omprövningskommitté i november förra året. Andra godkännanden som gärna hamnar i frysboxen efter att dödlägen uppkommit är odlingen av GMO-grödor.

Läs mer: Parlamentariker riktar kritik mot hemlighetskultur i EU

Kommissionens förslag för hur det ska bli lättare att fatta beslut har varit framlagt i snart ett år. De föreslår bland annat att det framöver inte ska vara de själva som i slutändan ska kunna få avgörandet i knät. De vill istället hänvisa dessa till i slutändan medlemländernas ministrar. Men detta grepp, och andra i förslaget, har inte tagits emot väl på alla håll.

Tre medlemsländer har lagt in öppna protester till förslaget till en förändring av den så kallade kommittologi-förordningen, och i parlamentet är det sex utskott inblandade i förhandlingarna. Utifrån de inledande inspelen så ser det ut att bli en lång förhandling.

– Förhandlingarna för att nå en position i ministerrådet ser ut att fortsätta även under det Österrikiska ordförandeskapet i höst, så det ser ut att bli en lång process, säger en presstalesperson för ministerrådet till Altinget.

Forrige artikel Schlyter: Så kan MP-krisen lösas Schlyter: Så kan MP-krisen lösas Næste artikel Svenskt Flygs generalsekreterare anställd på Swedavia Svenskt Flygs generalsekreterare anställd på Swedavia
Fores vd går till Sweco

Fores vd går till Sweco

KARRIÄR. Mattias Goldmann lämnar jobbet som vd för tankesmedjan Fores och blir hållbarhetschef på teknikkonsultbolaget Sweco.