Djurens rätt: Ge slutdatum för plågsamma slaktmetoder

Djur som slaktas ska enligt Sveriges djurskyddslagstiftning skonas från onödigt lidande och obehag. De ska bedövas, det vill säga göras medvetslösa, innan avblodningen. Bedövningen ska ges så att djuret snabbt blir medvetslöst och medvetandet får inte återkomma. Men här finns det i dag stora brister.

Koldioxid orsakar kraftig stress

Vid slakt av grisar är koldioxidbedövning den vanligaste bedövningsmetoden i Sverige, trots att gasen orsakar grisarna smärta, rädsla och andnöd. Det kan ta uppemot en och en halv minut innan grisarna förlorar medvetandet. Att metoden har fördelar, som att många grisar kan hanteras på kort tid och att de kan drivas och bedövas i grupp och inte behöver hållas fast vid bedövningen, förminskar inte graden av lidande som själva gasexponeringen utsätter grisarna för.

Koldioxidbedövning av fiskar i vattenbruket är en vanlig, billig och praktisk metod eftersom många fiskar kan hanteras samtidigt. Men koldioxiden orsakar fiskarna starkt obehag och stress. Gasen kan också göra fiskarna orörliga så att det ser ut som att de är bedövade medan de i själva verket är vid medvetande, med risken att fiskarna utsätts för avblodning och urtagning vid fullt medvetande.

I en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet som uppmärksammats av flera medier på sistone konstateras att bedövning med koldioxid är en utdragen process där fisken uppvisar tecken på kraftig stress innan den förlorar medvetandet, medan både slagbedövning och elbedövning ger omedelbar och långvarig medvetslöshet om det utförs på rätt sätt.

Ökad risk för lidande

En vanlig bedövningsmetod vid slakt av kycklingar och hönor är elbadsbedövning. Kycklingarna och hönorna hängs upp och ned i benen, när de fortfarande är vid medvetande, för att huvudet ska föras ned i ett elvattenbad. Upphängningen i benen är obehaglig och gör ont, särskilt för de individer som redan innan hade ont i benen. Om fågelns huvud missar elbadet eller kniven som skär upp halsen, blir inte fågeln tillräckligt medvetslös och avlivad, utan riskerar att skållas levande. Detta har vi sett exempel på i flera mediala avslöjanden. Risken för lidande ökar vid just elbadsbedövning.

Kan Norge så kan väl Sverige?

Reglerna om vilka bedövningsmetoder som får användas behöver uppdateras i linje med vad forskningen säger. Det räcker inte att tycka att djurskydd är viktigt. Fler riksdagspartier, regeringen och Jordbruksverket, som är regeringens expertmyndighet på djurskyddsområdet, måste sätta ned foten och ta ställning för att ett slutdatum ska införas för när de plågsamma bedövningsmetoderna inte längre får användas. Samtidigt bör resurser satsas på forskning om bättre bedövningsmetoder, framförallt vad gäller alternativ till koldioxidbedövning.

I Norge är koldioxidbedövning av fiskar förbjudet sedan tio år. I februari i år meddelade Stortinget, den norska riksdagen, att det behövs forskning om andra bedövningsmetoder än koldioxidbedövning vid slakt av grisar, för att bättre metoder ska kunna införas och för att ett förbud mot koldioxidbedövning ska kunna införas på sikt. Kan Norge så kan väl Sverige, eller?

Djurens Rätt vill se:

• Ett slutdatum i Sverige för när de plågsamma metoderna koldioxidbedövning av grisar och fiskar och elbadsbedövning av fåglar inte längre får användas.
• Mer resurser till forskning om bedövningsmetoder som orsakar djuren mindre stress, rädsla och smärta.

Det enklaste och viktigaste valet var och en av oss kan göra för djuren i djurfabrikerna är att välja vegetariskt. Men så länge slakt förekommer är det dock oerhört viktigt att det sker på ett sätt som åsamkar djuren minsta möjliga lidande.

Ett slut på de plågsamma bedövningsmetoderna borde ha hög prioritet i djurskyddsarbetet hos branschen, riksdagspartierna, regeringen och Jordbruksverket. Vi hoppas att vi nu får se ett kraftigt ökat engagemang och initiativförmåga från flera håll, för djurens skull.