Debatt

Djurens rätt: Säkra matproduktionen utan djurfabriker

Att fortsätta pumpa in statliga pengar i djurfabriker är inte en hållbar strategi för att sätta mat på bordet. Det är dags att blicka framåt och säkra såväl ett hållbart djurskydd som en hållbar livsmedelsproduktion, skriver Camilla Bergvall och Cecilia Mille från Djurens rätt i en replik.

När världen fortfarande lider svårt i sviterna av en pandemi är det orimligt att lyfta djurfabriker som en lösning för säkrad livsmedelsproduktion,&nbsp;skriver debattörerna.<br>
När världen fortfarande lider svårt i sviterna av en pandemi är det orimligt att lyfta djurfabriker som en lösning för säkrad livsmedelsproduktion, skriver debattörerna.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I sitt debattinlägg uppmanar Jenny Andersson, ordförande för Svensk fågel, landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) att bjuda in till ett brett samråd om hur vi ska kunna säkerställa svensk livsmedelsproduktion framöver. Djurens rätt tycker att det är en utmärkt idé, men ser inte hur Svensk fågel skulle kunna bidra till målsättningen. Att fortsätta pumpa in statliga pengar i ohållbara djurfabriker är inte en hållbar strategi för att sätta mat på bordet.

Läs också

Jenny Andersson målar upp bilden av en bransch i kris. Hon nämner höjda priser på drivmedel, foder och energi och går vidare med att beskriva hur de har svårt att hantera kontrollavgifter för slakt och regler för byggnation av stallar. Ingenstans står det om hur de återkommande allvarliga djurskyddsskandalerna har skadat förtroendet hos konsumenter och upphandlande myndigheter.

Orimlig lösning

Det är en verksamhet som bygger på antibiotikaanvändning.

Svensk fågel undviker sin vana trogen att prata om djurskydd eller djurvälfärd som är synnerligen relevanta begrepp för de närmare 200 000 kycklingar som dör under transport varje år, eller skållas levande på slakteriet. I stället fokuserar branschen på hälsobegreppet och lyfter fram begränsad användning av antibiotika som ett av sina vassaste säljargument. Märk väl att det står ”begränsad”, det är fortfarande en verksamhet som bygger på antibiotikaanvändning.

Det är orimligt att lyfta djurfabriker som en lösning i en tid när världen fortfarande lider svårt i sviterna av en pandemi och när FN:s klimatpanel IPCC lyfter förekomsten av zoonoser i nya områden som en säkerställd effekt av klimatförändringarna.

Uppfödning av djur som äter foder baserat på grödor som människor kan äta direkt kan heller aldrig bidra till en säkrad matproduktion. Det spelar ingen roll att kycklingar jämfört med andra djurslag är vad Svensk fågel kallar ”effektiva foderomvandlare”. Att gå omvägen via djur gör alltid att ekvationen landar på minus. Är en del av foderinnehållet därtill importerat blir resonemanget om tryggad svensk livsmedelsförsörjning ännu svårare att följa.

Fler kommuner vill ha KRAV-märkt

Regeringen har när det gäller upphandlingen redan föreslagit en lagskärpning där klimatet, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentlig upphandling. Djurens rätt ser positivt på förslaget men varnar för beskrivningar av svensk djurskyddslagstiftning som något som per automatik skulle främja en god djuromsorg.

När avslöjandena kring djurplågeriet på Kronfågels slakteri rullades upp i media i våras hade Djurens rätt kontakt med ett stort antal kommuner angående deras upphandling av kycklingkött. Som en uppföljning har Djurens rätt nu undersökt vilka djurskyddskrav kommunerna ställer vid upphandling i dag jämfört med förra året, och konstaterar att andelen kommuner som upphandlar KRAV-märkt har ökat från sex till nio procent jämfört med förra året. Detta ska ställas i relation till att ekologiskt kycklingkött bara utgör en procent av den svenska produktionen, och KRAV-märkt kyckling mindre än så.

Bättre tillgång på produkter från uppfödningsformer med högre djurvälfärd rankas också mycket riktigt av kommunerna själva som en av de viktigaste faktorerna som skulle påverka dem att ställa högre djurskyddskrav än i dag.

Satsa på andra alternativ

Hållbar mat och hög djurvälfärd bör vara de centrala målen för all Sveriges livsmedelspolitik. Djurens rätt anser att livsmedelssystemet måste frångå de traditionella stöden till djurfabrikerna och i stället stimulera innovation i utvecklingen av växtbaserade produkter, inklusive alternativa proteiner. Investeringar inom den senare sektorn behöver uppmuntras tydligare för att gynna utveckling och innovation av nya produkter.

Här finns en möjlighet för landsbygdsminister Sätherberg att framtidssäkra på riktigt för både lantbrukare och livsmedelsförsörjning. Det är dags att blicka framåt och säkra såväl ett hållbart djurskydd som en hållbar livsmedelsproduktion.

Läs tidigare inlägg i debatten

Nu måste regeringen agera för att säkra svensk kyckling

Vi är en viktig del i den svenska mat- och livsmedelsproduktionen och vill även vara så i framtiden. Dock står vi nu inför mycket stora utmaningar. Det är nu hög tid att landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) bjuder in till ett brett samråd som handlar om hur vi ska kunna säkerställa svensk livsmedelsproduktion framöver, skriver Jenny Andersson, ordförande Svensk fågel.

Nämnda personer

Camilla Bergvall

Riksordförande Djurens rätt
fil. kand. i medie- och kommunikationsvetenskap (Malmö högskola, 2015)

Anna-Caren Sätherberg

Riksdagsledamot (S), ledamot i partistyrelsen
Gymnasieutbildning

Jenny Andersson

Ordförande Svensk fågel

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00